Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld, född 4 februari 1862 i Tuna församling, Kalmar län, död 12 oktober 1953 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk ämbetsman, politiker och professor i historia och juridik.

Han var Sveriges statsminister 1914–1917, statsråd samt riksdagsledamot 1923–1938 i första kammaren. Han invaldes den 23 maj 1918 i Svenska Akademien på stol nummer 17, och var chefsförhandlare för Sverige vid unionskrisen 1905.

Han var far till FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld och sönerna Bo, Åke och Sten.

Biografi

Föräldrar Hjalmar Hammarskjöld var äldste son till löjtnanten och godsägaren Knut Hammarskjöld och Maria, född Cöster, samt dotterson till kaptenen Fredrik Bernard Cöster och Ebba Eleonora Iserhjelm.Sveriges ridderskaps och adels kalender, 1923 - fyrtiosjätte årgången, s. 481Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep, Volym 2, s. 376 Hans yngre bror Carl Gustaf Hammarskjöld skulle sedermera bli Sveriges försvarsminister.

Utbildning Hammarskjöld tog mogenhetsexamen i Uppsala den 21 maj 1878. Han blev student vid universitetet där på hösten samma år. Han avlade en filosofie kandidatexamen den 25 maj 1880, samt avlade juristexamen den 25 oktober 1884. Den 31 oktober samma år som han tog examen fick han en tjänst som extra ordinarie notarie i Svea hovrätt. Han blev sedan sekreterare hos kommittén för utarbetande av förslag till lagar angående solidariska bolag och aktiebolag, med mera den 29 september 1886, docent i allmän och speciell privaträtt vid Uppsala universitet den 6 oktober 1886, domareförordnande 1887 inom Västmanlands norra domsaga och 1888 inom Uppsala läns mellersta domstol samt vice häradshövding den 1 oktober 1888.

Folkrättslärd och ämbetsman Hammarskjöld var en mångsidig jurist och framstående både som vetenskapsman och lagskrivare. Den 13 november 1891 blev han extra ordinarie professor i speciell privaträtt vid Uppsala universitet och hade därigenom stort inflytande på svensk och nordisk civilrätt. Han blev ledamot i nya lagberedningen den 14 april 1893 och i lagbyrån den 1 januari 1895, konstituerande revisionssekreterare den 11 oktober 1895 och tillförordnad byråchef för lagärenden samma datum, revisionssekreterare den 13 november 1896. Samtidigt grundlade han sitt rykte som folkrättsexpert genom flitigt deltagande i internationella möten och blev den 2 december 1904 medlem av permanenta skiljedomstolen i Haag. Hammarskjöld var även ordförande i permanenta förlikningskommissionerna Kina-Förenta staterna, Schweiz-Tyskland, Belgien-Spanien, Frankrike-Spanien, Schweiz-Portugal samt ordförande i obligatoriska rättskommittén 1902 och 1910–1914, ordförande i den så kallade Casablancaaffären 1909 samt Carthage-, Manouba-, och Tavignaoaffären 1913 samt ledamot av skiljedomstolen angående Grisbådarna 1908.

Som Sveriges justitieminister åren 1901–1902 i von Otters ämbetsmannaregering gjorde han ett ambitiöst men misslyckat försök att lösa frågan om den politiska rösträtten och utnämndes vid sin avgång till president i Göta hovrätt den 10 juli 1902 och fram till 1906. I samband med unionsupplösningen 1905 blev han den 2 augusti ecklesiastikminister i Lundebergs samlingsregering och underhandlare i Karlstad. Han utnämndes den 17 november 1905 till svenskt sändebud (envoyé) i Köpenhamn, och generalkonsul där den 28 september 1906. Den 11 oktober 1907 återvände han till Uppsala som landshövding och ståthållare på Uppsala slott, men var ofta tjänstledig för olika uppdrag. Han var ledamot av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut den 15 november 1907–1931, av styrelsen för rasbiologiska institutet 1921–1925, av styrelsen för Sveriges allmänna lantbrukssällskap 1924–1926,

Ämbetstiden som Sveriges statsminister, 1914–1917 Efter bondetåget och den liberala regeringens avgång blev han den 17 februari 1914 chef för en icke-parlamentarisk ministär med uppgift att lösa försvarsfrågan. Hammarskjöld var fram till den 15 augusti även krigsminister. Hans "borggårdsregering" var partipolitiskt obunden, men kungalojal och konservativt präglad. Den tillkom närmast på initiativ av Arvid Lindman, andrakammarhögerns ledare, som ville undgå att kungen skulle tillsätta en kampministär under förstakammarhögerns ledare Ernst Trygger.

Vid första världskrigets utbrott samma år inträdde borgfred mellan partierna och försvarsfrågan löstes i linje med militärens önskningar. Hammarskjöld var principfast och inte särskilt smidig i sina tolkningar av folkrätten mitt under brinnande krig. Under kriget utvecklades en stor brist på mat och förnödenheter, vilket orsakade demonstrationer och upplopp, och många skyllde på Hammarskjöld och hans regering och gav honom öknamnet "Hungerskjöld". Han uppfattades som tyskvänlig när han förkastade det förslag till allmänt handelsavtal med britterna som Marcus Wallenberg, bror till utrikesminister Knut Wallenberg, hemfört från London 1917. Sprickan mellan stats- och utrikesministern blev uppenbar och högerledarna i riksdagen drog undan sitt stöd för statsministern som tvingades lämna in sin avskedsansökan.

Inom riksdags- och samhällslivet miniatyr|Statsminister Hammarskjöld på väg från regeringsbyggnaden till riksdagen i Stockholm 1917. Hammarskjöld var en dominant natur och uppfattades av sina motståndare som auktoritär och självrådig, men påståendena om hans tyskvänlighet saknar stöd i källorna. Han hade många prestigefulla uppdrag, bland annat som ordförande i Nobelstiftelsen 1929–47 och riksdagsman (icke partiansluten konservativ). Han invaldes 1918 i Svenska Akademien på samma stol som statsminister Louis De Geer d.ä. innehaft, nr 17. Sonen Dag erhöll omedelbart efter faderns död samma stol i akademien. Då Dag upptogs i akademin höll han ett berömt tal om sin företrädare på denna stol. Det är enda gången som en son efterträtt sin far i akademin. Hammarskjölds utredningsarbeten lades till grund för beslutet om inrättandet av Regeringsrätten. Hammarskjöld invaldes även som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1913. Han var ordförande i kommissionen för Svensk-Tyska handelstraktaten 1910–1911, ledamot i Inst. de droit internat., preses där 1927–1928 och preses för International Law Association 1924–1926.

Familj Hammarskjöld gifte sig 3 september 1890 med Agnes Almquist (1866–1940), dotter till generaldirektör Gustaf Fridolf Almquist (1814–1886) och Maria Almquist, född Grandin. Barn: juris kandidat Bo Hammarskjöld, Åke Hammarskjöld, Sten Hammarskjöld (1900–1972) och Dag Hammarskjöld. Han är begravd i familjegraven på Uppsala gamla kyrkogård. Sonen Dag, då FN:s generalsekreterare, övertog faderns stol i akademin vid hans död, och är sedan sin död 1961 begravd i samma familjegrav, vars sten bär Hjalmars namn.

Utmärkelser Svenska utmärkelser 50px Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 6 juni 1916. 50px Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken, 1928. 50px Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 november 1905. 50px Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 16 juni 1902. 50px Riddare av Nordstjärneorden, 15 maj 1895.Adelsvapen.com: Hammarskjöld nr 135 50px Kommendör med stora korset av Vasaorden, 6 juni 1911. Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala, 1908. Ledamot av Lantbruksakademien, 1915 (hedersledamot 1918). Ledamot av Krigsvetenskapsakademien, 1917. Hedersledamot av Örlogsmannasällskapet, 1914 . Ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala 1914.Kungliga Vasaorden, [Verket omfattar de med Vasaorden dekorerade personer, vilka finnas upptagna i statskalendern årgång 1944], huvudredaktör: Johan Kleberg (1883–1957), Almqvist & Wiksell, Uppsala 1944 s. 3 Juris hedersdoktor i Uppsala 6 september 1893 samt filosofie hedersdoktor där 1927.

Utländska utmärkelser 50px Storkorset av Brasilianska Södra korsets orden, tidigast 1935 och senast 1940. 50px Storkorset av Danska Dannebrogorden, 12 november 1907. 50px Storkorset av Franska Hederslegionen, 1914. 50px Riddare av första klassen av Preussiska Röda örns orden, 1911. 50px Storkorset av Norska Sankt Olavs orden, 22 september 1916. 50px Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, 21 januari 1905. 50px Storofficer av Belgiska Leopoldsorden, 1905.

Referenser Noter

Tryckta källor T. Gihl, Den svenska utrikespolitikens historia 4 (1951) D. Hammarskjöld, Hjalmar Hammarskjöld: Inträdestal i Svenska akademien (1954) W. Carlgren, Ministären Hammarskjöld (1967) S.A. Söderpalm, Storföretagarna och det demokratiska genombrottet (1969) Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 281 Sveriges styresmän 1937, [: Konungens statsråd, riksdagsmän, landstingsmän, stadsfullmäktige, överståthållaren, landshövdingar och borgmästare : jämte historiker över regeringsmakten, Sveriges riksdag, landstings- och stadsfullmäktigeinstitutionerna], huvudred. Erik Winge, Vipe förlag, Stockholm 1938 s. 125 Landsstatsmatrikel 1918, Hjalmar Gullberg och Torsten Uggla, Hasse W. Tullbergs förlag, Stockholm 1918 s. 124–127

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Sveriges statsministrar Kategori:Sveriges ecklesiastikministrar Kategori:Sveriges justitieministrar Kategori:Sveriges krigsministrar Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags första kammare Kategori:Landshövdingar i Uppsala län Kategori:Svenska professorer i civilrätt Kategori:Hovrättspresidenter i Göta hovrätt Kategori:Svenska jurister under 1900-talet Kategori:Svenska ämbetsmän under 1900-talet Kategori:Svenska politiker under 1900-talet Hjalmar Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Krigsvetenskapsakademien Kategori:Ledamöter av Lantbruksakademien Kategori:Hedersledamöter av Örlogsmannasällskapet Kategori:Hedersledamöter av Kungliga Lantbruksakademien Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala Kategori:Ledamöter av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala Kategori:Mottagare av Serafimerorden Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden Kategori:Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden Kategori:Kommendörer med stora korset av Vasaorden Kategori:Mottagare av Södra korsets orden Kategori:Storkorset av Dannebrogorden Kategori:Storkorset av Sankt Olavs orden Kategori:Kommendörer med stjärna av Sankt Olavs orden Kategori:Storkorset av Hederslegionen Kategori:Mottagare av Röda örns ordens första klass Kategori:Storofficerare av Belgiska Leopoldsorden Kategori:Hedersdoktorer vid Uppsala universitet Kategori:Hedersledamöter vid Uplands nation Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård Kategori:Personer från Tuna socken, Småland Kategori:Födda 1862 Kategori:Avlidna 1953 Kategori:Män