KungstärnaBirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Thalasseus maximus) är en amerikansk havsfågel i familjen måsfåglar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11 Västafrikanska guineatärnan (T. albididorsalis) behandlades tidigare som en underart till kungstärnan, men urskiljs allt oftare som egen art.
Utseende Kungstärnan mäter 42–49 centimeter och har ett vingspann på 86–92 centimeter. Som adult har den har vitt huvud, bröst och undersida, orange vingovansida, mörka ben, rödorange kraftig näbb och under häckningssäsongen svart hätta. På undersidan av handen har den en smal mörk bakkant. I vinterdräkt har den mindre svart hätta och vit panna. Juvenilen har en kontrastrik vingovansida i olika grå nyanser, gulorange ben och bara delvis svart hätta.
thumb|right|Adult kungstärna i häckningsdräkt.
Guineatärnan (T. albididorsalis), tidigare och i viss mån fortfarande behandlad som en underart till kungstärnan (se nedan), skiljer sig genom något mindre storlek och ljusare fjäderdräkt. Näbben är också slankare och därmed mer lik iltärna och tofstärna. Den är också något gulare.Olsen, Klaus Malling & Larsson, Hans (1995): Terns of Europe and North America. Christopher Helm, London.
thumb|right|Kungstärna i flykten.
Utbredning och systematik Arten delas traditionellt upp i två distinkta monotypiska underarter som förekommer i Amerika respektive Afrika: Thalasseus maximus albididorsalis – häckar i kustområden från Mauretanien till Guinea; övervintrar så långt som till Namibia Thalasseus maximus maximus – häckar i kustområden från USA till Västindien, Guyana och Brasilien; övervintrar så långt som till Argentina
Genetiska studier från 2017 visar dock att albididorsalis istället står närmare iltärnan (T. bengalensis). Denna urskiljs därför allt oftare som egen art, guineatärna (T. albididorsalis), av både tongivande International Ornithological Congress (IOC) och eBird/Clements.Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2. Svenska BirdLife Sverige följde efter 2022.
Kungstärna i begränsad mening har påträffats vid några enstaka tillfällen i Europa, i Azorerna, Storbritannien och Spanien.
Släktestillhörighet Tidigare förde man en mängd tärnor till släktet Sterna. Fylogenetiska studier av Bridge et al. 2005 påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap. På grund av detta förs kungstärnan numera av de flesta auktoriteter till släktet Thalasseus tillsammans med bland andra kentsk tärna och iltärna.
Ekologi Kungstärnan lever utmed kuster och återfinns nästan enbart i saltvattenbiotoper, som flodmynningar, mangrove och laguner. Den födosöker också, men mycket mer sällan, ute på öppet vatten och då vanligtvis inom 100 meter från land. Den lever främst av småfisk som ansjovis, vekfisk och havsgös, men tar även insekter och mindre skaldjur. Den lägger vanligtvis ett ägg, men två förekommer, direkt på marken i en uppskrapad grop. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 30–31 dagar.Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Notera dock att IUCN inkluderar guineatärnan i bedömningen.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Tärnor Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i nearktiska regionen Kategori:Fåglar i neotropiska regionen