Internationalism är en politisk princip som förespråkar större politiskt eller ekonomiskt samarbete mellan stater och nationer."Internationalism is... described as the theory and practice of transnational or global cooperation. As a political ideal, it is based on the belief that nationalism should be transcended because the ties that bind people of different nations are stronger than those that separate them." N. D. Arora, Political Science, McGraw-Hill Education. , (p.2). Det förknippas med andra politiska rörelser och ideologier, men kan också i sig återspegla en doktrin, ett trossystem eller en rörelse.Warren F. Kuehl, Concepts of Internationalism in History, July 1986.
Anhängare av internationalism är kända som internationalister och tror generellt att människor bör enas över nationella, politiska, kulturella, rasliga eller klassgränser för att främja sina gemensamma intressen, eller att regeringar bör samarbeta eftersom deras ömsesidiga långsiktiga intressen är av större betydelse än deras kortsiktiga tvister.Fred Halliday, Three concepts of internationalism, International Affairs, Volume 64, Issue 2, Spring 1988, Pages 187–198.
Internationalism har flera tolkningar och betydelser, men kännetecknas vanligtvis av motstånd mot ultranationalism och isolationism; stöd för internationella institutioner som FN; och en kosmopolitisk syn som främjar och respekterar andra kulturer och seder.
Termen liknar, men skiljer sig från, globalism och kosmopolitism.
Ursprung miniatyr|200x200px| Möte med Anti-Corn Law League, 1846 I 1800-talets Storbritannien fanns det en liberal internationalistisk inriktning av politiskt tänkande, personifierad av Richard Cobden och John Bright. Cobden och Bright var emot de protektionistiska spannmålslagarna och i ett tal i Covent Garden den 28 september 1843 redogjorde Cobden för sin utopiska form av internationalism:Frihandel! vad är det? Varför, att bryta ner de barriärer som skiljer nationer åt; de barriärer bakom vilka känslorna av stolthet, hämndlystnad, hat och svartsjuka döljer sig, vilka då och då spränger sina gränser och översvämmar hela länder med blod."Peace and Free Trade" .Cobden trodde att frihandel skulle lugna världen genom ömsesidigt beroende, en idé som också uttrycktes av Adam Smith i Nationernas välstånd och som var gemensam för många liberaler på den tiden. En tro på idén om den moraliska lagen och en inneboende godhet i den mänskliga naturen inspirerade också deras tro på internationalism.
Dessa liberala uppfattningar om internationalism kritiserades hårt av socialister och radikaler vid den tiden, som påpekade kopplingarna mellan global ekonomisk konkurrens och imperialism, och skulle identifiera denna konkurrens som en grundorsak till världskonflikter. En av de första internationella organisationerna i världen var International Workingmen's Association, bildad i London 1864 av socialistiska och kommunistiska politiska aktivister från arbetarklassen (inklusive Karl Marx). Organisationen, kallad Första internationalen, var hängiven arbetarklassens politiska intressen över nationella gränser och stod i direkt ideologisk opposition till liberal internationalism som förespråkade frihandel och kapitalism som medel för att uppnå världsfred och ömsesidigt beroende. vänster|miniatyr|190x190px| Ramsay MacDonald, en politisk talesperson för internationalism miniatyr| FN :s flagga, världens främsta internationella organisation och förespråkare för internationalism Andra internationella organisationer inkluderade Interparlamentariska unionen, som grundades 1889 av Frédéric Passy från Frankrike och William Randal Cremer från Storbritannien, och Nationernas förbund, som bildades efter första världskriget. Den förra var tänkt som ett permanent forum för politiska multilaterala förhandlingar, medan den senare var ett försök att lösa världens säkerhetsproblem genom internationell skiljedom och dialog.
J.A. Hobson, en gladstoniansk liberal som blev socialist efter första världskriget, förutsåg i sin bok Imperialism (1902) framväxten av internationella domstolar och kongresser som förhoppningsvis skulle lösa internationella tvister mellan nationer på ett fredligt sätt. Sir Norman Angell hävdade i sitt verk The Great Illusion (1910) att världen förenades av handel, finans, industri och kommunikationer och att nationalism därför var en anakronism och att krig inte skulle gynna någon inblandad utan bara resultera i förstörelse.
Lord Lothian var internationalist och imperialist som i december 1914 såg fram emot "den frivilliga federationen av de fria civiliserade nationerna som så småningom kommer att utrota spöket av konkurrensutsatta rustningar och ge mänskligheten varaktig fred."J.R.M. Butler, Lord Lothian 1882-1940 (Macmillan, 1960), p. 56.
I september 1915 ansåg han att det brittiska imperiet var "det perfekta exemplet på det slutliga världssamväldet".J.R.M. Butler, Lord Lothian 1882-1940 (Macmillan, 1960), p. 57.
Internationalismen uttryckte sig i Storbritannien genom stödet av Nationernas förbund av personer som Gilbert Murray. Liberalerna och Labourpartiet hade framstående internationalistiska medlemmar, som Labours premiärminister Ramsay MacDonald som trodde att "vår sanna nationalitet är mänskligheten"Lord Vansittart, The Mist Procession, p. 373
Modernt uttryck Internationalism uttrycks oftast som en uppskattning för de olika kulturerna i världen och en önskan om världsfred. Personer som uttrycker denna åsikt tror inte bara på att vara medborgare i sina respektive länder, utan på att vara världsmedborgare. Internationalister känner sig skyldiga att bistå världen genom ledarskap och välgörenhet.
Internationalister förespråkar också närvaron av internationella organisationer, såsom FN, och stöder ofta en starkare form av världsregering.
Bidragsgivare till den nuvarande versionen av internationalism inkluderar Albert Einstein, som var socialist och trodde på en världsregering, och klassificerade nationalismens dårskap som "en barnsjukdom".Albert Einstein, The World as I See It, 1934 Omvänt såg andra internationalister som Christian Lange"Internationalism . . . recognizes, by its very name, that nations do exist. It simply limits their scope more than one-sided nationalism does." Lange quoted in Jay Nordlinger, Peace They Say: A History of the Nobel Peace Prize, the Most Famous and Controversial Prize in the World. Encounter Books, 2013. (p. 111). och Rebecca West"The European tradition...from the very beginning has recognised the nationalism and internationalism are not irreconcible opposities but counterbalances that can keep the nations in equilibrium". Rebecca West, "The Necessity and Grandeur of the International Ideal", 1935. Reprinted in Patrick Deane, History in Our Hands: a critical anthology of writings on literature, culture, and politics from the 1930s. London; Leicester University Press, 1998. , p. 76. liten konflikt mellan att inneha nationalistiska och internationalistiska positioner.
Internationella organisationer och internationalism För att både mellanstatliga organisationer och internationella icke-statliga organisationer skulle kunna uppstå, var nationer och folk tvungna att vara starkt medvetna om att de delade vissa intressen och mål över nationella gränser och att de bäst kunde lösa sina många problem genom att samla sina resurser och genomföra transnationellt samarbete, snarare än genom enskilda länders unilaterala ansträngningar. En sådan syn, ett sådant globalt medvetande, kan kallas internationalism, idén att nationer och folk bör samarbeta istället för att sysselsätta sig med sina respektive nationella intressen eller sträva efter okoordinerade metoder för att främja dem.
Balans mellan suveräna stater och överstatliga makter I ordets strikta bemärkelse är internationalism fortfarande baserad på existensen av en suverän stat. Dess mål är att uppmuntra multilateralism (världsledarskap som inte innehas av ett enskilt land) och skapa ett visst formellt och informellt ömsesidigt beroende mellan länder, med vissa begränsade överstatliga befogenheter som ges till internationella organisationer som kontrolleras av dessa nationer via mellanstatliga fördrag och institutioner.
Idealet för många internationalister, bland dem världsmedborgare, är att gå ett steg längre mot demokratisk globalisering genom att skapa en världsregering. Denna idé motarbetas dock och/eller motverkas av andra internationalister, som tror att vilken världsregering som helst i sig skulle vara för mäktig för att lita på, eller för att de ogillar den väg som överstatliga enheter som FN eller en union av stater som Europeiska unionen tar och fruktar att en världsregering lutande mot fascism skulle uppstå ur den förra. Dessa internationalister är mer benägna att stödja en lös världsfederation där mest makt ligger hos nationella regeringar eller subnationella regeringar.
Socialistisk politisk teori Internationalism är en viktig del av socialistisk politisk teori,"Internationalism is the bedrock of socialism, not simply or mainly for sentimental reasons but because capitalism has created a world economy that can be transformed only on a world scale." - Duncan Hallas. The Comintern: "Introduction to the 1985 Edition". Bookmarks. 1985."The international character of the socialist revolution [...] flows from the present state of the economy and the social structure of humanity. Internationalism is no abstract principle but a theoretical and political reflection of the character of world economy, of the world development of productive forces, and of the world scale of the class struggle." - Leon Trotsky.The Permanent Revolution. 1931. baserad på principen att arbetarklassen i alla länder måste enas över nationella gränser och aktivt motsätta sig nationalism och krig för att störta kapitalismen."The Communists are further reproached with desiring to abolish countries and nationality. The working men have no country. We cannot take from them what they have not got.... United [worker's] action, of the leading civilized countries at least, is one of the first conditions for the emancipation of the proletariat." - Karl Marx and Friedrich Engels. The Communist Manifesto. Chapter 2: Proletarians and Communists I denna mening är den socialistiska förståelsen av internationalism nära besläktad med begreppet internationell solidaritet.
Socialistiska tänkare som Karl Marx, Friedrich Engels och Vladimir Lenin menar att ekonomisk klass, snarare än (eller sammankopplad med) nationalitet, ras eller kultur, är den främsta kraften som splittrar människor i samhället, och att nationalistisk ideologi är ett propagandaverktyg för ett samhälles dominerande ekonomiska klass. Ur detta perspektiv ligger det i den härskande klassens intresse att främja nationalism för att dölja de inneboende klasskonflikter som pågår inom ett givet samhälle (såsom kapitalisters utnyttjande av arbetare för vinst). Därför ser socialister nationalism som en form av ideologisk kontroll som härrör från ett samhälles givna ekonomiska produktionssätt.
Sedan 1800-talet har socialistiska politiska organisationer och radikala fackföreningar som Industrial Workers of the World främjat internationalistiska ideologier och försökt organisera arbetare över nationella gränser för att uppnå förbättringar av arbetsvillkoren och främja olika former av industriell demokrati. Första, Andra, Tredje och Fjärde Internationalen var socialistiska politiska grupperingar som försökte främja arbetarrevolutionen över hela världen och uppnå internationell socialism (se världsrevolutionen).