Läkare utan gränser (; MSF; uttal ) är en internationell medicinsk humanitär ideell hjälporganisation som är politiskt och religiöst obunden. Läkare utan gränser bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet. Organisationen grundades 1971 efter inbördeskriget i Nigeria av en liten grupp franska läkare under ledning av Bernard Kouchner. Organisationen bildades med övertygelsen att alla människor har rätt till medicinsk vård och att deras behov är viktigare än nationsgränser, vare sig behovet av vård är orsakat av människor eller naturkatastrofer.
Organisationen bidrar aktivt med sjukvård och humanitär hjälp i runt 70 länder. Den verkar speciellt i låg- och medelinkomstländer och i länder berörda av krig. Den protesterar ofta i FN mot övergrepp som begåtts mot folkgrupper som saknar officiella språkrör på deras vägnar. Organisationen mottog 1999 Nobels fredspris som ett erkännande av dess medlemmars insatser med att erbjuda läkarvård i akuta kriser, samt att höja medvetenheten internationellt om humanitära katastrofer. Läkare utan gränser mottog Seoulfredspriset år 1996.
Läkare Utan Gränser anställer över 69 000 personer från hela världen. Varje år åker runt 80 personal rekryterade i Sverige ut på uppdrag. Organisationen skickar inte bara ut läkare utan också sjuksköterskor, psykologer, logistiker, personalansvariga och administratörer.
Historia
Biafra 1967–1970 miniatyr|Bernard Kouchner, grundare och förste ordförande för Läkare utan gränser. Under inbördeskriget i Nigeria från 1967 till 1970 upprättade den nigerianska militären en blockad runt landets sydöstra del, Biafra, som nyligen hade förklarat sig självständigt. Vid denna tid var Frankrike det enda mer framträdande land som stödde Biafra, medan Storbritannien, Sovjetunionen och USA stödde Nigerias regering, och förhållandena innanför blockaden var okända för omvärlden. Ett antal franska läkare ställde upp som volontärer för franska Röda korset i sjukhus och matutskänkningar i Biafra. Röda korset krävde av sina volontärer att de undertecknade en överenskommelse, vilken vissa såg som utformad för att behålla organisationens neutralitet, oavsett omständigheterna.
Efter att de kommit in i landet utsattes volontärerna, tillsammans med biafranska sjukvårdsarbetare och sjukhus, för attacker från den nigerianska armén, och bevittnade hur civila mördades och svältes av blockadstyrkorna. Läkarna kritiserade offentligt Nigerias regering och Röda Korset för deras synbart medskyldiga beteende. Dessa läkare drog slutsatsen att det behövdes en ny hjälporganisation, som skulle bortse från politiska och religiösa gränser och prioritera offrens väl.Bortolotti, Dan (2004). Hope in Hell: Inside the World of Doctors Without Borders, Firefly Books. , refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13.
Bildande 1971 Franska läkare som hade arbetat i Biafra bildade 1971 en förening för att tillhandahålla nödhjälp och understryka vikten av offrens rättigheter snarare än neutralitet. Samtidigt hade redaktören för den franska läkartidningen TONUS bildat en grupp som svar på cyklonen i Bhola 1970 med avsikt att rekrytera läkare för att erbjuda hjälp till offer för naturkatastrofer. Den 20 december 1971 slog sig de två grupperna samman och bildade Médecins Sans Frontières (Läkare utan gränser).
Första uppdragen Läkare utan gränsers första uppdrag som oberoende hjälporganisation var till Nicaraguas huvudstad Managua, där en jordbävning den 23 december 1972 hade förstört det mesta av staden och orsakat mellan 10 000 och 30 000 människors död.Bortolotti, ovan, anger antalet döda som 10 000. En uppskattning om 15 000 till 30 000, med varning om en oundviklig dysenteriepidemi, kommer från: Camilo, V (1974). The Earthquake in Managua, The Lancet (Correspondence) 303 (7845): 25–26, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13 Organisationen anlände tre dagar efter att Röda Korset hade upprättat en nödhjälpsbeskickning. Den 18 september och 19 september 1974 orsakade orkanen Fifi stora översvämningar i Honduras och dödade tusentals människor (uppskattningarna varierar), och Läkare utan gränser upprättade sin första långsiktiga medicinska nödhjälpsmission.MSF Article Chronologies: Années 70 (French) MSF-France. Hämtad 10 jan. 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13.
Mellan 1975 och 1979, efter att Sydvietnam hade besegrats av Nordvietnam, emigrerade miljontals kambodjaner till Thailand för att undkomma Röda khmererna. För att möta detta upprättade Läkare utan gränser sina första beskickningar i flyktingläger i Thailand. När Vietnam drog sig tillbaka från Kambodja 1989 startade Läkare utan gränser långsiktiga nödhjälpsbeskickningar för att hjälpa överlevande från "Dödens fält" och återuppbygga landets sjukvårdssystem.MSF Article (1999) Cambodia's second chance MSF. Hämtad 10 jan. 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13. Även om dess uppdrag i Thailand för att hjälpa krigsoffer i Sydostasien skulle kunna ses som dess första uppdrag i krigstid, skedde Läkare utan gränsers första uppdrag till en verklig krigszon, där de även utsattes för fientlig beskjutning, 1976. Läkare utan gränser tillbringade nio år (1976–1984) med att hjälpa sjukhusmottagningar i olika städer i Libanon under inbördeskriget i Libanon, och byggde upp ett rykte om sin neutralitet och sin villighet att arbeta under beskjutning. Under hela kriget hjälpte Läkare utan gränser både kristna och muslimska soldater, och bistod den grupp som för tillfället behövde mest medicinsk hjälp. År 1984, då situationen i Libanon förvärrades ytterligare och hjälporganisationernas säkerhet var minimal, drog Läkare utan gränser tillbaka sin personal.MSF Article MSF 1976: Libanon (franska) MSF. Hämtad 10 jan. 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13.
Läkare utan gränsers utveckling
Claude Malhuret valdes till ny ordförande i Läkare utan gränser 1977, och kort därefter började debatter om organisationens framtid. I synnerhet blev begreppet témoignage (vittnande), som syftar på att tala ut om det lidande som man ser i motsats till att hålla tyst,MSF Article (2005) MSF's principles and identity – The challenges ahead MSF. Hämtad 10 jan. 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13. motverkat eller nedtonat av Malhuret och hans anhängare. Malhuret tyckte att Läkare utan gränser skulle undvika att kritisera regeringarna i de länder där de arbetade, medan Bernard Kouchner ansåg att det mest effektiva sättet att lösa ett problem var att dokumentera och sprida information om lidandet i ett land.
År 1979, efter fyra år av flyktingrörelser från Sydvietnam och omgivande länder, till fots och med båt, skrev franska intellektuella ett upprop i Le Monde för "En båt till Vietnam", ett projekt som syftade till att erbjuda läkarhjälp till flyktingarna. Projektet fick inte stöd från majoriteten av Läkare utan gränser, men vissa hyrde ett skepp med namnet L’Île de Lumière (Ljusets ö), och seglade till Kinesiska havet tillsammans med läkare, journalister och fotografer och erbjöd en del medicinsk hjälp till båtflyktingarna.
På grund av konflikten lämnade Läkare utan gränsers grundare Bernard Kouchner för gott 1979 och startade en ny hjälporganisation, Läkare i Världen (Médecins du Monde; MdM).http://www.medecinsdumonde.org/ Konflikten mellan Kouchner och Läkare utan gränser har varit långdragen och tagit sig många uttryck.
År 1982 införde Malhuret och Rony Brauman (som blev organisationens ordförande 1982) ökat finansiellt oberoende i Läkare utan gränser genom att införa bidrag per post för att samla in donationer bättre. På 1980-talet grundades också de andra operativa avdelningarna förutom den i Frankrike (1971): Belgien (1980), Schweiz (1981), Nederländerna (1984) och Spanien (1986). MSF-Luxembourg var den första stödavdelningen, som grundades 1986. I början av 1990-talet grundades majoriteten av stödavdelningarna: Grekland (1990), USA (1990), Kanada (1991), Japan (1992), Storbritannien (1993), Italien (1993), Australien (1994), samt Tyskland, Österrike, Danmark, Sverige, Norge och Hong Kong (avdelningen i Förenade Arabemiraten bildades senare).Information från de olika avdelningarnas webbplatser. Malhuret och Brauman spelade en avgörande roll i att professionalisera Läkare utan gränser. I december 1979, efter Sovjetunionens invasion av Afghanistan, upprättades omedelbart fältbeskickningar för att erbjuda läkarhjälp till mujahedin och i februari 1980 fördömde Läkare utan gränser Röda khmererna offentligt. Under svälten i Etiopien 1984–1985 upprättade Läkare utan gränser matprogram i landet 1984, men blev utkastade 1985 efter att de hade fördömt missbruk av internationell hjälp och tvångsförflyttningar av människor. Gruppen förde också in utrustning för att framställa rent dricksvatten åt befolkningen i San Salvador, huvudstaden i El Salvador, efter jordbävningen som drabbade staden den 10 oktober 1986.MSF Article Chronologie: Années 80 (franska) MSF-France. Hämtad 10 januari 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13.
Insatser under 1980-talet
Sudan 1979 upprättade Läkare utan gränser beskickningar för att hjälpa civila i södra Sudan som drabbats av svält och pågående inbördeskrig. Organisationens volontärer avslöjade många personliga berättelser om de hemskheter de hade bevittnat, däribland tortyr, massavrättningar, kannibalism och storskalig svält och sjukdomar, och 1989 dog två volontärer när deras plan sköts ned. Läkare utan gränser har fortsatt sina hjälpinsatser i Sudan i 25 år, trots arresteringar av deras volontärer,MSF Article (2005) High Commissioner for Human Rights concerned over arrest of MSF head in Sudan MSF. Hämtad 10 januari 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13. nästan ständigt krigande och massakrer på civila,Brown V, Caron P, Ford N, Cabrol JC, Tremblay JP, and Lepec R (2002) Violence in southern Sudan, The Lancet 359 (9301): 161, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13 svält, torka, dåliga sanitära förhållanden, och utbrott av tuberkulos, ebolafeber, hepatit E, polio, kolera och malaria (bland andra sjukdomar, och alla har potential för epidemier). Läkare utan gränser har alltid bett om hjälp från medierna, men situationen i Sudan har ständigt varit underrapporterad för befolkningen i USA och Europa.MSF Article (2002) MSF Top-Ten under-reported humanitarian stories for 2002 MSF. Hämtad 10 jan. 2006, refererad i Médecins Sans Frontières i engelskspråkiga Wikipedia, hämtad 2007-08-13.
Kongo