Kroatien (), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa.
Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare.
Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013.Europa.eu Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.
Etymologi Landets namn härrör från medeltidslatinets Croātia. I Branimir-inskriptionen från ungefär år 885, det äldsta bevarade dokument som nämner en kroatisk furste, omnämns kroaternas hertig som DUX CRUATORXVM. Ordets ursprung är inte helt utrett, med förslag både utifrån gotiska eller fornpersiska, förmedlat genom fornslaviska.
Ordlån till andra språk I lågtyskan blev ordet för kroat, "krawat", förvanskat till krabat och kom så småningom att beteckna en "filur, gynnare, kanalje eller rackare". Detta ord kom sedan in i svenskan med ungefär samma betydelse, men kan också stå för "liten unge".
Halskläder har starka band till Kroatien, då slipsen (kravata; kravatt) enligt legenden uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare.
Historia
Förhistoria
miniatyr|vänster|Modeller föreställande en familj av Krapinamänniskor.
Arkeologiska fyndigheter visar att det område som idag utgör Kroatien har varit bebott sedan forntiden. Fynd efter Neandertalmänniskan har påträffats i nordvästra, norra och södra Kroatien.Croatia.eu Fyndigheter från sten-, brons- och järnåldern består av lämningar efter Körös-, Vučedol-, Baden-, Latène- och Hallstattkulturen.
Antiken
Under antiken beboddes dagens Kroatien av olika illyriska folkstammar, däribland dalmater, histrier, japoder och liburner. På 300-talet f.Kr. upprättade grekerna kolonier på bland annat öarna Hvar, Korčula och Vis.Croatia.eu I samband med det Romerska rikets expansion och de illyriska krigen befäste dock romarna makten i området. Romarna grundade nya städer och de illyriska bosättningarna romaniserades. Till följd av bland annat ekonomisk desintegration och räder av barbariska folkstammar, däribland ostrogoter och avarer, drevs den romerska civilisationen i slutet av 500-talet till undergång vid den östra adriatiska kusten.
Medeltiden
Landets namn härrör från medeltidslatinetsCroātia. I Branimir-inskriptionen från ungefär år 885, det äldsta bevarade dokument som nämner en kroatisk furste, omnämns kroaternas hertig som DUX CRUATORXVM. Ordets ursprung är inte helt utrett, med förslag både utifrån gotiska eller fornpersiska,förmedlat genom fornslaviska.
Under folkvandringstiden bosatte sig slaver i vad som idag är Kroatien. De kom norrifrån men föga är känt om deras ursprung. I det historiska verket De administrando imperio från 900-talet sägs kroaterna ha anlänt till dagens Kroatien från Vitkroatien på 600-talet. I modern historieskrivning tros slaverna gradvis ha anlänt under 500–800-talet. Kroaternas etnogenes är inte klarlagd och olika hypoteser om deras ursprung förekommer. Den vanligaste är den om kroaternas slaviska bakgrund som även fått stöd i den moderna forskningen. Men det finns även hypoteser om kroaternas keltiska eller iranskaIranchamber.com Iranianchamber.com ursprung.
Sedan kroaterna etablerat sig i området upprättade de under 700-talet två furstendömen, av eftervärlden kallade Furstendömet Kroatien och Pannoniska Kroatien. År 925 grundades Kungariket Kroatien sedan Tomislav I förenat de båda furstendömena. Kungariket Kroatien stod på höjden av sin makt under 1000-talet men den inhemska kungaättens utslocknande, inbördes strider om kronan och ungrarnas inblandning ledde till att det år 1102 tvingades att ingå i personalunion med Ungern.
I söder fanns Dubrovnik (dåvarande Ragusa) som hade stått under bysantinsk och senare venetiansk kontroll. Under slutet av 1300-talet blev staden och dess besittningar en oberoende stadsstat vid namn Republiken Dubrovnik. Republiken skulle fortsättningsvis vara satt under grannländernas överhöghet.
Stora delar av 1400-talet präglades av landavträdelser och försvagning för Kungariket Kroatien. I väster stred man med Republiken Venedig över det kroatiska kustlandet och dess öar, och 1428 hade Venedig befäst makten över större delen av Dalmatien. Vid slaget vid Varna 1444 och slaget vid Krbava Polje 1493 led det kroatisk-ungerska kungariket stora förluster mot det av islam dominerade Osmanska riket, och kriget ledde till att mer än halva Ungern och Slavonien under en period stod under osmanernas kontroll.
Habsburg
miniatyr|Nikola Šubić Zrinskis anfall från fortet i Szigetvár, 1566 Efter Slaget vid Mohács år 1526 och det kroatisk-ungerska kungarikets nederlag mot osmanerna fattade det kroatiska parlamentet ett historiskt beslut. Vid sammanträdet i Cetin den 1 januari 1527 beslöt den kroatiska adeln att välja habsburgaren Ferdinand I till Kroatiens kung.Sabor.hr - Det kroatiska parlamentets officiella webbplats Den nya alliansen och habsburgska styret bestod i närmare 400 år och ledde till att osmanerna betvingades. På 1700-talet var större delen av Kroatien utom osmansk kontroll. Republikerna Venedig och Dubrovniks upplösning år 1797 och år 1808 respektive innebar att det istriska kustlandet, Dalmatien och Dubrovnik efter en kort fransk ockupation (1797–1815) inlemmades i österrikarnas domäner. Under 1800-talet svepte nationalistiska strömningar i den mångkulturella Dubbelmonarkin. I Kroatien tog den sig uttryck i illyrismen. Det habsburgska styret bestod dock fram till första världskriget och Österrike-Ungerns upplösning år 1918.
Jugoslavien
Efter Österrike-Ungerns upplösning år 1918 skapades den sydslaviska staten Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (från år 1929 kallat Jugoslavien) i vilken Kroatien kom att ingå. Den nya mångkulturella staten präglades av politisk turbulens och repression. Under andra världskriget ockuperades staten av Italien och Nazityskland. Med hjälp av tyskarna och italienarna upprättades den fascistiska marionettstaten Oberoende staten Kroatien ledd av den kroatiske fascisten Ante Pavelić och Ustaša-partiet. Efter krigets slut integrerades Kroatien åter i Jugoslavien som under kommunisten Josip Broz Titos ledarskap blev en socialistisk federativ stat efter 1963 års reform bestående sex delrepubliker: SR Bosnien och Hercegovina, SR Kroatien, SR Serbien, SR Slovenien, SR Makedonien och SR Montenegro. Politiskt missnöje i efterkrigsjugoslavien lade grunden för Kroatiska våren som i sin tur ledde till allt starkare självständighetsivrande.
Självständighet
miniatyr|En förstörd jugoslavisk stridsvagn under slaget om Vukovar.
I slutet av 1980-talet försvagades kommunistregimerna i Öst- och Centraleuropa. Allt fler människor krävde kommunistregeringarnas avgång och införande av en demokratisk ordning vilket kom att symboliseras av rivningen av Berlinmuren år 1989. Dessa omvälvningar drabbade även det dåvarande Jugoslavien där det regerande kommunistpartiet i slutet av 1980-talet förlorade sin politiska auktoritet till förmån för de nationalistiska rörelser som växt fram i de olika delrepublikerna som utgjorde Jugoslavien. Efter självständighetsvalet år 1991 utropade Kroatien den 25 juni 1991 sin självständighet från Jugoslavien. I samband med detta bröt en väpnad konflikt ut mellan Kroatien på ena sidan och den jugoslaviska armén (JNA) och serbiska separatister på andra. Den väpnade konflikten, kallad kroatiska självständighetskriget, varade i knappt fem år och avslutades formellt den 12 november 1995 då Erdutavtalet slöts mellan Kroatien och Jugoslavien som då bestod av Serbien och Montenegro. År 1998 var UNTAES uppdrag fullbordat och de sista FN-soldaterna lämnade östligaste Kroatien. Efter självständighetskriget integreras Kroatien i västeuropeiska strukturer med bland annat medlemskap i Nato (2009) och Europeiska unionen (2013).
Geografi
miniatyr|Topografisk karta över Kroatien.
Kroatien gränsar till Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet har en form som kan liknas vid en månskära eller hästsko. I den södra delen delas landet i två delar av Bosnien och Hercegovinas korta kuststräcka runt Neum. Det innebär att större delen av landets sydligaste län Dubrovnik-Neretvas län bildar en exklav.
Kroatien ligger i gränslandet mellan Syd-, Central- och Östeuropa vilket gör det svårt att hänföra till en specifik region. Kroatien räknas i vissa källor till Centraleuropa på grund av sin geografiska och långa kulturella och historiska anknytning till de centraleuropeiska länderna.Croatia.eu Kroatiska ambassaden i USA Visit-croatia.co.uk I vissa källor räknas landet till Balkanhalvön vilket beror på landets geografiska läge och för att det åren 1918–1991 ingick i den tidigare staten Jugoslavien.Britannica.com Ytterligare andra källor placerar landet i Östeuropa, räknar det till medelhavsländernaUnesco.org Unesco eller placerar det mellan Östeuropa och Centraleuropa.Amerikanska utrikesdepartementet
I landets norra och nordöstra del (Zagorje) domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I den östligaste delen (Slavonien) präglas landskapet av låglänt och bördig jordbruksmark. Regionerna Likas och Gorski kotars landskap präglas av tätt skogbeklädda berg emedan den smala adriatiska kustremsan (Istrien, Kvarnerviken och Dalmatien) mestadels är bergig och topografin präglas av karst.
Enligt den Kroatiska statistiska centralbyråns (Državni zavod za statistiku) definition har Kroatien 1 185 öar, holmar och rev. Kroatien är därmed det land som har flest landformer i Adriatiska havet och näst flest i Medelhavet efter Grekland.Geografija.hr Av marknadsföringsskäl kallas landet stundom "de tusen öarnas land".US National Library of Medicine - National Institutes of Health
Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Vranasjön. Den längsta floden är Sava.
Klimat miniatyr|Baška Voda, Dalmatien Kroatiens klimat varierar från att vara tempererat av kontinental typ i de norra och östra delarna av landet till att vara subtropiskt av Medelhavstyp vid kusten. I bergsregionerna i Lika, Dalmatien och Zagora mellan kusten och inlandet råder bergsklimat.
Årsnederbörden är relativt låg i stora delar av Kroatien tack vare läget vid Medelhavet. Torrast är det vid den södra delen av Medelhavskusten med en nederbörd på cirka 300 mm per år. Mest nederbörd faller i Dinariska alperna och regionen Lika där nederbörden uppgår till cirka 2 000 mm per år.
I Kroatien råder stora temperaturskillnader mellan dag och natt samt sommar och vinter. I inlandet dominerar nordostliga vindar vilka kan medföra snö och kyla, dock oftast med häftiga och månget förekommande växlingar mellan töväder och kyla, emedan Medelhavskusten domineras av milda sydvästvindar från Medelhavet vilka medför regn och milt väder. På sommaren domineras inlandet av ostliga vindar från Ryssland som ger fuktigt och varmt väder. Medelhavskusten domineras av sydvindar från Afrika som medför torka och hetta samt soliga dagar. I inlandet kan sommarnätterna vara svala med temperaturer på nedåt 10–15 grader medan dagstemperaturen kan nå uppemot +30–35 grader eller mer sällan 35–40 grader. På grund av havsvattnet som jämnar ut temperaturen är temperaturskillnaderna vid kusten inte lika uttalade. Där kan dagstemperaturen under sommaren nå +35 grader på dagen för att nattetid falla till +25 grader vilket i meteorologiskt hänseende klassificeras som tropisk natt.
Klimattabell för Zagreb med inlandsklimat:
Klimattabell för Split med subtropiskt klimat:
Naturskydd
miniatyr|Dalmatiska kusten.