Errol Leonard Norstedt, artistnamn Eddie Meduza, född 17 juni 1948 i Örgryte församling, Göteborg, död 17 januari 2002 i Nöbbele utanför Växjö,Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947–2006 Version 4.0 (CD-ROM, 2007). var en svensk kompositör, textförfattare, komiker, sångare och multiinstrumentalist. Bland de instrument han spelade märks gitarr, elbas, trummor, dragspel, munspel, saxofon, blockflöjt och klaviatur.
Biografi Errol Norstedt föddes på Varbergs sjukhus och bodde i Örgryte i Göteborg, men kom tidigt till Gislaved i Småland. Han var son till Stig Norstedt (1930–1979) och Mary Pettersson (1922–1983). Han hade fyra syskon (Ilone, Christer, Jimmi och Maritza), varav samtliga har olika fäder. Hans barndom präglades av föräldrarnas alkoholproblem och ständiga flyttar. När Norstedt var 13 år hade han bott på 30 olika ställen, bland annat i Mellerud och i Båraryd. Han blev mobbad i skolan och misshandlad av sin styvfar.Okej nr 22, 1984 (sida 36)
Norstedt drömde tidigt om att bli musikerEddie Meduza alias Errol Norstedt, Dokumentär av Bodil Furu och köpte sin första gitarr som 15-åring. På 1960-talet spelade han i flera olika band, bland annat Pack of Losers, ett coverband från Tidaholm som inte rönte några större framgångar. Under början av 1970-talet förvandlades de till dansbandet Anders Norstedts orkester. Innan Norstedt försökte sig på en egen karriär försörjde han sig under senare delen av 1970-talet som låtskrivare till andra dansband, såsom Streaplers, Trio me' Bumba och Tommy Elfs.
Sin första egna skiva släppte han 1975. Det självbetitlade albumet Errol sålde dock sämre än förväntat och fick därför ingen uppföljare. 1976, året efter albumfloppen, kunde man finna hans annonser i herrtidningarna Lektyr och FIB Aktuellt för kassetten Mannen utan hjärna, utgiven under pseudonymen E. Hitler & Luftwaffe (ibland även skrivet E. Hilter & LuftkaffeSe [kassettdiskografi på Eddies himmel]). Omslag och kassett kopierade han hemma och inspelningen sköttes på hans egen utrustning. Han drog dock snabbt tillbaka kassetten då han ångrade en av låtarna och gav istället året efter ut kassetten E Hilter & Luftkaffe nr 1, som snart följdes av Nr 2.
Efter att ett tag inofficiellt ha kallat sig Eddie Nowels (en medveten "försvenskning" av "Knowles", för att han skulle kunna behålla sina initialer) fick han idén till sitt artistnamn Eddie Meduza från ett naturprogram om maneter (se: Medusa). CBS Records AB kontrakterade honom 1979 för albumet Eddie Meduza & The Roaring Cadillacs med en femtonårig John Norum på gitarr. Skivan blev en succé, men Norstedt fortsatte trots detta att ge ut kassetter på egen hand under sin pseudonym E. Hitler.
Hösten 1981 åtalades Errol Norstedt för rattfylleri och dömdes till en månads fängelse, som skulle avtjänas på Skänningeanstalten i september 1982. Efter bara fyra dagar fick han diagnosen "nervsammanbrott" och överfördes istället till Falbygdsklinikerna i Falköping där han fick vård under den resterande strafftiden.Stopp/Aktuellt 7 mars 1983 Nervsammanbrottet var enligt hans egna uppgifter simulerat och ett sätt att slippa fängelset.Eleganten från vidderna – Filmen om Eddie Meduza
Norstedt var alkoholiserad men försökte flera gånger sluta dricka.Intervju i tidningen Slitz augusti 2000 Under turnén Griståget tillsammans med Svullo 1993 kollapsade han och fick diagnosen kammarhypertrofi (förstorat hjärta).Telefonintervju i radioprogrammet "Efter Två" 1993 Norstedt ändrade livsföring omedelbart, slutade att dricka och började träna. Men han återföll flera gånger i alkoholismLeila Bergendahl i en radiodokumentär om Eddie Meduza, P4 Radio Dalarna, januari 2006, och avled 2002 av en hjärtinfarkt vid bara 53 års ålder. Hans aska spreds sommaren 2003 utanför Rossö i Kosterfjorden, en mil söder om StrömstadAftonbladet 28 juni 2013: "Här är Eddie Meduzas riktiga gravplats" av John Granlund.
Norstedt fick sammanlagt tre barn med tre olika mödrar; sonen Anders Norstedt (född 1971), dottern Linda Norstedt (född 1988) och sonen Erik Norstedt (även kallad Erik Meduza) (född 1997). Den äldste sonen Anders fick han tillsammans med sin exhustru Rosine Welander (född 1954), dottern Linda fick han tillsammans med sin dåvarande partner Hanne Mikkelsen (född 1951), och slutligen den yngste sonen Erik fick han tillsammans med sin andra dåvarande partner Leila (senare Lovisa) Bergendahl (född 1961). Den yngste sonen Erik arbetar idag (2026) liksom sin far inom musikbranschen, detta under artistnamnet ”Erik Meduza”.
Eftermäle Eddie Meduza var mycket produktiv och skrev fram till sin död över 900 visor och sketcher fördelat på nära 90 album och kassetter. Mycket har dock inte getts ut då han var både självkritisk och frikostig med sitt material och sägs ha delat ut kassetter med outgivet material som presenter till fans. De första kassetterna är idag åtråvärda samlarobjekt.
Det var först efter hans död som hans musik började uppfattas på ett mer seriöst sätt i medierna genom flera inslag i P1, P3, radiodokumentärer (Mera brännvin), och han har till viss del också fått upprättelse som artist och humorist. Den 3 februari 2010 hade Eleganten från vidderna – Filmen om Eddie Meduza premiär på biografen Roy under Göteborg International Filmfestival, en film som tagit nära två år att göra.
I författaren Per Hagmans roman Vänner för livet återfinns Eddie Meduza som huvudpersonen Eriks farbror.
Musikstil Norstedt gjorde sig framför allt känd inom raggarrocken med låtar som "Mera brännvin" och "Volvo" men skrev även mer seriösa rocklåtar som till exempel "Leader of the rockers", "Goin' back to Oklahoma" och "Honey B". Norstedt skrev också seriös pop-/rockmusik för sig själv eller andra artister, ofta dansband som till exempel Trio me' Bumba, Saints, Max Fenders och Streaplers. Bland låtarna kan nämnas "Tretton år", "Eleganten ifrån vidderna", "Ingen plockar en maskros", "Midsommarnatt" och "Evert". Många av Norstedts verk nådde också Svensktoppen, dock oftast med andra artister och grupper. Några exempel är "Evert" (med Matz-Ztefanz med Lailaz), "Så bjud upp till nästa dans" (Beatmakers med Boris) och "Ute på vischan" (med Lasse Stefanz).
Genremässigt prövade han på ett otal musikstilar, till exempel: Rockabilly: "Volvo", "Get out of town", "Red haired Lisa", "Rockabilly rebel" m.fl. Reggae: "Take my heart" (Snarare en fusion mellan reggae och hårdrock), "Heaven is near me", "Oh, Gabrielle" m.fl. Visor: "Födelsedagstårtan", "Gotlands Södra Udde" m.fl. Dansband: "Evert", "Åskefällalund", "Tampico", "Ingen plockar en maskros" m. fl. Doo wop: "Tommy Hade en Cadillac", "Jag smeker mitt Rövhål/Jag kramar min kudde", "Jag har en kraftig, saftig röv/Teenage Love" m.fl. Ska: "Fete Norstedt" Hårdrock: "I believe in roewhaoth", "Gubbarnas heavy rock'n'roll", "Get around", "I'm a Fighter" m.fl. Punk: "Punkjävlar", "Kuken står på Mats Olsson" m.fl. Hiphop: "Fruntimmer", "Jag hatar Hip Hop" m.fl. Disco: "Let's fall in love", "Disco burp" m.fl. Blues: "Shame shame woman", "Someone shot my daddy", "Landlord blues", "Fine fine", "Mora-Morakniv" m.fl. Ballader: "Next time", "Anytime at all", "Impossible love" m.fl Rockballader: "'Til the end of time", "If I'm a fool" m.fl Countrymusik: "Little brighteyed girl in blue jeans", "Cryin' in my pillow", "American truck" m.fl. Boogierock: "Red Mazerati", "Route 66", "Have a party with me" Tango: "Jag släppte en skit på dansrotundans dansgolv/En tango med dig", "Sunda Åsikter" m.fl. Tyrolermusik: Bomparock aus Österreich
Texter och tematik Under pseudonymen E. Hitler fick Norstedt utlopp för sin mest obscena humor, sin musikaliska experimentlusta och sina samhällskritiska texter, vilka passade illa ihop med varumärket Eddie Meduza. Bland dessa verk märks "Den runkande spårvagnschauffören", "Slicka en fitta", "Vresa upp fetta" och "Fruntimmer sa en ha å knulla mä". En del paralleller kan här dras till schlagerkompositören Johnny Bode och med könsrockgrupper som Onkel Kånkel and his kånkelbär.
Norstedt spelade många instrument. På sina kassetter, som han gjorde i sin egen studio, "Studio Ronka", spelade han med mycket få undantag alla instrument själv och gjorde dessutom själv alla vokala insatser, både på kassett och på skiva.
Norstedts texter präglas av ett antal teman som ofta återkommer: Sexuell frustration (till exempel "Nu har min mage blivit stor", "Runkeball", "Vresa upp fetta, kärringajävel" m.fl.), fylleri (ofta med en ambivalent inställning där fylleriets baksidor beskrivs ingående, se till exempel "Julesång", "Alla tiders fyllekalas", "Mera Brännvin"), och politikerförakt (speciellt mot socialdemokratin och dess ledare, se till exempel "Såssialdemokraterna", "Göran Persson i mitt rövhål", "Hoppla lilla åsna", "Kliar mig i röven", men även mot nykterhetsivrare som centerpartisten Torsten Bengtson, exempelvis "Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder"). Vidare förekommer en stor mängd sketcher på temat "den enkle mannen mot samhället" där den enskilde sätter sig upp (och vinner) mot myndigheter eller överklass (i "Torsten hällde brännvin i ett glas åt Karin Söder" så förekommer verserna "och systemet det var öppet, trots att det va' lördag... och man kunde andas, utan att bli häktad". Se även "Eleganten ifrån vidderna"). Norstedt använde ofta sina texter för att slå tillbaka mot de journalister som skrev ner hans skivor eller konserter, framförallt var Mats Olsson en av de som ofta förekom i hans texter (se till exempel "Kuken står på Mats Olsson", "Mats Olsson runkar kuken", "Mats Olsson är en jävla bög", "Jag vill ha en Grammis", "Jävla Journalist"). Även Bert Karlsson har kritiserats i Norstedts texter till följd av en konflikt mellan Norstedt och Karlsson angående ett singelsläpp vilket i sin tur ledde till att Norstedt sa upp kontraktet, och i låten "Herr Karlsson är ett svin" framgår något av denna kritik. Bert Karlsson äger numera Meduzas upphovsrättigheter, och efter hans död lovade Karlsson att arvingarna skulle få del av hans royalties."Bert Karlsson ger Meduzas musik nytt liv" Expressen 20 mars 2009
Därtill författade han en mängd visor som troligen var ämnade som ren underhållning ("Porrfavor (Compangeros)", "Tvättmaskinen", "Epatraktorn" mfl) och ett stort antal visor på klassiska raggarteman som bilar och kvinnor. Norstedt gjorde också ett flertal försök att skriva seriös rock 'n' roll med låtar som "Red haired Lisa", "Rocky Rocky", "The Man in the sky" m.fl. Han skrev även ballader som "If I'm a fool", "Anytime at all", "Love's on the run" m.fl.
Trots Norstedts kyliga relation till musikrecensenter har många av hans låtar tagit sig till Svensktoppen med andra artister.
Kända pseudonymer och figurer Börje Lundin Börje Lundin är ett av Eddie Meduzas många alter egon. Under namnet Börje Lundin framför han ett antal av sina låtar, bland annat "Min epatraktor", "Världens bäste chaufför", "Ute på vischan" och "Börjes funderingar". Framför allt förekommer Börje på de två kassetterna "Börje Lundins kräftkalas" samt "Börje Lundins julafton" men även på LP-utgåvor som "För jaevle braa!" och "West a fool away".
Om figuren Börje kan konstateras att han lever på en gård någonstans "ute på vischan" i Västergötland. Han bor tillsammans med sin bror Sven Lundin. Återkommande besökare hos bröderna är deras kamrat Ljungbacka-Erik och Lisa, en kvinna vars relation till de övriga är oklar förutom att den är av sexuell natur. Enligt obekräftade påståenden talar Börje Lundin den dialekt som förekommer runt Tidaholm i Västergötland. Börje säger själv att han aldrig gått i skola, han är inte speciellt allmänbildad, är väldigt dålig på engelska, han ägnar sig flitigt åt hembränning, vansinneskörning med trimmad epatraktor, tidelag och andra suspekta verksamheter, men skäms inte alls för något av detta. Han kan sägas utgöra sinnebilden av en rå, obildad och oborstad bonnläpp. Han har ett hett humör och tar gärna till nävarna när argumenten tryter, vilket de ofta gör med tanke på hans intellektuella nivå.