Sten Broman, född 25 mars 1902 i Uppsala, död 29 oktober 1983 i Lund, var en svensk dirigent, föreläsare, musikpedagog, programledare och tonsättare. Han var känd som musikkritiker och som programledare för Musikfrågan Kontrapunkt.

Biografi Broman var son till anatomen och embryologen Ivar Broman och Dagmar Berlin (1880–1973). Han växte upp i Lund och studerade mellan 1921 och 1923 musik i Prag. Efter en filosofie kandidatexamen i musik- och konsthistoria vid Lunds universitet 1925 studerade Broman medeltidens musikhistoria i Schweiz och Tyskland. Han ägnade sig åt den klassiska musiken och spelade själv altfiol. Han var också musikanmälare i Sydsvenska Dagbladet 1923–1967. År 1927 avlade han licentiatexamen i Lund och några månader senare, den 28 maj 1927, disputerade Broman för doktorsgraden. Avhandlingen Den svenska musikforskningen 1750–1900Libris underkändes dock.Larsén, 2002. Sid 41–49

Den 16 november 1961 invaldes han som ledamot nummer 697 av Kungliga Musikaliska Akademien.

Mest känd blev han som karismatisk programledare för tv-programmet Musikfrågan Kontrapunkt 1964–1980, där han genom sina kunskaper och sin humor spred intresset för klassisk musik till människor som tidigare inte kommit i kontakt med den eller känt sig främmande inför den. Broman var också känd för sina specialsydda kostymer (som han själv designade), färgglada slipsar och ogenerade elakheter.

Broman var även känd för att tycka illa om dragspelsmusik. Vid något tillfälle klargjorde han att det främst gällde en äldre typ av enradiga dragspel. Han uppskattade avantgardistisk kammarmusik och var medlem i Internationella samfundet för samtida musik (ISSM), som han var med om att bilda 1923. Han komponerade själv en del kammarmusik samt under 1960- och 70-talen även nio symfonier. Till hans mer lättillgängliga verk hör filmmusik, bland annat till filmen Ett svårskött pastorat (1958), som han även medverkade i, en ouvertyr till spexet Uarda och hans tonsättningar för manskör av Falstaff, fakirs parodiska kärleksdikter Laura och Dolly.

Broman bibehöll livet igenom ett starkt engagemang i Lunds studentikosa liv och saknades aldrig vid en Lundakarneval. Han var medförfattare till åtskilliga spex, och 1958 grundade han Uarda-akademien, vars præses han också var till sin död. Han var den förste som landsteg i Lund, vilket skedde 1965. Kulturportal Lund Han var vidare mångårig stormästare i Sällskapet CC. Tillsammans med Fritiof Nilsson Piraten och Tore Wretman grundade han 1958 Gastronomiska akademien, av Broman kallad ”De sjudderton”. Han utgav 1961 sin enda roman, Farväl kött, som fick mycket dålig kritik. Han uppfattades av vissa som en rapsod.

Broman gifte sig 20 oktober 1933 i Lunds stadsförsamling med den danska dansösen Esther Rung (1909–2008) och fick med henne sonen Erik (född 1934), men äktenskapet upplöstes 1944. Han gifte 1949 om sig med skådespelaren Eivor Engelbrektsson (1914–2004), från vilken han skilde sig 1952.Carlhåkan Larsén, Sten Broman, 2002. Cirka 1955–1962 hade han en relation med den då tonåriga skådespelaren Eva Ebbekke Larsson. Cirka 1964–1979 hade han en relation med Gunilla af Halmstad.Jag är sån här – en film om Sten Broman, svensk dokumentär från 2011.

Sten Broman hade en mycket fin samling av elzevierer. Bromans mor var genom sin faster Anna Berlin, gift med Ludvig Hedin, kusin till Sven Hedin, vilket Broman själv har berört i sina memoarer

miniatyr|Sten Bromans grav på Norra kyrkogården i Lund. Broman ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Priser och utmärkelser 1954 – Riddare av DannebrogsordenKongelig Dansk Hof- og Statskalender 1955. 1961 – Ledamot nr 697 av Kungliga Musikaliska Akademien 1963 – Hedersledamot, ISSM 1965 – Riddare av 1. klass av VasaordenSveriges Statskalender 1966 (Uppsala & Stockholm 1966), bihang, sid 285. 1965 – Lunds stads förtjänsttecken<ref>Carlhåkan Larsén: Sten Broman – En man med många kostymer (Lund 2002), sid 71.</ref> 1966 – Medaljen för tonkonstens främjande 1971 – Spelmannen 1980 – Årets skåning 1981 – Atterbergpriset 1982 – H.M. Konungens medalj, 8:e storleken i Serafimerordens band

Kompositioner OrkesterverkAkademisk festuvertyr, 1930Koralfantasi, 1931Gotisk svit för stråkorkester, 1932Concerto, 1933Uarda-uvertyr, 1958 (till spexet Uardas 50-årsjubileum 1958) Symfoni nr 1, Sinfonia ritmica, 1962 Symfoni nr 2, 1963 Symfoni nr 3, 1964 Symfoni nr 4, 1965 Symfoni nr 5 (för sopran och orkester), 1967 Symfoni nr 6 (för orkester och tonband), 1969 (till Lunds stads 950-årsjubileum 1970) Symfoni nr 7 (för orkester och tonband), 1971 (inspelad på lp med Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Sixten Ehrling, RIKS LP 29) Symfoni nr 8 (för orkester och tonband), 1972 Symfoni nr 9 (för blandad kör och orkester), 1974Sententia credit (’Idén har vuxit’), 1967 (för orkester och tonband) till Lunds universitets 300-årsjubileum 1968 Ouverture pour orchestre, 1979

Kammarmusik Stråkkvartett nr 1, 1928 Stråkkvartett nr 2, 1936 Stråkkvartett nr 3, 1971 Stråkkvartett nr 4, 1973 Tre sviter för viola och piano, 1935, 1937 och 1942 Trio för violin, viola och piano, 1936 Komposition för violin och viola, 1932Fantasi, fuga och koral för viola och piano, 1963 Septett för slagverk, celesta och piano, 1968Concerto för bleck, 1970

Verk för ett instrument Svit för violin, 1922Canon för piano, 1929 Diverse stycken för piano och orgel

Verk för kör och orkester Kantat till Sydsvenska Dagbladet Snällpostens 100-årsjubileum, 1948 Festuvertyr över tonerna Ess-D-EssMusica cathedralis för tonband, sopran, bas, barnkör, ungdomskör, blandad kör, 2 orglar och kyrkklockor, 1971 (till Lunds domkyrkas kryptas 850-årsjubileum, 1973)

Kör a cappella Körsvit för manskör (över svenska låtar), 1935Två Fakirsånger (Laura, Dolly), 1958 (Dolly finns inspelad på lp med Lunds Studentsångförening under ledning av Axel Melander, Sonora RED 29) Diverse verk för blandad kör, sånger

ScenverkMalmö dansar för er, balett, 1952 BalettsvitLysistrate, scenmusik till Aristofanes verkLysistrate-svitFilmmusik

Filmografi (roller) (karnevalsfilm, schejk Algot el Krim) (kortfilm, sig själv) (Fridolf Fernelius, konsistorienotarie) (karnevalsfilm, sig själv) 1968 – Mosevisionen (tv-serie, kaffeservitör i Kulturhörnan Jojo)

Referenser Noter

Tryckta källor

Vidare läsning Tryckta biografier

Hommerberg, Sigge: Icke sa Nicke sa Sten: sju sagor om Sten Broman () Broman, Erik/Åstrand, Hans (red): Sten Broman. En man med kontrapunkter, Bonniers 1984 Broman, Sten: Upplevelser av 1900-talet, första kvartseklet, Bonniers 1982, () Ohlmarks, Åke: Boken om Sten Broman'', Bernces 1984, ()

Externa länkar Sten Bromansällskapet IDstory om Sten Broman

Kategori:Svenska dirigenter Kategori:Svenska klassiska kompositörer under 1900-talet Kategori:Svenska violaster Kategori:Alumner från Lunds universitet Kategori:Svenska TV-programledare Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien Kategori:Ledamöter av Gastronomiska akademien Kategori:Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj Kategori:Lundabor Kategori:Gravsatta på Norra kyrkogården i Lund Kategori:Födda 1902 Kategori:Avlidna 1983 Kategori:Män Kategori:Musiker från Uppsala