miniatyr|100px| Skånska flygflottiljen (F 10) eller F 10 Ängelholm var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1940–2002. Förbandsledningen var förlagd i Ängelholms garnison vid Ängelholms flygplats.Braunstein (2005), s. 79-82
Historik Vid krigsutbrottet 1939 bestod Flygvapnet av endast en jaktflottilj, Svea flygflottilj (F 8), vilken stod för Stockholms luftförsvar. Av den anledningen beslutade riksdagen den 28 februari 1940 att Flygvapnet skulle stärkas med ytterligare två jaktflottiljer. F 9 i Göteborg och F 10 i Skåne, i syfte att försvara luftrummet över Göteborgsregionen samt Skåne. Den 14 mars 1940 skrev Svenska dagbladet i en artikel att Chefen för Flygvapnet föreslagit att flygflottiljen i Skåne skulle benämnas Wendes flygflottilj (F 10). Beskedet möttes dock av stark skepticism hos kamratföreningen Wendistföreningen vid Wendes artilleriregemente (A 3), som menade i en skrivelse till Kunglig Majestät att namnförslaget skulle innebära ett intrång på ett traditionsmättat och säreget regementsnamn. Därav kom flottiljen till en början enbart benämnas som Tionde flygflottiljen.
Under sommaren 1940 upprättades F 10 som ett detachement till Svea flygflottilj (F 8). När flottiljen inledde sin verksamhet den 1 oktober 1940, bar den namnet Tionde flygflottiljen, och bestod enbart av en depåstab. Den 1 november samma år utökades dock flottiljen till att omfatta två divisioner. Ett år senare, den 1 november 1941 hade flottiljens organisation utökats till att omfatta tre flygdivisioner, en markdivision och en depåstab. Flottiljen tillhörde till en början Tredje flygeskadern (E 3), vilken verkade som en jakteskader.F 10–1940-45 Under de första åren tillfördes flottiljen en mängd så kallade andralinjeflygplan, vilka mönstrats av från andra flottiljerna. Från Göta flygflottilj (F 9) överfördes 27 individer av J 8 Gloster Gladiator. J 8 var vid den tiden redan ett föråldrat flygplan. Individerna som tillfördes var så nedslitna att de fick tillbringa lång tid på Centrala Flygverkstaden Malmslätt (CVM) för reparation och översyn innan de kunde tas i tjänst. I november 1941 fanns tillräckligt med flygplan för tre flygdivisioner. Många av flygplanen var dock hårt slitna varför tillgängligheten var låg. Flottiljen skulle dock få nya flygplan. Och förhoppningar fanns inom flottiljen om att det skulle bli amerikanska Vultee 48C Vanguard eller North American P51 Mustang. Dock så blev det italienska Reggiane 2000 Falco som ersatte J 8:orna. I Flygvapnet fick Reggiane 2000 Falco beteckningen J 20. Leveranserna av J 20 inleddes i mars 1942 och avslutades februari 1943 då 60 individer hade levererats.
Även om Bulltofta var flottiljens huvudbas, så var flygplanen under längre perioder baserade på krigsflygfälten i Skåne. Flitigast användes Rinkaby flygbas, men även flygbaserna vid Sövdeborgs flygbas, Ripa flygbas och Everöd flygbas. Fram till andra världskrigets slut 1945 var det en hektisk period för F 10. Man gjorde över 28 000 starter och hundratals flygplan avvisades eller lotsades ner på svenska flygfält. Totalt omkom sjutton män från F 10 under krigsåren. Bulltofta var endast en provisorisk flygbas för flottiljen. I den fortsatta planeringen av flottiljens slutliga placering studerades Ödåkra som ett lämpligt alternativ till att förlägga flottiljen. Dock så låg det inom artilleriräckvidd från Danmark. Istället valdes Barkåkra strax norr om Ängelholm till att förlägga flottiljen permanent. År 1942 beslutade riksdagen att flottiljen skulle förläggas till Ängelholm, dock fanns det vissa invändningar mot själva placeringen, eftersom man tog i anspråk bördig åkermark. Samma år, 1942, fick flottiljen den 1 juli namnet Skånska flygflottiljen. Den 1 oktober 1945, det vill säga fyra år efter flottiljens officiella födelsedatum, omlokaliserades flottiljen från Malmö till Ängelholm. Samma år ersattes flottiljens J 20 med det svenskkonstruerade J 22. År 1948 överfördes flottiljen till Andra flygeskadern (E 3), vilken samtidigt omorganiserades till en jakteskader.F 10–1945-1963
År 1957 avvecklades Södra flygbasområdet (Flybo S) och i dess ställe ersattes av luftförsvarssektorer. Där F 10 ansvarade över sektor S1. I denna ingick bland annat två luftförsvarscentralerna. År 1957 omlokaliserades även staben för Andra flygeskadern (E 2) från Göteborg till Ängelholm. Staben blev kvar till dess avveckling den 30 september 1966. Samma år, 1966, organiserade Flygvapnet sex robotdivisioner, där F 10 var en av fem flottiljen som skulle sätta upp en robotdivision. Den 30 juni 1974 upplöstes divisionen, då robotsystemet utgick ur den svenska krigsorganisationen.Flygvapennytt 1972-4
I regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Inför propositionen hade en avvägning gjorts att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till förmån för F 12. Dock så menade Fredsorganisationsutredning (FFU) att en nedläggning av F 17 skulle drabba betydligt fler anställda än en avveckling av F 12. Detta på grund av att F 12 hade fler pensionsavgångar fram till 1982. Vidare ansåg FFU att F 17 var en bra balans mot F 10, som hade ett stort ansvar för krigs- och mobiliseringsplanläggningar samt förvaltningar, bland annat av friliggande stridslednings- och luftbevakningsanläggningar i fredsdrift. I händelse om att F 10 skulle behöva avvecklas, och viss verksamheten i det läget skulle överföras till annan flottilj. Så ansåg FFU att den flottiljen borde ligga så nära som möjligt till Ängelholm. FFU menade, att om Flygvapnets fredsorganisation inom Södra militärområdet skulle ledas från Kalmar, så skulle en olycklig obalans uppkomma. FFU hade samtidigt undersökt möjligheten till att slå samman F 5 med F 10. Något som man inte såg som lämpligt, vare sig detta skedde i Ängelholm eller i Ljungbyhed.Regeringens proposition 1975:75
Inför regeringens proposition 1978/79:96, vilken presenterades 1978, hade flottiljen återigen utvärderats. Regeringen ville att ytterligare en flottiljadministration skulle avvecklas. I FFU:s utredning kom F 10 vägas mot en avveckling av F 1 i Västerås, F 16 i Uppsala och F 17 i Ronneby. FFU vägde militära faktorer mot i huvudsak regionalpolitiska förhållanden. Slutsatsen FFU kom fram till var att de operativa och ekonomiska faktorerna pekade på en avveckling av F 1. Utredningen uttalade dock att beslutet att lägga ner F 1 "medför en allvarlig effektförlust i operativt avseende och en minskad handlingsfrihet för flygvapnets krigsförband".Regeringens proposition 1978/79:96 År 1981 reducerades antalet luftförsvarssektorer till fyra, för Skånska flygflottiljens del innebar det att man övertog sektoransvar för sektor S2, som tidigare innehafts av Blekinge flygflottilj (F 17). Sektor S2 slogs samman med S1 och bildade Sektor Syd, vilken omfattade hela södra Sverige. F 10 blev med det en så kallad Storsektorflygflottilj.Regeringens proposition 1980/81:124
I samband med att Upplands flygflottilj (F 16) omskolades till JA 37 Viggen, överfördes 1987 Typinflygningsskolan (TIS-35) med kvarvarande J 35F2 till Skånska flygflottiljen. F 10 fick därmed det samlade ansvaret för den fortsatta utbildningen av flygförare på Drakensystemet.Regefalk (1993), s. 113 Samma år modifierades 50 individer av J 35F till en kraftfullare version, J 35J. Bokstaven "J" fick flygplanet då det är alfabetets tionde bokstav och F 10 var Flygvapnets tionde flottilj.
Försvarsbeslutet 1992 medförde en större omorganisation av Flygvapnet, detta då de två flottiljerna F 6 och F 13 avvecklades. F 6 hade haft en roll som attackflottilj, och F 13 som kombinerad jakt och spaning. För F 10 medförde avvecklingen att man övertog delar deras flygdivisioner. Då attackdivisionen 62. attackflygdivisionen (Filip Blå) från F 6 med AJS 37 och spaningsdivisionen 131. spaningsflygdivisionen (Martin Röd) med SH/SF 37 överfördes till F 10. Även spaningsdivision 172. spaningsflygdivisionen (Quintus Blå) från F 17 med SF/SH 37 överfördes till F 10. Detta då F 17 övertog jaktdivisionen från F 13, och fick en roll som jaktflottilj. Samtliga flygdivisioner som överfördes till F 10, uppgick i 101. spaningsflygdivisionen (Johan Röd). Genom denna omorganisation kom F 10 att operera två flygsystem, J 35 Draken och AJS 37 Viggen. År 1993 genomfördes en ny omorganisation, då ledningen för luftförsvarssektorn omorganiserades till Flygkommando Syd (F 10/FK S). Flygkommando Syd avskiljdes från flottiljen och bildade från den 1 juli 1994 en fristående enhet som Södra flygkommandot (FKS).Södra flygkommandot - HistoriaRegeringens proposition 1991/92:102
Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10).Regeringens proposition 1996/97:4 Vid F 10 inordnades Krigsflygskolans flygverksamhet operativt under 3. kompaniet. Även uppvisningsgruppen Team 60 överfördes till F 10. Efter försvarsbeslutet 1996 tillsatte regeringen en skolutredning, ledd av landshövding Gunnar Björk, som fick i uppgift att utreda grundstrukturen i Försvarsmaktens utbildningsverksamhet. I utredningsrapporten (SOU 1997:112) föreslogs att Flygvapnets flygledarskola och Flygvapnets väderskola skulle omlokaliseras till Flygvapnets Halmstadsskolor. Utredningen gick därmed helt emot Försvarsmaktens egen utredning, Försvarsmaktsplan 97. I Försvarsmaktsplan 97 (FMP 97) föreslogs det att lokalisera Flygledarskolan till Skånska flygflottiljen (F 10) och Väderskolan till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20), med målet att samla skolverksamheten inom Flygvapnet till de flottiljer som producerade krigsförband.SOU 1997:112
År 1998 beslutade Regeringen om att flottiljen skulle påbörja en omskolning till JAS 39-systemet. Flottiljområdet kom därmed att anpassas både gällande utbildning till personal samt olika tillbyggnader. Den 30 september 1999 mottog flottiljen sitt första Gripen-flygplan och blev därmed Flygvapnets andra flottilj med JAS 39 Gripen.