Etiopien (, ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat i Östafrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan.
Några av världens äldsta spår av människor och förmänniskor påträffades i Etiopien genom bland annat skelettet Lucy i Awashdalen 1974. Etiopien är ett av de äldsta kristna rikena i Afrika genom att det dåvarande Aksumriket blev kristnat under kung Ezanas regering ca 325-350 e Kr.
Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land efter Nigeria och tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig koloniserats. Under 1930-talet utkämpades ett krig med Italien. Sedan Eritreas etablerande som egen stat i början av 1990-talet har spända relationer och tidvis öppet krig rått mellan länderna.
Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra. Idrottsnationen Etiopien har fostrat en mängd framstående löpare, inte minst inom långdistanslöpning.
Även om landet har den snabbast växande ekonomin i Afrika, så är Etiopien fortsatt ett av världens fattigaste länder. Förutom fattigdom står Etiopien inför hunger, korruption, svag infrastruktur och dålig tillgång till utbildning (med en analfabetism på 51 procent.)
Historia
1900-talet Etiopien är det enda landet i Afrika, förutom Liberia, som aldrig varit under kolonialt styre. Från 1936 till 1941 var landet ockuperat av Italien, men etiopierna lyckades tillsammans med brittiska trupper till slut besegra Italien.
1962 annekterar dåvarande kejsaren Haile Selassie Eritrea och det utgör starten på ett långt gerillakrig som pågick till den 24 maj 1993 då Eritrea blev självständigt.
Åren 1964 och 1977 utkämpades även krig mellan Etiopien och Somalia om den omtvistade regionen Ogaden (med en huvudsakligen etniskt somalisk befolkning), vilken utgör en tredjedel av Etiopien. Etiopien vann kriget och besegrade Somalia med stöd av 20 000 sovjetiska och kubanska soldater. Efter dessa krig har Etiopien haft en dålig relation med Somalia.
1974 störtas den siste kejsaren, Haile Selassie genom en militärkupp och en kommunistisk militärjunta, Derg styrde landet. Under 1984-1985 härjas landet av en allvarlig svältkatastrof.
1987 utropades en kommunistisk enpartistat men denna föll dock samman 1991 efter ett långt inbördeskrig, och en övergångsregering tog makten under ledning av Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) och tidigare diktator Mengistu Haile Mariam ersätts av Meles Zenawi.
Efter Eritreas självständighet 1993 uppstod spänningar längs gränsen mellan Eritrea och Etiopien, vilket resulterade i ett krig som blossade upp efter Eritreas invasion av orten Badme 1998. FN gick in för att medla men vapenvila slöts först juni 2000, då 100 000 människoliv förlorats.
2000-talet FN fortsatte att övervaka en buffertzon mellan Eritrea och Etiopien, men gränstvisten var svårlöst kring orten där allt startat, Badme. Trots fortsatta oroligheter valde FN att lämna området 2008.
Sedan 2006 deltar Etiopien i stridigheterna i Somalia på uppdrag av landets regering. Ockupationen ses som ett krig mot terrorismen och får stöd från USA och Ryssland. De har tusentals soldater i Somalia för att bekämpa den islamistiska terroriströrelsen Islamiska domstolarnas högsta råd.
I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige sänkte biståndet till landet.Säll, Ola. Snaran dras åt i Meles Etiopien. Svenska Dagbladet. 14 oktober 2011. Läst 18 oktober 2011
Premiärminister Meles Zenawi dog i augusti 2012. Meles hade styrt sedan 1991, de sista tio åren allt mer enväldigt.
I tre decennier dominerades etiopisk politik av den forna EPRDF-alliansen, som ofta kontrollerade landet med hård hand. När oromoern Abiy Ahmed Ali tillträdde som premiärminister våren 2018 inleddes ett politiskt töväder och fredsprocessen med Eritrea återupptogs. Sedan dess har inre splittring och våldsutbrott i flera delar av landet satt käppar i hjulet för reformpolitiken.
Sommaren 2018 inledde Etiopien och Eritrea direkta överläggningar för att nå ett fredsavtal. Detta sågs allmänt som ett avslutande på den över två decennier långa konflikten länderna emellan.
I oktober 2018 valdes Sahle-Work Zewde till landets första kvinnliga president. Hon satt på posten till år 2024.
I året 2019 fick Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Nobels fredspris för sina insatser att uppnå fred mellan Etiopien och Eritrea.
Under åren 2020-2022 uppstod konflikter i Tigrayregionen och Etiopien väckte ilska i Somalia genom att teckna avtal med Somaliland gällande tillgång till hamnar.
Geografi miniatyr|Karta Landet gränsar till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sydsudan och Sudan. Floden Blå Nilen rinner upp i Tanasjön i Etiopien. Sedan Eritrea fick sin självständighet har Etiopien inte längre någon kust.
Topografi och hydrografi Etiopien är höglänt och vulkaniskt. Från Röda havet och söderut löper en väldig gravsänka, en del av Rift Valley. Den klyver landet i två delar. I det etiopiska kärnlandet väster om sänkan växlar högplatåer med djupa dalar. Högsta toppen är Ras Dejen (4 620 m) i norra Etiopien. Här har Blå Nilen skurit en mäktig kanjon genom platålandet. I öster sänker sig höglandet mot Somalia och i nordöst ligger Afartriangeln med Danakilöknen. Höglandet har subtropiskt klimat och temperaturen växlar med höjden över havet. Etiopien får mest regn i sydväst. Ökenområdet i nordöst hör till de hetaste trakterna på jorden. En stor del av höglandet består av trädlös savann. I dalarna och det regnrika låglandet finns regnskog.Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
Lägsta punkt är Denakildepressionen, 125 meter under havets nivå
Klimat I Etiopien råder ett tropiskt monsunklimat, som varierar beroende på landets topografi. Längre torrperioder är vanliga. Östafrikanska riftsystemet är ett geologiskt aktivt område där det förekommer jordbävningar och vulkanutbrott. Sprickan som delar den södra delen är mellan 40 och 60 km bred.
Naturskydd Några av Etiopiens miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion och att det råder brist på färskvatten i vissa områden. Avskogningsproblemet har man dock börjat vidta åtgärder mot genom att plantera nya träd. Enligt uppgifter från jordbruksministeriet i juli 2010 har skogytan ökat från 3 % till 9 % sedan 2000. Internationella observatörer är dock skeptiska till ministeriets siffror.
Styre och politik
Författning och styre
Etiopiens konstitution är från år 1994.
Presidenten väljs av de båda kamrarna vart sjätte år, och kan omväljas en gång. Presidenten har i huvudsak ett ceremoniellt uppdrag. Premiärministern är en av ledamöterna i representationsrådet och utses också av rådet. Premiärministern har den utövande makten och utser regering. Denne är också överbefälhavare.
Parlamentet har två kammare. Vart femte år väljs 547 ledamöter i direkta val till representationsrådet i Addis Abeba. Hittills har landet haft fem val (1995, 2000, 2005, 2010, 2015, 2020. Nästa val kommer att hållas år 2025. Den andra kammaren, federativa rådet, har 154 ledamöter som väljs indirekt av delstatsparlamenten. Mandatperioden för dessa är också fem år.
Sedan 2018 styrs landet av premiärminister Abiy Ahmed och Välfärdspartiet.
Administrativ indelning
Etiopien är indelat i två självstyrande privilegierade städer (astedaderoch) och tolv etnisk-baserade regioner (kililoch). Regionerna består i sin tur av woredas, som i sin tur består av kebeles (grannskapsföreningar).
Privilegierade städer: Addis Abeba och Dire Dawa. Regioner: Afar, Amhara, Benishangul-Gumuz, Centrala Etiopien, Gambela Hizboch, Harari, Oromia, Sidama, Somali, Sydvästetiopiska folkens region (SWEPR), Södra Etiopien och Tigray.
Politik Enligt demokratiindex är Etiopien en auktoritär regim, och landet rankades år 2011 på plats 121 av 167 länder.Economist Intelligence Unit democracy index 2011 (PDF file)
Demokratin i landet har oftast ifrågasatts av västländerna på grund av att den nuvarande regeringen försöker försvaga oppositionen i landet efter valet 2005. Framför allt de två största oppositionspartierna Coalition for Unity and Democracy samt United Ethiopian Democratic Forces.
Idag finns det 81 politiska partier registrerade varav 22 av dessa partier har minst ett mandat i parlamentet i Addis Abeba under mandatperioden 2005–2010.
I september 2009 bildades ett nytt block av åtta oppositionspartier.
Internationella relationer Svensk-etiopiska relationer Sedan 1866 har svenska missionärer arbetat i Etiopien.El Mahdi, Josef. Etiopien stänger ambassaden. 23 oktober 2010 Under 1940-talet byggde Etiopien upp landets flygvapen med bland annat svensk hjälp. Utnämningen av vänsterpartisten Eva Zetterberg till Sveriges ambassadör i Etiopien ledde till en kris i relationen. Etiopiska myndigheter underlät att svara på Sveriges begäran om att få Zetterberg utnämnd till ambassadör. Hermansson, Ralph. Sverige drar tillbaka begäran om ambassadör. Riksdag och departement] Det har nämnts som en orsak till den etiopiska reaktionen att Eva Zetterberg 2001 kritiserade människorättsläget i landet i en motion till riksdagen.Motion 2001/02:U211 Oromofolket i Etiopien 2005 mottog Etiopien 500 miljoner kronor i bistånd från Sverige. Nivån sänktes därefter och 2011 beräknades biståndet uppgå till 145 miljoner kronor. Till större delen distribueras hjälpen av Förenta nationerna och frivilliga hjälporganisationer. 2010 nedgraderade Etiopien sin Stockholmsambassad till generalkonsulat.
Relationerna länderna emellan blev under sommaren 2011 ansträngda i samband med att de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye häktades den 1 juli efter att olovligt tagit sig in i landet för att göra ett reportage om gerillan i Ogadenprovinsen (ONFL). Journalisterna dömdes i december 2011 för illegal inresa och understödjande av terrorism[Dagens Nyheter 2011-12-22] men benådades den 10 september 2012 och släpptes fria.DN Ekonomi och infrastruktur miniatyr|200px|Huvudstaden Addis Abeba är landets ekonomiska centrum. Etiopien är en blandekonomi i en övergångsfas från planekonomi till en mer marknadsinriktad ekonomi. Den offentliga sektorn är mycket stor, och statens inblandning är stor i flera sektorer, som telekommunikation, bankväsendet och eldistribution.
Under 2010-talet växte ekonomin i snitt 9,4 procent per år och växte därmed snabbast på hela kontinenten. Jordbrukssektorn, som tidigare helt dominerat den etiopiska ekonomin, är fortsatt mycket stor och sysselsätter 70 procent av landets arbetskraft. Dock bidrar numera servicesektorn till en större del av bruttonationalprodukten. 2020 var 2,1 procent av den arbetsföra befolkningen arbetslös. 2018 var bruttonationalprodukten 80 292 miljoner amerikanska dollar, en ökning från 63 079 miljoner bara tre år tidigare.
Trots den snabbt växande ekonomin är Etiopien fortsatt ett av världens fattigaste länder. Andelen fattiga har enligt Världsbankens definition minskat från 30 procent till 24 procent mellan 2011 och 2016, men utvecklingen går snabbare i städerna än den gör på landsbygden. FN listar Etiopien som ett av världens minst utvecklade länder.
Näringsliv SektorAndel av BNPAndel av arbetskraftenJordbruk 34,8 % (2017)72,7 % (2013)Industri 21,6 % (2017)7,4 % (2013)Service 43,6 % (2017)19,9 % (2013)
Jord-, skogsbruk och fiske