thumb|right|Vladimir Zjirinovskij i augusti 2016. Vladimir Volfovitj Zjirinovskij (ryska: Владимир Вольфович Жириновский), född Eidelstein (ryska: Эйдельште́йн, Ejdelsjtejn) den 25 april 1946 i Alma-Ata, Kazakiska SSR, Sovjetunionen (idag Almaty, Kazakstan), död 6 april 2022 i Moskva,https://apnews.com/article/russia-ukraine-petro-poroshenko-vladimir-zhirinovsky-vyacheslav-volodin-europe-a49378f0a330fede473a74b34b087ce7 var en rysk politiker som var partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.Den oförtröttlige spelaren som knappast ens vill bli president – Vladimir Zjirinovskij är den ryska politikens narr, Svenska Yle 2018-03-12

Zjirinovskij var kandidat i presidentvalet sex gånger under perioden 1991–2018.Vladimir och de sju dvärgarna – 5 saker du behöver veta om det ryska presidentvalet, Svenska Yle 2018-02-11 Zjirinovskij var ledamot av Statsduman från 1993 till sin död; åren 2000–2001 var han även Statsdumans vice talman. Han gjorde sig känd för populistiska och ultranationalistiska uttalanden, i kombination med färgstarkt språkbruk och oförutsägbart beteende i samband med debatter och intervjuer.

Biografi Vladimir Volfovitj Zjirinovskij föddes i Alma-Ata, huvudstaden i Kazakiska SSR (dagens Almaty, Kazakstan). Vladimir Zjirinovskijs mor, Aleksandra Pavlovna Makarova, var etnisk ryska, och hans far, Volf Isaakovitj Eidelshtein, var en polsk-judisk advokat från Kostopil i västra Ukraina. Fadern deporterades till Polen en kort tid efter att han gift sig med Zjirinovskijs mor. Efternamnet Zjirinovskij kommer från hans styvfar.

Zjirinovskij ärvde sitt efternamn från Alexandra Makarovas förste make, Andrej Vasilijevitj Zjirinovskij. Hans farfar på fädernet var en välbärgad industriägare i Kostopil som ledde den lokala judiska församlingen. Hans farfars sågverk hade 2015 en inkomst på cirka 32 miljoner dollar, och Zjirinovskij krävde under åren att de ukrainska myndigheterna återlämnade det till honom.

I juli 1964 flyttade Zjirinovskij från Almaty till Moskva, där han började studera vid Institutet för asiatiska och afrikanska studier vid Moskvauniversitetet (MGU) i avdelningen för turkiska studier, och tog examen 1969. Han studerade också juridik och internationella relationer vid Marx–Engels–Lenin-institutet och tjänstgjorde militärt i Tbilisi under början av 1970-talet. Därefter arbetade han på olika poster inom statsförvaltningen och unionskommittéer. 1998 tilldelades han en Dr.Sci. i filosofi av MSU.

Under 1980-talet var han relativt okänd i Sovjetunionens politiska utveckling. Han deltog i vissa reformistiska grupper men ett försök att nomineras till People's Deputy 1989 avbröts snabbt. Samma år blev han ordförande för den judiska kulturorganisationen ”Shalom”; han hade tidigare varit okänd i judiska kretsar och sägs ha blivit inbjuden av Anti-Zionist Committee of the Soviet Public, men motsatte sig senare starkt deras inflytande inom organisationen.

Under 1990 grundade han tillsammans med Vladimir Bogatjov Rysslands liberaldemokratiska parti, det andra registrerade partiet i Sovjetunionen och därmed det första oppositionspartiet. Zjirinovskijs första politiska framgång kom 1991, när han kom trea i presidentvalet. I valet till Statsduman 1993 fick partiet 23 % av rösterna, men har därefter inte nått samma framgångar.

Zjirinovskij kom i sin politiska framtoning från 1990-talet att tona ned sitt judiska påbrå. I intervjuer beskrev han exempelvis sin bakgrund med formuleringen att hans mor var ryska och hans far advokat, och framställde sig själv som ortodoxt kristen.

Under sin politiska karriär profilerade han sig som en ultranationalistisk och högerpopulistisk politiker och gjorde flera kontroversiella uttalanden om invandring och etniska minoriteter. Han uttryckte bland annat stöd för att deportera vissa invandrargrupper och framförde idéer om rysk territoriell expansion. I sin radikalt nationalistiska retorik uttalade han bland annat en förhoppning om att ryska soldater ”ska få tvätta sina stövlar i Indiska oceanen”, vilket syftade på en rysk expansion söderut i Asien. Han sade sig även stödja ryska anspråk på att återfå Alaska och utnämnde floden Wisła i Polen till en tänkbar framtida gräns mellan Ryssland och Tyskland.

I april 2001 protesterade Zjirinovskij och andra deputerade mot ett förslag om en tyst minut till minne av förintelsens offer på sovjetisk mark, där hälften av nazisternas mord på judar skedde. Zjirinovskij fick duman med sig.

Valresultat i Rysslands presidentval 1991: 7,8 %, tredje plats (Boris Jeltsin vann med 58,6 %) 1996: 5,8 %, femte plats (Boris Jeltsin vann med 54,4 %) 2000: 2,7 %, femte plats (Vladimir Putin vann med 53,4 %) 2008: 9,3 %, tredje plats (Dmitrij Medvedev vann med 70,3 %) 2012: 6,2 %, fjärde plats (Vladimir Putin vann med 63,6 %) 2018: 5,7 %, tredje plats (Vladimir Putin vann med 76,7 %)

Utmärkelser

Referenser

Noter

Kategori:Födda 1946 Kategori:Ryska politiker under 1900-talet Kategori:Personer inom nationalism Kategori:Män Kategori:Personer från Almaty Kategori:Avlidna 2022 Kategori:Alumner från Moskvauniversitetet Kategori:Personer som avlidit av covid-19 Kategori:Mottagare av Alexander Nevskijorden