Förbundsrådet (tyska: Bundesrat) är ett av de fem federala statsorganen i Förbundsrepubliken Tyskland.

De övriga fyra organen utöver förbundsrådet är förbundspresidenten (Bundespräsident), förbundsdagen (Bundestag), förbundsregeringen (Bundesregierung) och förbundsförfattningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht). Förbundsrådet kan ses som överhuset i ett tvåkammarparlament där förbundsdagen utgör underhuset, men till skillnad från många liknande institutioner i andra länder väljs förbundsrådets ledamöter varken direkt av landets befolkning eller av någon form av folkvald elektorsförsamling (till exempel delstatsparlament) utan av förbundsländernas regeringar.

Förbundsrådet, som för närvarande omfattar 69 ledamöter, behandlar bland annat frågor rörande Europeiska unionen; vidare måste förbundsrådet godkänna alla lagändringar som berör förbundsländernas intressen samt grundlagsändringar. Även alla andra lagändringar måste godkännas av förbundsrådet, ehuru de andra lagändringarna kan överröstas av förbundsdagen (om mer än två tredjedelar av förbundsrådets ledamöter har röstat mot ett lagförslag, kan det antas om minst två tredjedelar av förbundsdagsledamöterna röstar för). miniatyr|höger|Det tyska förbundsrådet har sedan år 2000 sitt säte i det f.d. preussiska herrehuset i Berlin.

Förbundsrådet företräder i alla beslut förbundsländerna och varje förbundsland måste rösta som en enhet; vanligen sker detta genom att varje förbundslands Stimmführer (’röstledare’, som vanligen är förbundslandets ministerpresident) – som är den enda representant ett förbundslands regering behöver utse till förbundsrådet, även om de får ha så många ledamöter som de har röster – avger sitt förbundslands alla röster. Då många förbundsländers regeringar är koalitioner, kan en dylik regering vara inbördes oense i en fråga; i så fall lägger förbundslandet vanligtvis ner sina röster – vilket i praktiken innebär nejröst, eftersom en hemställan måste antas med absolut majoritet (minst 35 jaröster).

Ledamöterna representerar respektive förbundsland och tillhör vanligtvis sitt förbundslands regering, vilken utser förbundslandets representanter och kan ersätta dem när den vill. Antalet röster för varje förbundsland bestäms av förbundslandets folkmängd. Förbundsrådets sammansättning kan ändras flera gånger om året på grund av att val till förbundsländernas parlament äger rum vid olika tidpunkter.

Ordförande Förbundsrådets ordförande eller talman, förbundsrådspresidenten (der Bundesratspräsident), är formellt det fjärde högsta politiska ämbetet i Tyskland och ordföranden vikarierar vid behov för förbundspresidenten. Ordföranden övertar även presidentens funktioner som statschef i händelse av att förbundspresidenten avgår eller avlider före mandatperiodens slut, till dess att en ny förbundsförsamling kan sammankallas för att välja en ny förbundspresident.

Detta undantagsfall inträffade 2010, då Bremens borgmästare och regeringschef Jens Böhrnsen (SPD), som vid tillfället var förbundsrådets ordförande, temporärt övertog förbundspresident Horst Köhlers uppgifter efter dennes förtida avgång, och 2012, då Bayerns ministerpresident Horst Seehofer (CSU) var rådets ordförande när Christian Wulff avgick som förbundspresident.

Uppdraget brukar enligt en överenskommelse mellan förbundsländerna cirkulera mellan förbundsländernas ministerpresidenter, från det folkrikaste (Nordrhein-Westfalen) till det folkfattigaste förbundslandets (Bremen), för ett år i taget med början 1 november varje år.

Mandatfördelning miniatyr|300px|Förbundsrådets politiska sammansättning. + Politisk sammansättning och röstfördelning efter förbundsland Förbundsland Folkmängd31 dec 2021 Röster Partier iförbundslandetsregering Nästa förväntade lantdagsval Ordförande 20px|Baden-Württemberg Baden-Württemberg 6  █ █ █ █ █ █ De gröna, CDU 2026 2029 20px|Bayern Bayern 6  █ █ █ █ █ █ CSU, Freie Wähler 2028 2028 20px|Berlin Berlin 4  █ █ █ █ SPD, De gröna, Vänstern 2026 2034 20px|Brandenburg Brandenburg 4  █ █ █ █ SPD, CDU, De gröna 2029 2036 20px|Bremen Bremen 3  █ █ █ SPD, De gröna, Vänstern 2027 2026 20px|Hamburg Hamburg 3  █ █ █ SPD, De gröna, Vänstern 2030 2039 20px|Hessen Hessen 5  █ █ █ █ █ CDU, De gröna 2028 2031 20px|Mecklenburg-Vorpommern Mecklenburg-Vorpommern 3  █ █ █ SPD, Vänstern 2026 2024 20px|Niedersachsen Niedersachsen 6  █ █ █ █ █ █ SPD, De gröna 2027 2030 20px|Nordrhein-Westfalen Nordrhein-Westfalen 6  █ █ █ █ █ █ CDU, De gröna 2027 2027 20px|Rheinland-Pfalz Rheinland-Pfalz 4  █ █ █ █ SPD, De gröna, FDP 2026 2033 20px|Saarland Saarland 3  █ █ █ SPD 2027 2025 20px|Sachsen Sachsen 4  █ █ █ █ CDU, De Gröna, SPD 2029 2032 20px|Sachsen-Anhalt Sachsen-Anhalt 4  █ █ █ █ CDU, SPD, FDP 2026 2037 20px|Schleswig-Holstein Schleswig-Holstein 4  █ █ █ █ CDU, De gröna 2027 2035 20px|Thüringen Thüringen 4  █ █ █ █ Vänstern, SPD, De gröna 2029 2038 sammanlagt 69

Källor

Noter

Externa länkar

Tysklands förbundsråds webbplats