Broskboll, Naematelia encephala,Naematelia encephala på MycoBank.Broskboll på Dyntaxa. är en svampart som tillhör gelésvamparna, Tremellales.
Förekomst Broskboll är funnen i större delen av Europa, i Nordamerika, Argentina, Japan och på Taiwan. Den förekommer i barrskogsområden i hela Norden.
Arten lever parasitiskt på "skinnsvampar" av släktet Stereum, främst blödskinn (S. sanguinolentum) och ses därför framför allt på döda grenar av tall, men även av gran.Emilia Pippola & Heikki Kotiranta, 2008, The genus Tremella (Basidiomycota, Tremellales) in Finland , Annales Botanici Fennici 45, sid. 401-434(408-409)Naematelia encephala - Broskboll på Artdatabanken.
Kännetecken Broskboll bildar ett skärt till brunorange gelatinöst skikt som omsluter en fast vit kärna av hyfer från värdsvampen. Hela bildningen får ofta ett hjärnliknande utseende.
Taxonomi Broskbollen beskrevs av Carl Ludwig Willdenow 1788 under namnet Tremella encephaliformis.C.L. Willdenow, 1788, Observationes botanicae, Botanisches Magazin (Römer & Usteri) 2:4 sid. 17. 1801 beskrev Christiaan Hendrik Persoon den som Tremella encephala.C.H. Persoon, 1801, Synopsis methodica fungorum del 2, Heinrich Dieterich, Göttingen, sid. 623 . Persoons beskrivning är i stort sett en upprepning, stundom ordagrann, av Willdenows (vilken han också refererar till). 1818 beskrev Elias Fries arten som Nematelia encephalaE. Fries, 1818, Observationes mycologicæ, del. 2, Gerhard Bonnier, Köpenhamn, sid. 370. vilket han upprepade i Systema mycologicumE. Fries, 1822, Systema mycologicum, vol. 2, Lund, sid. 227 -228 . 1822. Då den internationella botaniska kongressen i Bryssel 1910 fastställde att startpunkterna för godkända namn på svampar var Fries Systema mycologicum (och, i speciella fall, Persoons Synopsis methodica fungorum)Ronald H. Petersen Later starting points at the Brussels congress. har Fries/Persoons artepitet blivit det gällande.Kongressen i Sydney 1981 beslutade förvisso att flytta tillbaka startpunkten till Linnés Species Plantarum 1753, men detta gällde inte de namn som sanktionerats av Fries och Persoon. Se Ronald H. Petersen & Henning Knudsen, 2015, The mycological legacy of Elias Magnus Fries, IMA Fungus 6:1, avsnittet "Recent history", och sidan 15 i David L. Hawksworth, 2011, A new dawn for the naming of fungi: impacts of decisions made in Melbourne in July 2011 on the future publication and regulation of fungal names, MycoKeys 1, sid. 7–20.
Släktnamnet Naematelia har betraktats som ett nomen confusum, eftersom Fries i sin beskrivning anger att fruktkroppen består av "ett gelatinöst receptaculum med en kompakt kärna", och sålunda även skulle innefatta värdsvampen som ju utgör denna "kompakta kärna". Broskbollen har sålunda förts till Tremella. Molekylärfylogenetiska analyser har dock visat att släktet Tremella är starkt polyfyletiskt och år 2016 "återupplivades" Naematelia för att omfatta broskbollen och ytterligare tre tidigare Tremella-arter.David L. Hawksworth, Ana M. Millanes & Mats Wedin, 2016, Fixing the application of the generic name Naematelia (Tremellales) by lectotypification, Taxon 65:5, sid. 1093-1096.X Liu, Q. Wang, M. Göker, M. Groenewald, A. Kachalkin et al., 2016, Towards an integrated phylogenetic classification of the Tremellomycetes, Studies in Mycology 81, sid. 85-147(132).
Artepitetet kommer från grekiska ἐγκέφαλος (enkephalos, "hjärna" - från έν "i" och κέφαλοή "huvud"). (Även på flera andra språk ingår "hjärna" i namnet, som engelska "conifer brain"''Tremella encephala på NBN-Atlas. och franska "trémelle cérébriforme"La trémelle cérébriforme på Via Gallica..)
Referenser
Kategori:Gelésvampar Kategori:Naematelia