Kataloniens nationaldag ( ), ofta benämnd Diada, är en festhögtid i Katalonien i Spanien. Den äger rum 11 september, till minne av slutet på Barcelonas belägring 1714. Nationaldagen instiftades officiellt 1980, och den har på senare år bland annat ägnats åt stora manifestationer för Kataloniens kultur, särart och katalansk nationalism.Tallantyre, Steve (2015-09-11): "La Diada: Five things you need to know". thelocal.es. Läst 12 september 2015.
Dagen betecknas utifrån katalansk synvinkel som en nationaldag, eftersom man menar att Katalonien är nation. Beskrivningen av Spanien som en "nation av nationer" (som inte bara har historisk syftning) omfattas även av en del spanska politiker utanför Katalonien. Historik Bakgrund mini|vänster|stående|Kataloniens nationaldag högtidlighålls till minne av slutet på Barcelonas belägring, 11 september 1714. 11 september är dagen då man minns de katalanska soldaternas nederlag under spanska tronföljdskriget. De katalanska soldaterna som stödde Habsburgdynastin besegrades vid Barcelonas belägring av Filip V av Spaniens trupper efter 14 månaders belägring, den 11 september 1714. Detta innebar i förlängningen att det katalanska självstyret upphävdes och att Katalonien och ett antal andra spanska regioner under de kommande drygt 200 åren kom att lyda under spanskt direktstyre. För Kataloniens del stadfästes direktstyret, som också innebar att det katalanska språket togs ur officiellt bruk, via de så kallade Nueva Planta-dekreten.
Från renaixença till Franco mini|stående|Francesc Macià, första generalitatspresident efter restaureringen av institutionen, under firandet av nationaldagen 1931. Högtiden firades första gången 1886, under en tid (Renaixença) då katalansk kultur och identitet åter började uppmärksammas på olika sätt. I Barcelona högtidlighölls dagen bland annat med blomsternedläggningar vid borgmästaren Rafael Casanovas monument, nära platsen där denne skadades under 1714 års belägring. Det här monumentet, skapat av skulptören Rossend Nobas, restes 1888. Under 1930-talets katalanska restauration (som inträdde parallellt med Andra spanska republiken) omgavs 11 september av omfattande katalanska manifestationer
Dagen förbjöds 1939 av Francoregimen, som del av nedtryckandet av de oppositionella katalanska strävandena. Under de kommande decennierna ägde trots detta mindre högtidlighållanden rum i anslutning till Casanova-monumentet.
mini|stående|2013 års kransnedläggning vid Casanova-monumentet vid gatan Ronda de Sant Pere, där den stått sedan 1914. Efter Franco 1976, året efter Francisco Francos död, tilläts åter 11 september-firandet. Det året samlades drygt 100 000 människor i Sant Boi de Llobregat, vid Rafael Casanovas grav. Året efter ägde en än större manifestation rum den 11 september, där 1 miljon Barcelonabor deltog i firandet. Detta fortsatte under de kommande åren, med något mindre folksamlingar.
1980 stadfäste den nya regionregeringen – Generalitat de Catalunya – 11 september som officiell "nationaldag". År 2004 flyttades den officiella kransnedläggningen från Casanova-monumentet till Parc de la Ciutadella.
2000-talets stora manifestationer Från 1977 har flera nationalistiska eller självständighetsivrande organisationer tagit tillfället i akt att arrangera politiska manifestationer under 11 september-firandena. Dessa antog allt större omfattning från och med 2010, året då Spaniens författningsdomstol underkände Kataloniens nya och utvidgade autonomistatuter. Den 10 juli samma år arrangerades en massdemonstration i Barcelona som samlade 350 000 personer,Badiella, Llorenç (2010-07-16/2010-10-29): "350.000 persones a la manifestació contra la sentència del TC sobre l'Estatut". lavanguardia.com. Läst 11 september 2015. medan det årets Diada endast samlade cirka 9 000 demonstranter (mot 15 000 året innan).Maiol Roger (2010-09-11): "9.000 personas participan en la manifestación independentista por la Diada". elpais.com. Läst 11 september 2015.
mini|vänster|På 2013 års nationaldag organiserades den katalanska vägen, en 48 mil lång mänsklig kedja. 2012 års självständighetspräglade Diada samlade minst 600 000 deltagare.Badiella, Llorenç (2012-09-14): "Unas 600.000 personas en la manifestación independentista". lavanguardia.com. Läst 11 september 2015. Den var den första i en lång rad (årlig, till och med 2019) katalanska nationaldagar där endast självständighetsfrämjande organisationer deltog med demonstranter/firare.
Som en symbol för katalansk enighet organiserades 2013 den katalanska vägen (Via Catalana), bestående av minst 600 000 personer hand i hand från Kataloniens sydgräns till dess nordgräns. Året efter, på 300-årsdagen av slutet på 1714 års belägring, organiserades en stor manifestation i själva Barcelona, med uppskattningsvis 900 000"Unas 900.000 personas en la V de la Diada". lavanguardia.com, 2014-09-12. Läst 11 september 2015. deltagare som tillsammans bildade ett 11 km långt, röd-gul-randigt V längs med två av stadens stora boulevarder – Diagonal och Gran Via. V-tecknet skulle symbolisera victòria, voluntat i votar ("seger, vilja och rösta").
mini|stående|2014 arrangerades ett 11 kilometer långt V längs med två av Barcelonas boulevarder. 2015 deltog mellan 550 000 (enligt delegationen från Spaniens regering) och 1 400 000 (enligt Barcelonas polismyndighet) personer i Via Lliure ('Fri väg' – till den katalanska republiken/självständighet"La Via Lliure 2015 de la Meridiana: informació i recomanacions per a l’Onze de Setembre". vilaweb.cat, 2015-09-11. Läst 12 september 2015. ). Denna innehöll en symbolisk löpning längs med boulevarden Meridiana, där de omgivande deltagarna var klädda i olika färger baserat på olika katalanska egenskaper och de nationaldrag som en möjlig framtida katalansk republik skulle representera."Centenars de milers de persones omplen la Meridiana per la Via Lliure". ccma.cat, 2015-09-11. Läst 11 september 2015.
Diada-manifestationerna 2015 innehöll både uttalade (Meridiana var uppdelad i 135 delar, lika många som antalet platser i parlamentet) och outtalade referenser till Kataloniens regionalval dryga två veckor senare. Inför detta val hade de katalanska partierna främst formerat sig i grupper för eller emot katalansk självständighet. De politiska inslagen i nationaldagsfirandet ledde till kritik både inom"La CCMA, atenent la resolució de la Junta Electoral Central, ofereix un espai informatiu d'entrevistes als partits que no participen a la Via Lliure". ccma.cat. Läst 12 september 2015. och utom Katalonien.Maiol Roger (2015-09-10): "Mas utiliza la Diada para remarcar el carácter plebiscitario del 27-S". elpais.com. Läst 12 september 2015.
2016 års Diada kännetecknades av decentralisering, till skillnad från de stora massdemonstrationerna av katalansk nationalism i och kring Barcelona åren 2012–15. Ett antal stora, mer löst anordnade massmöten (med sammanlagt cirka 800 000 deltagare"Catalan independence: Hundreds of thousands rally for break with Spain". bbc.com, 2016-09-11. Läst 12 september 2016. ) arrangerades 2016 i sammanlagt fem katalanska städer."Especial Informatiu Diada - 11/09/2016". ccma.cat, 2016-09-12. Läst 12 september 2016.
Efter att den separatistiska regionregeringen hösten 2015 kommit till makten försvann också delar av den politiska prägeln hos 11 september-demonstrationerna. 2017 planerades dock temat för nationaldagen vara ordet Sí ('ja'), vilket syftar på den ensidigt utlysta folkomröstningen den 1 oktober. Nationaldagsdemonstrationen med minst 450 000 deltagare formerade ett kryss (som i Ja-rutan på röstsedeln för den kommande folkomröstningen) längs med Carrer d'Aragó och den korsande Passeig de Gràcia i centrala Barcelona.
2018 års nationaldagsarrangemang i Barcelona syftade på att låta göra sig hörd (se även kastrullkonsert). Enligt Barcelonas stadspolis (Guàrdia urbana) fyllde en miljon firare/demonstranter större delen av den 11 km långa boulevarden Avinguda Diagonal, medan andra källor noterade siffror på under en halv miljon.
Under 2019 års nationaldagsfirande arrangerades demonstrationer som från fem olika sidogator skulle stråla samman på Plaça d'Espanya. Symboliken syftade på en stjärna, som i de estelador som vajade flitigt i centrala Barcelona under dagen. Antalet demonstranter uppskattas av den lokala polisen till 600 000, vilket var den längsta siffran sedan starten av de stora politiska Diada-manifestationerna 2012.
2020 skedde inga massdemonstrationer den 11 september, för första gången sedan 2011. Huvudorsaken var den pågående coronaviruspandemin och de relaterade restriktionerna för folksamlingar. De manifestationer som trots allt genomfördes, skedde i Barcelona och andra ställen med iakttagande om påbjuden fysisk distans.
Innehåll och arrangemang 11 september kännetecknas i Barcelona och andra delar av Katalonien av en stor mängd flaggviftande, i likhet med nationaldagar i suveräna stater. De flaggor som används är både Kataloniens röd-gulrandiga senyera men också – framför allt på senare år – de båda varianterna av estelada, den stjärnprydda variant som markerar katalanskt oberoende och självständighetsambitioner. Traditionellt inleds firandet klockan 17:14, med koppling till det år som 11-september-firandet syftar på.
De olika manifestationerna på Diada arrangeras bland annat av olika kulturella och politiska organisationer som Òmnium Cultural"Òmnium organitza aquest any la Marxa de Torxes de la Diada al Ripollès a Camprodon". el9nou.cat, 2015-09-07. Läst 11 september 2015. och Assemblea Nacional Catalana (ANC)." L'ANC i Òmnium preparen diversos actes a Reus previs a la Diada". elpuntaviu.cat, 2015-09-08. Läst 11 september 2015.
Andra inslag på nationaldagen är presentationer av castells (de "mänskliga tornen"), Les Falles-konstruktioner, musikaliska framträdanden"Via Catalana - 11/09/2015". ccma.cat/tv3. Läst 12 september 2015. och andra uppvisningar av katalansk eller katalanskspråkig kultur.
Tema år för år Nedan listas de olika teman som katalanska självständighetsorganisationer haft i sina diada-arrangemang under 2010-talet.
2012 – Catalunya, nou estat d'Europa ("Katalonien, ny europeisk stat")"Catalunya clama por la independencia". elperiodico.com, 2012-09-11. Läst 12 september 2015. 2013 – Via Catalana (Katalanska vägen) 2014 – V de la Diada ("Nationaldags-V:et") 2015 – Via Lliure ("Fria vägen") 2016 – Llibertat ('frihet', i Barcelona), Progrés ('framsteg', i Tarragona), Equilibri territorial ('territoriets balans', i Lleida), Justícia social ('social rättvisa', i Salt) och Cultura ('kultur', i Berga) 2017 – Sí ('ja') 2018 – Fem la república catalana ('Låt oss skapa republiken Katalonien') 2019 – Objectiu independència ('Mål: självständighet')
Kommentarer
Referenser
Noter "l'Onze de Setembre", på Gran Enciclopèdia Catalana.
Externa länkar
Nationaldag Kategori:Kultur i Katalonien Kategori:Nationaldagar i september