Nydala säteri är en herrgård i Nydala socken i Jönköpings län i Småland. Säteriet tillhör sedan 1971 Värnamo kommun.

Nydala herrgård bildades av den gamla klosteregendomen Nydala.

Sedan klostrets egendomar 1527 dragits in till kronan växlade förvaltarna snabbt, ofta olika fogdar. Truls Rosenstråhle innehade dock Nydala gods i trettio år. Senare förlänades avkastningen av gårdarna ofta till ståthållaren på Jönköpings slott såsom Sten Eriksson Leijonhufvud, Erik Gustavsson Stenbock och Carl Gustafsson Stenbock och i början av 1600-talet ståthållaren på Elfsborgs slott Olof Stråle af Ekna, som dock 1617 fick gå från förläningen. 1646 kom Nydalagodsen i privat ägo genom att Drottning Kristina förlänade Nydala som frälsegods till storköpmannen och borgmästaren i Jönköping Peder Gudmundsson Strömberg. Han kom att kalla sig herre till Nydala men kom att göra Strömsberg till sin sätesgård. Hans måg, Israel Isaksson Ridderhielm kom efter honom att överta Nydala, det var han som på 1660-talet lät uppföra den sätesbyggning som syns i Suecia antiqua et hodierna. Den ser dock här pampigare ut än den var. Det var en envånings timmerbyggnad med ett tornförsett utskjutande mittparti. Israel Ridderhielm lät sig begravas i Nydala klosterkyrka, som blev ättens gravkyrka. Sonen Hans Israel Ridderhielm lät restaurera klosterkyrkan och gjorde den till sockenkyrka. Trassliga affärer gjorde dock att han 1703 tvingades sälja Nydala till sin halvkusin generalen och landshövdingen Alexander Stromberg. På grund av ständiga fälttåg dröjde det till 1711 innan Alexander Stromberg kunde bosätta sig på Nydala. Han startade genast att rusta upp kyrkan och lät uppföra dess nya kyrktorn. Efter hans död 1718 ärvdes Nydala av sonen Ulrik Alexander Stromberg, som 1740 sålde godset till hovjunkaren Johan Gustaf Linroth, i vars släkt Nydala sedan stannade under drygt hundra år, även om det ibland gick i arv på sidolinjer. Claes Stedt, som var ägare 1786–1814, lät riva den vid det här laget ganska förfallna sätesbyggningen och en bit längre bort från kyrkan på 1780-talet uppföra en ny huvudbyggnad som stod färdig 1790. Först 1862 lämnade Linroths ättlingar Nydala, då den danske kammarherren Carl Blixen-Finecke köpte godset. Carl Blixen-Finecke som var gift andra gången med Augusta av Hessen-Kassel och svåger med Kristian IX hade ett kosmopolitiskt umgänge och inledde en glansperiod för herrgården med eleganta fester och jakter. Under en "vildsvinsjakt" var bland annat Carl Blixen-Fineckes barndomsvän Otto von Bismarck gäst. Godset saknade vildsvin så Carl Blixen-Finecke lät köpa upp särskilt vildsvinslika grisar som målades svarta och släpptes ut i skogen. Tilltaget blev föga framgångsrikt med den tyske rikskanslern uppskattade den vackra naturen i trakten. Efter Carl Blixen-Fineckes död 1873 sålde hans son 1878 Nydala till ett par bolag i Stockholm som lät stycka upp ägorna i tretton lotter. Huvudlotten med Nydala herrgård köptes av kapten Kasimir Tisell, som moderniserade driften och gjorde Nydala till ett mönsterjordbruk, men han var redan 1887 tvungen att sälja. Nydala köptes nu av kammarherren Gottschalk von Geijer. Hans son Gustaf von Geijer sålde 1915 Nydala.Slott och herresäten i Småland, Petter Åkerman, s. 80-83.

Grosshandlare J.P. Carlsson, Sävsjö, köpte 1914Henry Renshult: Folk & Fornt i Nydala 4, sidorna 282–289. Godset har sedan gått i samma släkt i närmare hundra år, först till sonen Arvid Carlsson, senare dennes båda barn, först Ingemar Carlsson, därefter Kerstin Tullberg följt av hennes söner Jan och Ulf Tullberg.Gods och Gårdar (andra upplagan), Jönköpings län, band IV, sidan 930. Ägaren till Nydala säteri var fram t.o.m. 1921 patronus till komministertjänsten i Nydala församling och kallade och tillsatte därmed ensam prästtjänsten där.

Den avstyckade huvudbyggnaden köptes 1946 av Värnamo kommun, som använde den som skola, för kursverksamhet och liknande aktiviteter.

Ägare i kronologisk ordning 1527–1528: Peder Skrivare 1529: Gottfrid Sure 1530–: Gudmund Pedersson (Slatte) 1500-talet: Truls Skrivare Rosenstråle 1500-talet: Johan Turesson Tre Rosor 1549–: Sten Eriksson Leijonhufvud 1500-talet: Claes Gera 1568: Gisle Nilsson Strutz 1569–1571: Erik Gustavsson Stenbock 1577: Carl Gustafsson Stenbock (död 1609) 1603–1616: Olof Stråle af Ekna 1624–1655: Peder Gudmundsson Strömberg 1655–1669: Israel Isaksson Ridderhielm 1669–1703: Hans Isak Ridderhielm 1703–1718: Alexander Stromberg 1718–1740: Ulrik Alexander Stromberg 1740–1753: Johan Gustaf Linroth 1753–1759: Juliana Simzon 1759–1768: Carl Gustaf Löwenhielm 1768–1773: Anna Maria Linroth 1773–1786: Clas Hindrich Stedt 1786–1807: Claes Stedt 1807–1849: Carl Silfversparre (1776–1849) 1849–1862: August Raab (1807–1888) 1862–1873: Carl F A B von Blixen-Finecke 1873–1878: En son till von Blixen-Finecke 1878–1879: Ett bolag ägt av Anders Vilhelm Carsten, Fritz Bogislaus Schwerin och eventuellt fler 1879–1888: Casimir Tisell (född 1842) 1888–1904: Gottschalk von Geijer (1821–1904) 1904–1908: Palaemona Treschow (1837–1908), änka efter föregående 1908–1914: Gustav von Geijer (1868–1922), häradshövding, son till de två föregående, flyttade 1914 till Skanör 1914–1918: J.P. Carlsson (1858–1935), grosshandlare i Sävsjö 1918–: Arvid Carlsson (1897–1963)Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010). 1900-talet: Ingemar Carlsson (1931–1961) 1900-talet: Kerstin Tullberg (1929–2013)Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002). 1900-talet: Jan Tullberg (född 1959) och Ulf Tullberg (född 1964)

Se även Nydala kloster

Referenser

Externa länkar Nydala i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Nydala i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870

Kategori:Herrgårdar i Småland Kategori:Byggnader och anläggningar i Värnamo kommun