Mikrovågor representerar en kategori av elektromagnetisk strålning som ligger inom de högre radiofrekvensbanden, med kortare våglängder än typiska radiovågor men längre våglängder än ljus och infraröd strålning. Det finns ingen exakt definition, men vanligtvis hänvisar det till frekvenser från 300–500 MHz uppåt, med en övre gräns som har varierat över tid, motsvarande våglängder 600–1000 mm. Dessa frekvenser har traditionellt delats in i flera mikrovågsband ofta benämnda med bokstäver (såsom A, G, J och andra, se tabell nedan), ursprungligen baserat på tidig radarteknik.
Band GHz P <0,5 L 0,5–2,0 S 2,0–4,0 C 4,0–8,2 X 8,2–12,4 Ku 12,4–18,0 K 18,0–26,5 Ka 26,5–40,0 Q 40–60 V 50-75 E 60-90 W 75-110 F 90-140 D 110-170 G 140-220 H 220-325
Dessa bandbeteckningar utvecklades ursprungligen under andra världskriget för att kategorisera teknik som då ansågs hemlig. Bredden på dessa band var ofta baserad på användbara frekvensband för standardiserade vågledardimensioner. Dessa bokstavsbeteckningar har dock utvecklats över tid och kan nu ha flera olika betydelser för olika frekvensområden. Vissa tillämpningar kan sträcka sig över bandgränserna, med samma vågledardimension.
För att undvika förvirring rekommenderas det i vissa fall att referera till frekvenser direkt istället för att använda bandbeteckningar, eftersom våglängden kan variera beroende på utbredningsmediets art och dess temperatur-, fuktighets- och tryckberoende egenskaper.
Beteckningarna används fortfarande i vissa områden, som radar, trots risken för missförstånd. Andra områden, som radiolänkteknik, har börjat övergå till direkt referens till frekvenser. Internationella Teleunionen (ITU) har försökt att fasas ut användningen av dessa beteckningar.
En minnesregel för att komma ihåg ordningsföljden på de olika bokstavsbanden (från högsta till lägsta frekvens) är: "King Xerxes Can Seduce the Lovely Princess".
Användning En mikrovågsugn använder mikrovågor för att värma mat.
Exempel på mikrovågsbanden och frekvenser
BandFrekvensKällaA2 182 kHzRadioreglementet, AP9 (1990)100–250 MHzNATO New Warfare150–180 MHzHewlett-Packard, Application Note 213,22–4,9 GHzSivers Lab5,38–8,17 GHzFOA3 rapport C479 (1966-02)26,4–40,8 GHzFOA3 rapport C479 (1966-02)114–113 GHzFOA3 rapport C479 (1966-02)AF20–20 000 HzRadioreglementet, AP9 (1990)AM148,5–283,5 kHzRadioreglementet, AP8 (1990)526,5–1 605 kHzRadioreglementet, AP8 (1990)
BandFrekvensKällaKa26,5–40 GHzHughesKA26,4–40,0 GHzFOA3 rapport C479 (1966-02)Ku12–18 GHzKonventionellt inom radarteknikKu12,24–22 GHzRadio Manufacturers Association (RMA)KU5,38–8,17 GHzFOA3 rapport C479 (1966-02)KV1,6–30 MHzTraditionellt inom tjänsternafast och mobil radiotrafik, kortvågKV6–26 MHzTraditionellt inom tjänstenrundradio, kortvågKWKurtzwelle = kortvågTraditionellt inom tjänsternafast och mobil radiotrafik, kortvågsamt inom tjänsten rundradio, kortvåg
Tekniska tillämpningar Bluetooth (ersättning för kablar vid korthållkommunikation) Flygtrafikledning Identifiering av fordon och gods Jordresurssatelliter Kollisionsvarnare Kosmisk bakgrundsstrålning Maser Meteorologi Mikrovågsugn Microwave Landing System (MLS) - förarlös landning av flygplan Mobiltelefoni Mätteknik inkl telemetri Plastsvetsning Positionsbestämning (GLONASS, GPS), PAR Radarnavigering Radioastronomi, SETI Radiolänkar för mångkanalsförbindelser för telefon, televisionsdistribution, data Rörelsedetektor Trådlösa telefoner (DECT)
Källor
Kategori:Elektromagnetisk strålning