Ugnstemperaturen är viktig vid all matlagning inklusive bakning.
Förr kände man av värmen med handen, genom att sticka in den mitt i ugnen. Härifrån kommer benämningarna i äldre recept "medelgod ugnsvärme" och liknande. Sedan hushållen fått tillgång till termometrar och ugnarna utrustats med termostater har det blivit allt vanligare med noggranna angivningar i grader Celsius. Hur de gamla, svepande benämningarna mera precist ska tolkas råder det skilda meningar om, vilket framgår av tabellen nedan, men det blir i alla fall en indikation om vart det lutar.
Vid praktisk tillämpning spelar emellertid 10 grader hit eller dit inte någon större roll. Till detta kommer att termostaterna har i sig en viss onoggrannhet, som varierar från exemplar till exemplar (tolerans) samt ett fabrikatberoende glapp mellan tillslag och frånslag (hysteres). Betydelse har också termostatens placering i ugnen, vilket bestäms av fabrikat och modell. Det inte minst viktiga är på vilken höjd i ugnen maten eller bakverket placeras. Där måste erfarenheten av den egna ugnens egenskaper utrönas genom lyckade eller misslyckade försök.
Jämförelse mellan olika angivelser av ugnstemperaturer Äldre köksbenämning Inställning(°C) Stora Kokboken, 23:e upplagan, Wezäta, Göteborg 1958 (°C) Lotte Haveman, Margareta Wickman: Boken om sill, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs Gasugn utan termostat(Lågans storlek) Mycket svag värme 75–125 100–130 Minsta möjliga Ganska svag värme >130–160 Ca 1/4 av full Svag värme > 125–200 Medelgod värme >160–190 Ca 1/3 av full Medelvarmt > 200–225 God värme > 225–250 >190–230 Ca 1/2 av full Mycket varmt > 250–275 Mycket god värme >230–250 Ca 3/4 av full Het ugn > 275–300 Stark värme >250–270 Nästan full Extra stark värme >270–300 Full
Källor
Kategori:Bakning Kategori:Matlagning