Furstbiskop

right|thumb|220px|Ecklesiastiska territorier (biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648.

Furstbiskop (, ) är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.

Furstbiskopar är främst kända från Tysk-romerska riket, men har även förekommit i andra europeiska länder. Sedan 1951 kvarstår endast två furstbiskopar: Biskopen av Urgell, som i union med Frankrikes president är statschef för furstendömet Andorra, samt påven av Rom, som även är Vatikanstatens suverän.

Tysk-romerska riket Inom det tysk-romerska riket fanns ett flertal andliga furstendömen, där biskopen utövade samma makt som en sekulär furste eller hertig. De riksomedelbara furstbiskoparna var medlemmar av Riksfursterådet, ett av de tre riksständerna som utgjorde den kejserliga riksdagen. Furstärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier var dessutom kurfurstar. Även abbotar och abbedissor kunde vara andliga furstar (Fürstabt, Fürstäbtissin), med sitt kloster och ett tillhörande område som territorium.

År 1521 fanns totalt 53 andliga furstendömen i Tysk-romerska riket. I och med reformationen och sekulariseringsvågen minskades de i antal till 23 vid trettioåriga krigets slut 1648. De förlorade sin världsliga makt helt under de första åren av 1800-talet, i samband med att Tysk-romerska riket upplöstes. De övergick då till att enbart fungera som kyrkliga stift.

Protestantiska furstbiskopar Den lutherska reformationen kom att öka de världsliga furstarnas makt i förhållande till påven och kejsaren; kyrkan stod inte längre över fursten. I de protestantiska länderna kunde furstbiskoparnas världsliga makt överföras till en vald biskop eller administrator. Om administratorn inte var prästvigd kunde dekyrkliga funktionerna delegeras till andra. Detta gäller exempelvis den svenske kung Adolf Fredrik, som likt sin far och farfar var furstbiskop av Lübeck utan att för den skulle vara prästvigd eller teolog.

I förlängningen kom dock många protestantiska länder att avveckla furstbiskopsdömena, och överlåta deras världsliga makt på närliggande adelsmän.

Beteckning På tyska kan en språklig skillnad görs mellan rent kyrkliga stift (Bistum, Erzbistum, Diözese, Erzdiözese) och furstbiskopsdömen (Hochstift, Fürststift, Erzstift, Fürstbistum, Fürsterzbistum). Denna skillnad är dock inte fullt historisk; samtida med systemet kunde även Stift användas för alla typer av furstbiskopsdöme. En strikt språklig särskiljning saknas i svenskan.

Biskopsdömen i Tysk-romerska riket VapenNamn (svenska)RangNamn (lokalt)RiksomedelbarhetNutida nationstillhörighetKommentareralt=|54x54pxKurfurstendömet Kölnärkestift kurfurstendöme953–1803Kurfurste och ärkekansler av Italien.alt=|54x54pxKurfurstendömet Mainzärkestift kurfurstendömeCa 780–1803Kurfurste och ärkekansler av Tyskland.alt=|54x54pxKurfurstendömet Trierärkestift kurfurstendöme772–1803Kurfurste och ärkekansler av Burgund.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet AugsburgbiskopCa 888–1803alt=|30x30pxFurstbiskopsdömet Bambergbiskop1245–1802alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Baselbiskop1032–1803alt=|52x52pxBiskopsdömet Brandenburgbiskopca 1165–1598Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1520. Sekulariserat och sammanfogat med kurfurstendömet Brandenburg 1571.alt=|54x54pxÄrkebiskopsdömet Bremenärkebiskop1180–1648Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1648. Den fria riksstaden Bremen tillhörde inte biskopsdömet.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Brixenbiskop1027–1803Sekulariserat till grevskapet Tyrolen.alt=|28x28pxFurstbiskopsdömet Cambraibiskop, senare ärkebiskop1007–1678Övergick till Frankrike 1678 genom Freden i Nijmegen.alt=|52x52pxBiskopsdömet Camminbiskop Ej riksomedelbart; förläning från hertigdömet Pommern. alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Churbiskop831 / 1170–1526Sekulariserat 1803 vid Helvetiska republikens upplösning.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Eichstättbiskop1305–1802alt=|52x52pxFurstbidskopsdömet Freisingbiskop1294–1802Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Freising.alt=|52x52pxFurstbiskopsstiftet Fuldaabbot, sedan biskop1220–1802Riksomedelbart kloster till 1752, då det upphöjdes till furstbiskopsstift. Sekulariserat 1802.alt=|30x30pxFurstbiskopsdömet Genèvebiskop1154-1526De jure fri riksstad från 1154, men de facto styrd av grevarna av Genève till 1400 och Savojen från 1401. Sekulariserat genom inträde i Gamla schweiziska edsförbundet 1526.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Halberstadtbiskop1180–1648Sekulariserat in i Kurfurstendömet Brandenburg 1648.alt=|52x52pxBiskopsdömet Havelbergbiskop1151–1598Fortsatte med luthersk administrator efter reformation 1548.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Hildesheimbiskop1235–1803alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Konstanzbiskop1155–1803Kraftigt minskat efter reformationen.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Lausannebiskop1270–1536alt=|52x52pxBiskopsdömet Lebusbiskopomtvistat 1248–1372 ej riksomedelbar 1372–1454 / 1454 / 1506–1598Omtvistat som fri riksstad 1248–1372. Förläning inom kungariket Böhmen 1372–1454.

Biskopssätet flyttat till Fürstenwalde 1385.

Fortsatt med Huset Hohenzollern som luthersk administrator efter reformation 1555 till sekulariseringen in i Kurfurstendömet Brandenburg 1598.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Liègebiskopvallonska: Principåté d' Lidje980–1789 eller 1795alt=|52x52pxFurstendömet Lübeckbiskop1180–1803Biskopssätet ursprungligen i Oldenburg, flyttat till Eutin på 1270-talet. Fortsatte med luthersk biskop efter reformationen 1535; från 1586 med Holstein-Gottorpska ätten som luthersk administrator.alt=|28x28pxÄrkebiskopsdömet LyonärkebiskopArpitanska: Arch·evèque de Liyon1157–1312Status som fri riksstad av Fredrik Barbarossa 1157. Annekterat och sekulariserat av Frankrike 1312.alt=|54x54pxÄrkebiskopsdömet Magdeburgärkebiskop1180–1680Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1631, och igen från 1638.alt=|52x52pxBiskopsdömet Merseburgbiskop1004–1565Fortsatte med kurfurstendömet Sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1544.alt=|50x50pxFurstbiskopsdömet Metzbiskop1100-talet –1552Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Mindenbiskop1180–1648alt=|52x52pxFurstbiskopsstiftet Münsterbiskop1180–1802alt=|52x52pxBiskopsdömet Naumburg-ZeitzbiskopUnder förvaltning av markgrevskapet Meissen från 1259. Fortsatte med kurfurstendömet sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1564.alt=|54x54pxFurstbiskopsdömet Olomoucbiskop, senare ärkebiskopej riksomedelbart; förläning inom kungariket Böhmen; från 1742 inom kungariket PreussenFurstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet OsnabrückbiskopCa 1236–1802Efter Westfaliska freden alternerade biskopssätet mellan katolsk och luthersk biskop.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Paderbornbiskop1281–1802alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Passaubiskop999–1803Furstetiteln bekräftad i Nürnberg 1217.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Ratzeburgbiskop1236–1648Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1554.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Regensburgbiskop1132?–1803Sekulariserades genom sammanslagning med den fria riksstaden Regensburg.alt=|54x54pxÄrkebiskopsdömet Salzburgärkebiskop1278–1803Upphöjd till kurfurste 1803–1805, samtidigt sekulariserat. Från 1648 övertog Salzburg hederstiteln Primas Germaniae, den främste bland de tyska biskoparna. Därefter presiderade han över riksfurstarna vid riksdagen.

Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Schwerinbiskop1180–1648Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1516.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Speyerbiskop888–1803alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Strassburgbiskopalemanniska: Bistum Strossburi982–1803Avstod furstevärdigheten över området väster om Rhen 1648 till Frankrike. Hela området sekulariserat 1789.alt=|28x28pxÄrkebiskopsdömet Tarentaiseärkebiskoparpitanska: Prince Evèque de Tarentèsa1186-1769Greve av Tarentaise från 996; riksomedelbar 1186. De facto styrd av Savojen från 1271. Sekulariserad och annekterad av kungariket Sardinien 1769.alt=|28x28pxFurstbiskopsdömet Toulbiskop1100-talet – 1552Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.alt=|52x52pxBiskopsdömet Trientbiskop1027–1803Förlänat riksomedelbarhet av Konrad II.alt=|52x52pxBiskopsdömet Utrechtbiskop1024–1528Sålt till Karl V, tysk-romersk kejsare, 1528. Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Utrecht.alt=|52x52pxBiskopsstiftet Verdenbiskop1180–1648Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen. Sekulariserades som svenska förläningar i Westfaliska freden 1648. Avträddes av Sverige till kurfurstendömet Hannover 1719.alt=|33x33pxFurstbiskopsdömet Verdunbiskop1100-talet – 1552Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Wormsbiskop861–1801Biskopssätet flyttat till Ladenburg 1400.alt=|52x52px alt=|28x28pxFurstbiskopsdömet Wrocław (Hertigdömet Nysa)biskopej riksomedelbart(Även kyrklig tillhörighet till )Sekulariserat 1810 (Preussen) och 1850 (Österrike). Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.alt=|52x52pxFurstbiskopsdömet Würzburgbiskop1168–1803Hertig av Austrasien.

Furstbiskopar i andra länder Furstbiskopar har även förekommit i andra länder:

I England hade biskopen av Durham titeln furstbiskop. Som i Tyskland överlevde titeln reformationen och fortlevde till 1836. I Livland fanns Furstbiskopsdömet Dorpat, Biskopsdömet Kurland, Ärkebiskopsdömet Riga och Biskopsdömet Ösel-Wiek. I Montenegro hade sex av Huset Petrović-Njegoš regerande monarker titeln furstbiskop av Montenegro, 1659–1852, innan den sjätte och siste blev en sekulär furste.

Referenser

Noter

Externa länkar

Kategori:Furstbiskopsdömen i Tysk-romerska riket Kategori:Ugglan Kategori:Furstetitlar Kategori:Katolska kyrkans historia