De sju kristallkulorna, fransk originaltitel: Les Sept Boules de cristal, är det trettonde i en serie klassiska seriealbum, skrivna och illustrerade av belgiske serietecknaren Hergé, vars huvudperson är unge reportern Tintin.
Publicerad som följetong i bilaga till belgiska tidningen Le Soir med början 16 december 1943. Följetongen avbröts 2 september 1944 då den tyska ockupationen av Belgien upphörde. Publiceringen återupptogs 26 september 1946 i den av Hergé nystartade veckotidningen "Tintin". 1948 utgavs berättelsen för första gången som seriealbum på franska; första svenska albumutgivningen kom 1968, som Illustrationsförlagets Tintin-album nummer 3.
Handling miniatyr|Peruansk mumie, liknande Rascar Capacs mumie. Medan Tintin tar en tågresa till kapten Haddock i Moulinsart läser han i tidningen att Sanders-Hardmuth-expeditionen har återvänt till Europa efter två år i Peru och Bolivia. De har funnit flera inkagravar, i en av dessa gravar har de funnit en mumie iförd en "bocla", ett kungligt diadem, och de har bedömt att detta var inkakungen Rascar Capacs mumie. Tintins granne i tågkupén läser också detta och säger till Tintin att det kommer att sluta illa, liksom de egyptologer som öppnade Tutankhamons grav och drabbades av faraos förbannelse kommer det att gå likadant för de som skändat inkakungens grav. Han undrar också varför man inte kan låta dem döda vara ifred och vad man skulle säga om egyptier och peruaner kom och rotade i deras gravar.
Väl framme i Moulinsart försöker sig Haddock på ett trolleritrick, men efter att ha misslyckats med det övertalar han Tintin att följa med honom och se en riktig trollkarl på en varietéteater. I det första numret i föreställningen får man se ett klärvoajant medium, men numret blir avbrutet eftersom maken till en kvinna i publiken rapporterats sjuk efter en arkeologisk expedition i Peru. Tintin anmärker att den drabbade, filmfotografen Clairmont, var med i Sanders-Hardmuth-expeditionen. I nästa nummer får man se knivkastaren Ramon Zarate, som Tintin upptäcker egentligen är general Alcazar med ett annat namn och yrke, och hans assistent Chiquito. I nästa nummer uppträder Bianca Castafiore med ett solonummer, och då passar Tintin och Haddock på att gå ut. Medan de väntar på nästa nummer besöker de Alcazar i hans loge, men på väg tillbaka till sina platser råkar de gå vilse och skapa uppståndelse, och de tvingas lämna teatern.
Två dagar senare läser Tintin i tidningen att professor Sanders-Hardmuth drabbats av samma sjukdom som Clairmont, de har bägge hamnat i en slags medvetslöshet. Dupondtarna besöker Tintin och berättar att nära de drabbade fanns kristallskärvor, man ser alltså ett mönster. När man ringer polisens tekniska laboratorium för ett resultat av analys av skärvorna får man veta att professor Laubépin också har drabbats, samt att skärvorna har kommit från kristallkulor som ska ha innehållit något ämne som försatt offren i dvala. Man försöker nu varna och beskydda alla andra vetenskapsmän som deltog som medlemmar i expeditionen, men det går dåligt med det. Trots alla ansträngningar drabbas herrarna Charlet, Cantonneau och Hornet ändå. Det blir snart klart att någon har krossat en kristallkula i offrens närhet, men det är oklart varför de försatts i medvetslöshet istället för att ha dödats. Tintin och hans vänner försöker förhindra att professor Bergamotte, den sjunde medlemmen i expeditionen, också attackeras. Tintin, Haddock och professor Kalkyl kommer till Bergamottes villa som nu är hårt bevakad. Bergamotte, som sedan innan känner professor Kalkyl, tar emot gästerna och de får se att Rascar Capacs mumie finns hos honom innanför en glasmonter. Han ber Tintin läsa en profetia man funnit i Rascar Capacs grav, som berättar att sju främmande män ska komma och skända inkans grav och föra bort honom men att en förbannelse ska följa efter dem över haven och bergen – vilket är precis vad som händer. Men läsningen avbryts av ett blixtnedslag – en klotblixt far in i rummet genom öppna spisen, sveper runt i rummet och skapar oreda, tills den riktar in sig mot Rascar Capacs mumie där den exploderar. Mumien är borta, bara dess smycken finns kvar. Fortsättningen av profetian förtäljer att Rascar Capac ska befrias med himlens eld och att den dagen ska de skyldiga straffas. När det är dags för alla att sova drömmer de en mardröm att Rascar Capac anfaller dem. De vaknar alla efter varsin mardröm, men så hör de skrik från Bergamottes rum. De upptäcker att han har drabbats av en medvetslöshet som de andra expeditionsmedlemmarna. Men med jämna mellanrum vaknar han och skriker för att sedan somna om igen.
Professor Kalkyl går ut i Bergamottes trädgård där han hittar mumiens armband som han tar på sig. Han blir snart kidnappad, och Tintin och Haddock börjar söka efter honom. Berättelsen fortsätter i Solens tempel.
Om albumet Följetongen om De sju kristallkulorna avbröts den 2 september 1944 av Bryssels befrielse från den tyska ockupationen. Hergé belades med yrkesförbud vilket var något som generellt utfärdades åt i stort sett alla som hade arbetat på tidskrifter och tidningar under ockupationen oavsett vad de hade haft för arbetsuppgifter. Stämningen var begripligt nog ytterst hätsk efter krigsslutet, och alla som varit verksamma i sina journalistyrken under ockupationsåren betraktades som överlöpare och kollaboratörer. Militäråklagaren fann dock inte tillräckliga fog för att åtala just Hergé, men däremot åtalades ett flertal av dem som arbetat på Le Soir. Hergés yrkesförbud varade trots detta ända fram till 1946, och under denna tid passade Hergé på att teckna om en del gamla Tintin-äventyr och förbereda utgivandet av den nya veckotidningen Tintin. Där återupptogs historien om De sju kristallkulorna i det första utgivna numret den 26 september 1946, som var en för den tiden en väldigt påkostad produktion med dyrt papper och mångfärgstryck.
Referenser
Kategori:Seriealbum 1948 Kategori:Serieåret 1943 Kategori:Serieåret 1944 Kategori:Belgien i fiktion Kategori:Tintinalbum