miniatyr|Montage av bilder tagna av USA:s Armé/Marin Kriget mot terrorismen (även kallat globala kriget mot terrorismen, USA:s krig mot terrorismen eller vardagligt kriget mot terrorn) är benämningen på den militära kampanj som startades efter terrorattackerna den 11 september 2001 på initiativ av USA. Kriget utropades under regeringen George W. Bush, med stöd från Storbritannien, resten av Nato-länderna samt ett antal andra länder. Målet med kampanjen var att eliminera organisationen al-Qaida och terroristanknutna regimer. Kampanjen blev en global konflikt och inkluderar flera krig, och vissa forskare har kallat det ett nytt Kalla kriget.

Termen kriget mot terrorismen (på engelska War on Terror) användes ofta av den dåvarande amerikanska presidenten George W. Bush och andra högt uppsatta amerikanska tjänstemän för att beskriva de militära, politiska, rättsliga och ideologiska strider som bedrevs mot vad de såg som ett hot mot USA och dess allierade: dels mot organisationer som utpekades som terrorister och dels mot regimer som anklagades för att ha kopplingar till terrororganisationer. Främsta fokus har varit militanta islamister såsom al-Qaida och talibanerna i Afghanistankriget och Irakkriget under tidiga 2000-talet, men senare även Islamiska staten och Islamiska revolutionsgardet i Irankriget.

Regeringen Obama avvecklade termen "kriget mot terrorismen" och använde istället termen "Overseas Contingency Operation".

Både termen och den politik som har använts har varit kontroversiella, då kritiker har hävdat att den har använts för att rättfärdiga krig, brott mot mänskliga rättigheter och andra brott mot internationell rätt.Borhan Uddin Khan and Muhammad Mahbubur Rahman, “Combating Terrorism under Human Rights and Humanitarian Law Regime”, Mediterranean Journal of Human Rights, Vol. 12 (Double Issue), 2008, pp.379-397.

Bakgrund

al-Qaidas bakgrund År 1988 lades grunderna till al-Qaida av Usama bin Ladin inom gerillaorganisationen Makhtab al-Khidamat (MAK) för att kämpa mot de sojvetiska trupperna i det afghansk-sovjetiska kriget. USA gav stöd till al-Qaida under denna tid. bin Ladins mål var att bedriva jihad mot Sovjetunionen. När Sovjet drog sig ur Afghanistan var det många i MAK som ville utvidga sin verksamhet för att befria även andra islamiska länder. al-Qaida var en av de grupperna i MAK som utvidgade sin verksamhet.

Usama bin Ladin ville även att al-Qaida skulle föra kampen på en icke-militär nivå, då de flesta länder inte är lika instabila som Afghanistan och det därför är svårt att föra ett gerillakrig i dessa. År 1989 splittrades MAK och de flesta medlemmarna gick över till bin Ladins organisation. Träningen började då inrikta sig mer på terrorism och al-Qaida byggde upp ett nätverk av falska välgörenhetsorganisationer för att finansiera sin verksamhet.

Då talibanerna styrde Afghanistan under slutet av 1990-talet fick al-Qaida stöd av deras regim och anlade en stor operationsbas i landet, där även bin Laden fick en fristad.Kronstadt & Katzman 2008.

al-Qaida i konflikt med USA När Irak invaderade Kuwait den 2 augusti 1990 hamnade huset Saud i farozonen. Världens värdefullaste oljefält kunde lätt bli attackerade av de irakiska trupperna och Iraks president Saddam Hussein uppmanade till panislamism. bin Ladin träffade kung Fahd och Saudiarabiens försvarsminister och sade till dem att de inte skulle lita på icke-muslimska trupper och erbjöd sig att skydda Saudiarabien med hans krigare. bin Ladins erbjudande avvisades och efter att USA erbjöd sig att hjälpa till med att slå tillbaka mot Irak accepterades av Saudiarabien, vilket innebar att USA skulle placera trupper i Saudiarabien. bin Ladin fördömde Saudiarabiens beroende av den amerikanska militären eftersom han ansåg att en närvaro av utländska trupper i "landet med de två moskéerna" (Mekka och Medina) vanhelgade helig mark.

Kort efter det började bin Ladin fokusera på attacker mot västvärlden. Under 1990-talet började al-Qaida utföra terroristattacker, varav några var riktade mot amerikanska mål såsom bombningen av World Trade Center 1993. Redan år 1990 hittade FBI bevis för att medlemmar i al-Qaida hade planer på att spränga skyskrapor i New York.

11 september-attackerna och krigets utropande Den 11 september 2001 kapade medlemmar från al-Qaida fyra amerikanska passagerarflygplan. Två av flygplanen flögs in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan i New York, det tredje flögs in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och det fjärde kraschade på ett fält utanför Shanksville i Pennsylvania. Totalt dödades nära 3 000 människor i attackerna.

George W. Bush utropade sitt krig mot terrorismen 21 september 2001, då han i ett tal ställde ultimatum mot al-Qaida och krävde att deras terrorverksamhet i Afghanistan skulle avvecklas och deras ledare lämnas över. Den 7 oktober 2001 inledde USA och dess allierade en invasion av det talibanstyrda Afghanistan, vilket blev startskottet på Afghanistankriget.

Terminologi Konflikten har även nämnts vid andra namn än kriget mot terrorismen:

Tredje världskriget Fjärde världskriget (då kalla kriget ses som det tredje) Bushs krig mot terrorismen "Overseas Contingency Operation" (OCO)

År 1984 använde regeringen Reagan termen "kriget mot terrorism" för att försöka få igenom ett lagförslag som gick ut på att frysa olika terroristgruppers tillgångar. Författaren Shane Harris sade att det var en reaktion på ett terroristdåd mot USA i Beirut 1983.

Den 16 september 2001 använde George W. Bush frasen för första gången då han höll ett tal vid militärbasen Camp David. Han sade då att det var "ett korståg, ett krig mot terrorism, som kommer att ta ett tag". Att han hade använt ordet "korståg" bad han senare om ursäkt för på grund av de negativa kopplingarna som ordet hade till personer med muslimsk tro. Den 20 september 2001 startade Bush kriget mot terrorismen vid ett tal till den amerikanska kongressen då han sade; "Vårt 'krig mot terrorism' börjar med al-Qaida, men det slutar inte där. Det kommer inte att ta slut förrän varje terroristgrupp på global nivå har blivit stoppad."

Bushs efterträdare Barack Obama använde sällan termen, men i sitt installationstal den 20 januari 2009 sade han: "Vår nation är i krig, mot ett omfattande nätverk av våld och hat." I mars 2009 bytte det amerikanska försvarsdepartementet officiellt namn på verksamheten från "det globala kriget mot terrorn" till "Overseas Contingency Operation" (OCO).'Global War On Terror' Is Given New Name, Scott Wilson and Al Kamen, The Washington Post, March 25, 2009; Page A04

Invändningar mot termen Användningen av begreppet "krig" mot "terrorism" har varit kontroversiellt då kritiker har påstått att det har blivit utnyttjat av de deltagande regeringarna för att kunna dra ner på medborgerliga rättigheter och kränka mänskliga rättigheter. Vissa påstår att termen krig inte är lämplig i det här sammanhanget då de anser att det inte finns någon självklar fiende och att det är osannolikt att internationell terrorism skulle kunna elimineras med hjälp av militära medel. Ken MacDonald, överåklagare och chef för Crown Prosecution Service i Storbritannien (Englands högsta åklagare), har sagt att de ansvariga för terrordåd såsom bombdåden i London 2005 är inte soldater i ett krig, utan brottslingar som bör hanteras av det straffrättsliga systemet. Andra kritiker, såsom Francis Fukuyama, har sagt att terrorism är en taktik och inte en fiende. Gore Vidal har invänt mot termen då han säger att man inte kan föra krig mot ett abstrakt substantiv - vilket är vad "terrorism" är - och menade vidare att termen är lika meningsfull som ett "krig mot mjäll". Vidal hävdade också att kriget var ett sätt för Bush att sko sig personligen.Vidal, Gore Evigt krig för evig fred Stockholm:Ordfront förlag, 2005, sid. 260

Termen terrorism har blivit kännetecknad som otydlig. FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott har sagt att det inte finns någon bestämd definition av terrorism och att det har visat sig att det har lett till ett hinder för att kunna genomföra meningsfyllda internationella motaktioner mot terrorismen. Utöver det sade organet att "Vissa har ofta sagt att en stats 'terrorist' är en annan stats 'frihetskämpe'." Myndigheter i Iran, Libanon och Venezuela använder ofta termen "terrorism" för att beskriva USA:s handlingar.

USA:s mål Regeringen George W. Bush fastställde år 2003 följande mål i kriget mot terrorismen:President Bush Releases National Strategy for Combating Terrorism 14 februari 2003, The White House

Besegra terrorister såsom Usama bin Ladin och Abu Musab al-Zarqawi samt förstöra deras organisationer Identifiera, lokalisera och förgöra terrorister och deras organisationer Neka sponsring, stöd och fristäder för terrorister Göra slut på statlig sponsring av terrorism Upprätta och vidmakthåll en internationell standard för ansvar när det gäller att bekämpa terrorism Stärka och stödja internationella insatser som bekämpar terrorism Arbeta med villiga och kapabla stater Förstärka svaga stater Övertyga tveksamma stater Tvinga ovilliga stater Förbjuda och störa materiellt stöd till terrorister Eliminera fristäder och tillflyktsorter för terrorister Minska de bakomliggande förhållanden som terrorister försöker att utnyttja Samarbeta med det internationella samfundet för att stärka svaga stater och förhindra (åter)uppkomst av terrorism Vinna det idealiska kriget Försvara amerikanska medborgare och deras verksamheter inrikes och utrikes Genomföra den nationella strategin för Homeland Security Få medvetande inom landet Förstärka åtgärder för att säkerställa integritet, tillförlitlighet och tillgänglighet av viktig fysisk och information infrastrukturer inrikes och utrikes Skapa åtgärder för att skydda amerikanska medborgare utomlands Säkerställa en strukturerad och kapabel incidenthantering

Amerikanska och Nato-ledda insatser miniatyr|200px|Amerikansk soldat från 10th Mountain Division i Nuristan Operation Active Endeavour Under oktober 2001 började Operation Active Endeavour vilket är en marin operation av Nato som ett svar på 11 september-attackerna. Operationen verkar i Medelhavet och är avsedd för att förhindra förflyttning av militanter eller massförstörelsevapen samt att öka säkerheten för sjöfarten i allmänhet. Verksamheten har även hjälpt Grekland med sitt förebyggande av illegal invandring.

Operation Enduring Freedom Operation Enduring Freedom (OEF) var regeringen Bushs officiella benämning för kriget i Afghanistan, och tre mindre militära insatser, som en del av det globala kriget mot terrorismen.

Afghanistankriget

miniatyr|höger|200px|Amerikansk CH 47 Chinook i Afghanistan miniatyr|200px|Amerikanska marinsoldater tar kontroll över en viktig vägknutpunkt utanför Marja.

Den 20 september 2001, några dagar efter 11 september-attackerna mot USA, lämnade George W. Bush ett ultimatum till talibanregimen i Afghanistan att lämna över Usama bin Ladin och al-Qaida-ledare som verkade i landet eller stå inför en invasion. Talibanerna krävde bevis för att bin Ladin skulle vara kopplad till 11 september-attackerna och, om dessa bevis motiverade en rättegång, erbjöd de sig att hantera en sådan rättegång i en islamisk domstol. USA vägrade att ge ut några bevis.