Polisväsendet i Sverige ska enligt lagen arbeta för att "upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp". I Sverige finns poliser inom Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen.
Polisman är i Sverige en person som tjänstgör inom polisen med sådan tjänsteställning som anges i polisförordningen (2014:1104). Även personer som tjänstgör som militärpoliser inom försvarsmakten enligt förordning (1980:123) är att anses som polisman. Polisman skall under tjänstgöring ha med sig tjänstekort för polisman (i folkmun kallat "polislegitimation") eller polisbricka.
Den svenska polismyndigheten har cirka 41 200 medarbetare, varav cirka 25 300 är utbildade poliser.
Svenska polisens historia
miniatyr|Plymouth Valiant polisbil från 1974.
Från 1500-talet upprätthölls lagen av länsmän med hjälp av fjärdingsmän. 1850 års reform bestämde att det skulle finnas poliser i städer och köpingar och en fjärdingsman i varje socken, och vid början av 1900-talet fanns det cirka 2 800 stycken i Sverige.
1910 inrättades en polisskola i Uppsala, vilket var den första egentliga polisutbildningen i Sverige.Polis igår och polis idag Polismuseet Läst 2016-07-13 1935 infördes de första radiobilarna på prov hos Polisen i Göteborg.Gert Ekström (1986) s:92 1958 började de första kvinnorna sin tjänst.
Vid 1962 och 1964 års riksdagar beslutades det att polisen i Sverige skulle förstatligas, vilket genomfördes den 1 januari 1965. I och med detta fick Sverige 119 polisdistrikt istället för 554. I samband med förstatligandet bildades Rikspolisstyrelsen som samordnande myndighet för polisverksamheten, skillnaden mellan fjärdingsmän och poliskonstaplar upphörde, sjöpolisen bildades, alla polisbilar målades svart-vita (med undantag för civilbilar) och patrullerande poliser upphörde att bära sabel.
1 januari 2015 omorganiserades Polisen och 21 polismyndigheter slogs samman till de båda myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. 2016 tjänstgjorde cirka 20 000 poliser i Sverige och cirka 8000 civilanställda. Bland dessa finns civila utredare, specialister, administrativ personal, kommunikatörer och övriga med civil kompetens men utan polismans befogenhet. Totalt hade Polismyndigheten drygt 28 500 anställda.
Organisation
Sedan 1 januari 2015 består svensk polis av två myndigheter: Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Polismyndigheten
Polismyndigheten är en enrådighetsmyndighet under Justitiedepartementet, med rikspolischefen som chef.
Polisregioner
miniatyr|Karta över polisregionerna med huvudsäten. Polismyndigheten är indelad i sju polisregioner, som i sin tur är indelade i polisområden. Varje region leds av en regionpolischef och en biträdande chef. Samtliga regioner har enheter för utredning, underrättelse, operativ verksamhet samt ett regionkansli.
Polisregion Huvudort Län Nord Umeå JämtlandNorrbottenVästerbottenVästernorrland Mitt Uppsala GävleborgUppsalaVästmanland Bergslagen Örebro DalarnaVärmlandÖrebro Stockholm Stockholm GotlandStockholm Öst Linköping JönköpingSödermanlandÖstergötland Väst Göteborg HallandVästra Götaland Syd Malmö BlekingeKalmarKronobergSkåne
Polisområden Polisområden omfattar vanligen ett helt län, men de största länen är indelade i flera områden. Varje polisområde leds av en polisområdeschef och har enheter för utredning, underrättelse, lokalpolisområden samt kansli.
Lokalpolisområden Polisområdena delas vidare upp i lokalpolisområden som ansvarar för utredning, brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet samt stöd- och serviceenheter.
Nationella operativa avdelningen
Den nationella operativa avdelningen ansvarar för bland annat Nationella insatsstyrkan, Polisflyget, Nationella bombskyddet, Nationella ledningscentralen och samordning av insatser mot grov organiserad brottslighet. Avdelningen fungerar även som nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.
Polisutbildningen
Polisutbildningen omfattar fem terminers heltidsstudier, inklusive en aspiranttjänstgöring i ett lokalpolisområde. Utbildningen ges vid Södertörns högskola, Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Malmö universitet och Högskolan i Borås. Efter godkänd utbildning och aspiranttid anställs man som polisassistent.
Antalet anställda miniatyr|Ridande polis under tjänst. miniatyr|Poliser förbereder sig inför ett evenemang i Stockholm, 2018. Antalet anställda inom Polismyndigheten har ökat över tid. Tabellen nedan visar utvecklingen av antalet poliser och civilanställda sedan år 2000.
År Totalt Poliser Civila 2000 22 294 16 089 6 205 2001 22 708 16 120 6 588 2002 22 918 16 149 6 769 2003 23 062 16 292 6 770 2004 23 644 16 891 6 753 2005 23 940 17 073 6 867 2006 24 631 17 423 7 208 2007 25 838 17 866 7 972 2008 26 122 18 321 7 801 2009 26 891 19 144 7 747 2010 28 017 20 292 7 725 2011 28 382 20 398 7 984 2012 28 347 19 890 8 457 2013 28 488 19 911 8 577 2014 28 689 20 051 8 638 2015 28 264 19 903 8 361 2016 29 517 20 025 9 492 2017 29 599 19 741 9 858 2018 30 339 20 040 10 299 2019 31 728 20 423 11 305 2020 33 726 20 942 12 784 2021 34 211 21 386 12 825202641 20025 30015 900
Kritik mot organisationen
Effektivitet 2006 års förvaltningskommitté pekade i sitt slutbetänkande 2008 (SOU 2008:118) ut svensk polis som ineffektiv. Trots stora resurstillskott från 2006 sjönk andelen uppklarade brott till rekordlåga nivåer. År 2012 var endast 17 procent av brotten uppklarade, den lägsta siffran på 80 år. Statistik från 2013 visade att polisen löste 12 procent färre brott än året innan. Forskare har påtalat att resursbrist tvingar förundersökningsledare att söka skäl till nedläggning snarare än fortsatt utredning.
Organisationskultur Enligt både Polisförbundet och forskare har polisen svårt att hantera intern kritik. År 2015 sade 832 poliser upp sig, fler än antalet nyutbildade. Uppsägningarna ökade särskilt bland yngre och medelålders poliser, och många väljer pension före 65 års ålder. Polisförbundet kopplar ökningen till missnöje med omorganisationen. Flera rekryterades av andra myndigheter.
Löner och rekrytering Många poliser anser att lönen inte motsvarar yrkets risker. Facket har krävt höjda ingångslöner. Medianlönen för en polis är cirka 26 000 kronor. En rapport från 2020 beskrev svårigheterna att nå målet om 10 000 nya poliser på fyra år. Vårterminen 2020 antogs endast 651 personer, långt under behovet. Riksdagens utredningstjänst bedömer att målet nås först 2028, fyra år senare än planerat.
Verksamheten miniatyr|Svensk polis utför nykterhetskontroll. miniatyr|Hastighetskontroll med laserpistol vid en skola. miniatyr|Beriden polis eskorterar Högvakten över Norrbro i Stockholm. Förutom ren brottsbekämpning handhar polisen även utfärdande av pass och nationella id-kort, trafikfrågor, tillståndsgivning, vapenärenden, hittegods och narkotikafrågor. Man jobbar också med anmälningar vid brottsmisstanke och förebyggande av brott. Vissa arbetsuppgifter som tidigare utfördes av poliser utförs numera allt oftare av ordningsvakter. Orsaken till detta brukar ofta motiveras med resursbrist hos polisen. Eftersök av försvunna personer är också det ett polisiärt ansvarsområde samt räddningsaktioner i fjällvärlden där man samarbetar med fjällräddningen.
Det brottsförebyggande arbetet underlättas bland annat genom en polisorganisation där områdespoliser har ansvaret för en stor del av det dagliga arbetet. En områdespolis är en polis som riktar in sig på att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande inom ett lokalområde utöver det vanliga polisarbetet.
En ingripandepolis är, till skillnad från en områdespolis, en polisanställd som främst arbetar med att rycka ut på uppdrag som kommer in via bland annat 112.
Polisens arbetsuppgift kan vara att patrullera vissa geografiska områden i bil, på cykel, till häst eller till fots och ingripa när någon behöver hjälp eller om de ser något misstänkt. Polisen får akuta utryckningsuppdrag, till exempel om en butik blivit rånad eller om det har hänt en trafikolycka. Övervakning av idrottsevenemang, konserter eller demonstrationer är andra uppdrag. Vid trafikövervakning kontrolleras hastighet, nykterhet, behörighet, bilbälte samt fordonets utrustning och eventuella last.
Polisen informerar olika grupper i samhället om hur man förebygger brott. Man är till exempel ofta med i trafikundervisningen samt lag- och rättsundervisningen i grundskolan. Polisen bedriver även i vissa fall opinionsbildning för rådande lagar. Detta främst genom att polisen deltar i antinarkotikakampanjer tillsammans med exempelvis skola, socialtjänst, Kriminalvården och Tullverket.
Att spana efter misstänkta personer och försvunna föremål är andra exempel på polisuppgifter. Polisen skriver också rapporter och protokoll efter olika ingripanden och händelser.
Brottsbekämpning När brott har begåtts så tar polisen emot brottsanmälningar från allmänheten. Polisens nödtelefonnummer (SOS Alarm) är 112. Numera kan man även ringa till 114 14 för mindre akuta fall. Nödsamtal ska alltid ringas in till 112. Det är ännu så länge inte möjligt att skicka ett fotografi bildbevis/signalement från en mobiltelefon med kamera, eftersom polisen ännu inte har utrustning för att mottaga sådant.
I samband med ett ingripande, där det finns misstanke om brott, gör polisen en utredning. De kan då titta på eventuella bildbevis/signalement i till exempel mobilkamera. Om det gäller enklare ärenden utreder områdespoliserna omständigheterna kring brottet. Det kan till exempel gälla att förhöra vittnen och misstänkta samt de människor som anser att de blivit utsatta för brott. Andra arbetsuppgifter är att göra tekniska undersökningar som att säkra fingeravtryck eller samla in viktiga föremål vid brottsplatsen. I utredningen kan också ingå att fotografera och göra skisser.
Krishantering Polisen har speciella enheter som används vid svårare ordningsstörningar eller allvarliga hot mot säkerheten, till exempel de regionala insatsstyrkorna baserade i storstadsregionerna (f.d Piketen) och Nationella insatsstyrkan. Vid mer omfattande påfrestningar fanns det tidigare även möjlighet att få förstärkning från Beredskapspolisen.
Särskild polistaktik (SPT) Särskild polistaktik (SPT) är ett koncept som används av polisen vid allvarliga händelser, som demonstrationer och idrottsevenemang, för att säkerställa ordning och säkerhet. SPT fokuserar på förebyggande åtgärder och kommunikation för att undvika konflikter, snarare än att kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder. Poliser, både uniformerade och civilt klädda, arbetar för att skapa förtroende och informera deltagarna, samt hantera situationer vid behov, exempelvis genom att reglera trafik eller skydda mot angrepp. Vid allvarliga hot kan polisen använda tårgas. Taktiken bygger på fyra konfliktreducerande principer: kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering, och syftar till att främja social kontroll i folksamlingar. SPT baseras på forskning om oroligheter vid idrottsevenemang.
Särskild händelse