Lennart Lage Suleiman Ivarson Aspegren, född 23 juli 1931 i Norums församling i nuvarande Stenungsunds kommun, Bohuslän,SCB-utdrag: Födda i Norum 1931 död 21 maj 2026 på Södermalm i Stockholm,Dödsannons i Dagens Nyheterhttps://www.ratsit.se/19310723-Lennart_Lage_Suleiman_Ivarson_Aspegren_Stockholm/iaimlJo5tgfTlw3zraOSjFQPow59cgZoVRJ0Ta6xDaM var en svensk jurist och FN-domare.

Biografi Lennart Aspegren, som var son till konsul Ivar Aspegren och Suleika Ghazala Bey, föddes på Stenungsön i Villa Solbacka och växte upp i Villa Skalet intill Kärnan i Helsingborg. Efter studier på internatskolorna Lundsberg och Solbacka studerade han språk och juridik. Efter juris kandidatexamen 1958 och tingsmeritering 1958–1961 blev han fiskal i Svea hovrätt 1961, sekreterare i Stockholms rådhusrätt 1962–1967, hovrättsassessor i Svea hovrätt 1968 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1979.

Tillsammans med bland annat Hans Göran Franck var Aspegren en av dem som i början av 1960-talet drog igång svenska Amnesty. År 1964 bildade han och hans fru Berit tillsammans med vännerna Gunilla och Hans Alfredson, Märta-Stina och Tage Danielsson, Birgitta och Per Gedin samt Fatima och Gösta Ekman Amnestygrupp 50. Som ung jurist bidrog Aspegren till arbetet i Amnesty som bland annat föreläsare runt om i landet. Detta skedde framför allt när han satt i svenska sektionens styrelse på 1970-talet. Han var också en av de första som Londonsekretariatet sände iväg på bevaknings- och utredningsuppdrag för organisationens räkning. 1970 observerade han rättegången mot den tunisiske politiska fången Ahmed Ben Salah i Tunis. Aspegren rapporterade även från flera politiska rättegångar och fängelser i länder som Jugoslavien, Grekland, Bolivia och Marocko.

Perioden 1969–1993 tjänstgjorde Aspegren i Regeringskansliet och blev kansliråd 1978 samt 1979 rättschef i Finansdepartementet och andra departement. I egenskap av internationell förhandlingschef hade han internationella uppdrag, bland annat som emissarie för det svenska rättsbiståndet till Baltikum och som vice ordförande i OECD:s Public Management Committee (PUMA), Paris. I anslutning till departementstjänsten svarade han också för ett antal offentliga utredningar, såsom Statsförvaltningens Europakompetens, Pantbankernas kreditgivning, Myndighetsutövning vid medborgarkontor, Myndigheternas skrivregler, Regeringskansliets regelförenklingsgrupp och Svenskar i EU-tjänst. Som ledamot i Arbetsdomstolen 1980–1996 företrädde han där staten som arbetsgivare. Åren 1994–1995 var han domare i Försäkringsöverdomstolen.

Med ställning som undergeneralsekreterare i FN tjänstgjorde Aspegren 1995–2000 på heltid som ordinarie domare i Internationella brottmålstribunalen för Rwanda (ICTR). Han var en av tre domare i Akayesumålet, där dom avkunnades den 2 september 1998, den första rättegång där någon dömts för folkmord. Domen bröt också ny mark då våldtäkt ansågs utgöra del av folkmordet.ICTR Trial Judgement, 2 September 1998 Under 2011 arbetade han som oberoende expert i mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som den ena av två ledamöter i en FN-kommitté om konflikten i Gazaremsan ("Davis/Aspegren-rapporten").

Aspegren var också internationellt verksam som föreläsare och konsult i frågor om offentlig styrning och internationell straffrätt.

År 2013 promoverades han till juris hedersdoktor vid Stockholms universitet. År 2018 blev han krönikör i Magasinet Paragraf. I januari 2022 invaldes han i styrelsen för Edelstam Foundation.

Den 30 juli 1999 var Aspegren sommarvärd för Sommar i P1. Där berättade han om folkmordet i Rwanda och dess rättegångar.

Han hade statistroller i flera spelfilmer av AB Svenska Ord, exempelvis Picassos äventyr (1978), och medverkade 2019 i dokumentärfilmen Hasse & Tage – en kärlekshistoria.

Aspegren var från 1958 gift med Berit Soldén-Aspegren, dotter till Anders Soldén och Inez Saposnikoff.

Bibliografi Lagkommentarer m.m. Lagen om offentlig anställning, Budgetdepartementet 1976; Public Employment in Sweden, Departementsserien 1978; Förenklad ställföreträdarlag, Departementsserien 1991; The Safeguards for Public Interests during Labour Conflicts, Departementsserien 1992; Statlig anställning, Publica, 1994 (medförf.); Offentlig arbetsrätt – en kommentar till lagreglerna om statlig och kommunal anställning, tredje upplagan, Wolters Kluwer 2015 (medförf.);

Artiklar m.m. Responsiveness in the Swedish Public Service, SIPU 1988; Brittiska synpunkter på regeringstjänstemäns lojalitet, Nordisk Administrativt Tidskrift 1992 Från en folkmordstribunal, Iusbäraren nr 3/2010 s. 25; Vid vilken ålder bör barnsoldater börja räknas som vuxna och deras särskilda skydd upphöra?, Dagens juridik 26.2.2014 (medförf.); Det är rasism på svenska, Tidskriften Expo nr 1/2014; Därför är det förflutnas brott så viktiga för framtidens fred, Dagens Nyheter 29.12.2016 Kultur s. 12; Rasism, folkmord och främlingsfientlighet, Dagens Juridik 30.10.2018 (https://www.dagensjuridik.se/nyheter/rasism-folkmord-och-framlingsfientlighet/); publicerad även i Magasinet Paragraf 5.11.2018; Brottens brott: folkmord, AmnestyPress nr 4/2018 (s. 44 - 47).

Filmer Statistroller i AB Svenska Ords spelfilmer Släpp fångarne loss – det är vår! (1975), Picassos äventyr (1978), Sopor (1981), P&B (1983), Ronja Rövardotter (1984). Hasse & Tage – en kärlekshistoria (2019).

Referenser Noter

Övriga källor Aspegren, Lennart L S Ison i Vem är det, sid 74, 1993

Kategori:Svenska hovrättsråd Kategori:Personer inom FN Kategori:Hedersdoktorer vid Stockholms universitet Kategori:Svenska krönikörer Kategori:Sommarvärdar 1999 Kategori:Personer från Norums socken Kategori:Födda 1931 Kategori:Avlidna 2026 Kategori:Män