5 augusti

5 augusti är den 217:e dagen på året i den gregorianska kalendern (218:e under skottår). Det återstår 148 dagar av året.

Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Ulrik och Alrik Föregående i bokstavsordning Alrik – Namnet förekom på 1790-talet på 11 april, men utgick sedan. 1901 infördes det på 19 maj, men flyttades 1993 till dagens datum och har funnits här sedan dess. Didrik – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1986 infördes det på 3 februari, men utgick 1993. Dominicus – Namnet fanns, vid sidan av Osvald, på dagens datum före 1901, då det utgick. I de flesta andra länder finns Dominicus, till minne av Dominikanordens grundare Dominicus, dock på 4 augusti. Osvald – Namnet fanns, till minne av den northumbriske kungen Oswald som dog martyrdöden denna dag 642, vid sidan av Dominicus, på dagens datum före 1901, men utgick innan dess. 1986 infördes det på 16 december, men flyttades 1993 till 3 oktober, där det har funnits sedan dess. Ulrik – Namnet fanns före 1721 på 4 juli i formerna Udalricus och Ulricus, men utgick detta år till förmån för Ulrika. 1901 infördes det på dagens datum i den modernare formen Ulrik och har funnits här sedan dess. Unn – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 4 november och utgick 2001. Unni – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993. Föregående i kronologisk ordning Före 1901 – Dominicus, Osvald och Didrik 1901–1985 – Ulrik 1986–1992 – Ulrik, Unni och Unn 1993–2000 – Ulrik och Alrik Från 2001 – Ulrik och Alrik Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2025 – Gurli, Dominic I föregående revideringar 1929–2024 – Gurli

Händelser 1100 – Sedan den engelske kungen Vilhelm II har omkommit i en jaktolycka tre dagar tidigare har han efterträtts på tronen av sin bror Henrik I. Denna dag blir Henrik krönt i Westminster Abbey och utfärdar i samband med den det så kallade Frihetsbrevet (Charter of Liberties, även känt som The Coronation Charter eller Kröningsbrevet), som blir ett förstadium till engelsk konstitution och en föregångare till Magna Charta 1215. I denna stadga förbinder sig kungen att följa vissa lagar angående hur han behandlar adeln och kyrkan och är tänkt att stävja vissa överträdelser, som Vilhelm hade begått mot dessa samhällsgrupper. 1164 – Sverige blir ett eget ärkebiskopsdöme med säte i Gamla Uppsala, när landet i kyrkligt hänseende avskiljs från Lunds ärkestift, vilket Norge har gjort redan 1152, då Nidaros ärkestift har upprättats. Vid denna tid pågår en maktkamp inom den katolska kyrkan och det finns flera påvar samtidigt. Därför försöker de knyta så många kyrkoprovinser till sig som möjligt. Den lundensiske ärkebiskopen Eskil stöder påven Alexander III, men har tvingats i landsflykt av den danske kungen Valdemar den store, som stöder motpåven Viktor IV. För att knyta Norden till sig låter Alexander III inrätta det avskilda norska ärkebiskopsdömet 1152 och denna dag alltså även det svenska. I Sankt Stefans katedral i Sens i franska Bourgogne viger Eskil den svenske cisterciensmunken Stefan till svensk ärkebiskop, i Alexander III:s närvaro. Även om Sverige nu alltså blir ett eget ärkebiskopsdöme ska det för all framtid vara underställt ärkebiskopen i Lund, som ska vara dess primas. Denna situation kommer att kvarstå fram till reformationen på 1500-talet och leda till flera kyrkokonflikter i Norden under århundradenas lopp. 1273 flyttas det svenska ärkesätet från Gamla Uppsala till det nuvarande Uppsala. 1776 – Den engelske 1500- och 1600-talsförfattaren William Shakespeares pjäs Romeo och Julia spelas för första gången i Norden på Egges Teater i Norrköping. Detta är dessutom första gången en Shakespearepjäs spelas i Sverige, trots att det vid denna tid har gått 160 år sedan Shakespeares död, då det aldrig tidigare har gjorts någon svensk översättning av något av Shakespeares verk. Översättningen av Romeo och Julia har troligtvis gjorts av skådespelaren Peter Lindahl efter en tysk förlaga. Nästa svenska översättning av pjäsen kommer först 1845, gjord av Fredrik August Dahlgren (mest känd som författare till pjäsen Värmlänningarna). 1858 – Efter att man året före har inlett försök med att lägga ut en kabel över Atlanten för telegrafikommunikation mellan Europa och Amerika kan arbetet denna dag avsluta arbetet, då atlantkabeln, som sträcker sig mellan Foilhommerum Bay på Valentia Island på västra Irland och Heart’s Content i östra Newfoundland i Kanada, sammanbinds med det brittiska och amerikanska telegrafnätet. Det första telegrammet mellan de båda världsdelarna skickas den 16 augusti, från den brittiska drottningen Viktoria i London till USA:s president James Buchanan i Washington och tiden det tar att skicka meddelanden över Atlanten reduceras från 10 dagar (den tid det vid denna tid tar för det snabbaste fartyget att korsa världshavet) till några minuter. Redan i september går kabeln sönder, då man tillför alltför stark ström till den, men man lägger ut nya kablar och förbindelsen mellan kontinenterna återupprättas snart. 1888 – Uppfinnaren Carl Benz' hustru Bertha Benz tar, utan sin mans vetskap, med sig parets båda söner på världens första längre biltur i Carls nyuppfunna bil. Hon reser från Mannheim till Pforzheim (där hennes mor bor), vilket är en sträcka på över 10 mil och köper bensin på ett apotek på vägen. Vid framkomsten skickar hon sin make ett telegram och återvänder hem dagen därpå, varvid hon föreslår flera förbättringar av bilen. Bilturen ger också Benz uppfinning stor uppmärksamhet och visar att bilen är användbar som mer än kuriosa. Den väg hon färdas får 2008 namnet Bertha Benz Memorial Route och man använder också samma väg, när bilföretaget Mercedes-Benz 125 år senare provkör en självstyrande bil. 1958 – Den amerikanska ubåten , som är världens första atomdrivna undervattensfartyg, avslutar världens första resa under nordpolen. Hon har inlett resan från Hawaii den 1 augusti och den 3 augusti passerat under nordpolen, för att sedan åter dyka upp över ytan vid Grönland och denna dag anlända till Island, efter en resa på 1 590 sjömil (2 940 km). Medan ubåten fortsätter mot Storbritannien flygs befälhavaren William Anderson med helikopter till Washington, där han den 8 augusti av president Dwight D. Eisenhower får motta medaljen Legion of Merit vid en ceremoni i Vita huset. 1960 – Republiken Övre Volta, som sedan den 11 december 1958 har varit en självstyrande fransk koloni, bli denna dag fullständigt självständig. Kolonin Franska Övre Volta har grundats 1919, men i den anda av avkolonisering, som råder under 1950- och 1960-talen har området alltså fått självstyre 1958. Knappt två år senare blir området alltså helt självständigt, men behåller namnet Övre Volta, efter floden Volta, vars övre delar flyter genom landet. Efter en militärkupp 1983 byter landet 1984 namn till Burkina Faso. 1963 – Partiella provstoppsavtalet undertecknas. 2016 – Olympiska sommarspelen 2016 invigs i Rio de Janeiro av vicepresident Michel Temer.

Födda 1540 – Joseph Justus Scaliger, fransk filolog och kronolog 1716 – Ulrik Scheffer, svensk greve, generallöjtnant, ambassadör och riksråd, Sveriges kanslipresident 1737 – Johann Friedrich Struensee, dansk läkare och statsman 1802 – Niels Henrik Abel, norsk matematiker 1811 – Ambroise Thomas, fransk tonsättare 1813 – Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av språket nynorska 1816 – Acton Smee Ayrton, brittisk jurist och politiker 1817 – Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator för Nebraska 1821 – Erik Häggström, svensk bruksägare, skeppsredare och riksdagsman 1826 – Andreas Aagesen, dansk rättslärd 1828 – Lovisa, nederländsk prinsessa, Sveriges och Norges drottning 1850 – Guy de Maupassant, fransk författare 1851 – Maria Anholm, svensk kvinnosakskvinna, missionär och reseskildrare 1852 – Ole Juul, norsk målare 1872 – Björn Ahlgrensson, svensk målare 1888 – Olof Gavelin, svensk gruvarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker 1889 – Karl Ivan Westman, svensk kabinettssekreterare och ambassadör 1890 – Erich Kleiber, österrikisk dirigent 1892 John Wallin, svensk skådespelare George Lamsa, arameisk bibelöversättare 1906 Joan Hickson, brittisk skådespelare John Huston, amerikansk filmregissör Ettore Majorana, italiensk fysiker 1910 – Erik Lindegren, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1911 – Robert Taylor, amerikansk skådespelare 1923 – Richard Kleindienst, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1926 – Per Wahlöö, svensk författare, journalist och översättare 1929 – Ottó Boros, ungersk vattenpolomålvakt 1930 – Neil Armstrong, amerikansk astronaut, den första människan på månen 1931 – Mona Åstrand, svensk skådespelare 1933 – Richard Dahl, svensk höjdhoppare, EM-guld och bragdmedaljör 1958 1948 – David Hungate, amerikansk musiker 1949 – Lasse Flinckman, svensk dragshowartist 1951 – Jan Francis, brittisk skådespelare 1953 – Michael F. Doyle, amerikansk demokratisk politiker 1959 – Pat Smear, amerikansk gitarrist 1960 – David Baldacci, amerikansk författare 1961 – Tawny Kitaen, amerikansk fotomodell och skådespelare 1963 – Brian Sandoval, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Nevada 1964 – Adam Yauch, amerikansk musiker 1965 – Scott William Winters, amerikansk skådespelare 1968 Terri Clark, kanadensisk countryartist Marine Le Pen, fransk högerextrem politiker, partiledare för Front National Colin McRae, brittisk rallyförare 1971 – Christian Lundqvist, svensk trumslagare i gruppen The Poodles 1982 – Ryu Seung-min, sydkoreansk bordtennisspelare, OS-guld 2004 1984 – Helene Fischer, tysk sångare och underhållare 1985 Nikša Dobud, kroatisk vattenpolospelare Salomon Kalou, ivoriansk fotbollsspelare 2004 – Gavi, spansk fotbollsspelare

Avlidna 882 – Ludvig III, kung av Västfrankiska riket 1415 – Rikard av Conisburgh, engelsk earl 1757 – Antoine Pesne, fransk målare 1792 – Frederick North, 60, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1811 – Adolf Ulrik Wertmüller, 60, svensk konstnär 1848 – Nicola Vaccaj, 58, italiensk kompositör 1877 – Gustav av Wasa, svensk prins, Sveriges tronföljare, svensk tronpretendent 1880 – Ferdinand von Hebra, 63, österrikisk läkare 1895 – Friedrich Engels, tysk socialist och författare 1900 – Luke Pryor, amerikansk demokratisk politiker, senator för Alabama 1901 – Viktoria, brittisk prinsessa, Preussens drottning och Tysklands kejsarinna 1905 – Anton Ažbe, slovensk målare 1942 – Janusz Korczak, 64, polsk läkare, författare och barnpedagog 1946 – Wilhelm Marx, 83, tysk centrumpartistisk politiker, Tysklands rikskansler 1955 – Carmen Miranda, 46, brasiliansk sångare och skådespelare 1957 – Heinrich Wieland, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1927 1958 – Joseph Holbrooke, brittisk tonsättare, pianist och dirigent 1960 – Robert Jonsson, svensk skådespelare och sångare 1961 – Einar Ekberg, svensk kyrkosångare 1962 Marilyn Monroe, amerikansk skådespelare John Willie, amerikansk fetischkonstnär och fotograf 1963 – Ragnar Brandhild, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent 1964 – Moa Martinson, svensk författare 1975 – Aleksandr Lapauri, rysk dansare och koreograf 1978 – Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf 1984 – Richard Burton, brittisk skådespelare 1995 – Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare 1998 – Otto Kretschmer, tysk militär, ubåtsbefälhavare under andra världskriget 2000 – Alec Guinness, brittisk skådespelare 2007 – Jean-Marie Lustiger, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris 2008 – José Medellín, mexikansk-amerikansk mördare 2009 – Baitullah Mehsud, pakistansk talibanledare 2011 Andrzej Lepper, polsk politiker, partiledare för Samoobrona