Miljöpartiet de gröna, vanligen Miljöpartiet (MP), är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981.Miljöpartiets webbplats
Partiet växte fram främst ur miljörörelsen och fredsrörelsen och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen, blockpolitik och vad man uppfattade som bristande deltagardemokrati och jämställdhet i andra partier. Dess tillkomst inspirerades av andra gröna partier som det tyska Die Grünen som anammar den gröna ideologin. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Miljöpartiet de gröna.
Miljöpartiet har en kvinnlig och en manlig partiledare, benämnda språkrör, vilka är Amanda Lind sedan april 2024 och Daniel Helldén sedan november 2023. Partiet är det näst minsta i riksdagen, med 18 mandat av 349, efter att ha fått 5,08 procent av rösterna i riksdagsvalet 2022. I Europaparlamentet är Miljöpartiet en del av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA). Partiet är medlem av det Europeiska gröna partiet. Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i storstadsregionerna Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar, bland högutbildade väljare samt bland unga kvinnor.
I den nationella svenska blockpolitiken brukar Miljöpartiet på senare år räknas till det rödgröna blocket eller som knutet till vänsterblocket, och ingick 2014–2021 i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna. Mellan 1998 och 2006 hade Miljöpartiet ett parlamentariskt samarbete med den socialdemokratiska regeringen Persson och Vänsterpartiet. I valrörelsen inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna. År 2011 gjorde partiet dock en uppgörelse om migrationsfrågor med den borgerliga regeringen Reinfeldt.
Ideologi Partiprogrammet börjar: "Miljöpartiet de gröna är en del av en världsomspännande grön politisk rörelse. Tillsammans kämpar vi för långsiktigt hållbara, demokratiska samhällen, där människor tar ansvar, både lokalt och globalt. Vår vision är samhällen som lever i fredlig samexistens, verkar i jämlikt samarbete och där människor, djur och natur respekteras."
Partiet vill att politiken inte bara ska eftersträva förbättrad materiell standard hos dagens svenska befolkning, utan också ta hänsyn till natur, djur, kommande generationer och hela världens befolkning. Därför är hållbar utveckling, miljö och klimat partiets viktigaste frågor. Andra viktiga frågor för partiet är migrationspolitik, fred och jämställdhet. Miljöpartiet formulerar sin politik utifrån vad man kallar en trefaldig solidaritet med det ekologiska systemet, kommande generationer och världens alla människor. Partiet förespråkar en kretsloppsekonomi där människor återvinner material, lever av förnybara resurser och inte tär på sin omgivning, något man anser att ständig traditionell ekonomisk tillväxt gör. Partiet vill sätta livskvalitet istället för materiell tillväxt som ledstjärna för utvecklingen, men har på senare år beskrivit teknisk utveckling och god ekonomi som nödvändigt för att möjliggöra grön ekonomi; en uppfattning som betecknas ekomodernism.Birger Schlaug, "Några tankar till mp inför skrivande av nytt partiprogram", januari 2010
Partiet betonar vikten av deltagardemokrati och profilerar sig främst inom områden som miljö och energi men ofta även i frågor som asylrätt och djurskydd. 2014 började man även att profilera sig inom skolan, vilket man också gjorde till en huvudfråga. Miljöpartiet var pådrivande för friskolereformen på 1990-talet men sedan partikongressen 2013 säger partiet nej till vinster i välfärden. miniatyr|Sveriges politiska partier på den generella höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979-2022.SCB, Valundersökningar 1979-2006. Se även visualisering för 1979-2014 på Torbjörn Bergmans blogg (2016). De senaste årens allianser på riksplanet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort att partiet har setts som ett parti tillhörande riksdagens vänsterblock. Samverkan har dock alltid av de ingående parterna beskrivits som röd-grönt.
På den ideologiska GAL–TAN-skalan ger en forskargrupp Miljöpartiet en ytterlighetsplacering som mer grönt, alternativt och libertarianskt (för individens självständighet och valfrihet) och mindre traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, än övriga riksdagspartier, nästan lika långt ut som Feministiskt initiativ och Piratpartiet, strax bortom Vänsterpartiet och Centerpartiet år 2014. Forskarna gav Miljöpartiet en center-vänsterposition, omedelbart till höger om Socialdemokraterna på den ekonomiska vänster–höger-skalan, och omedelbart till vänster om Socialdemokraterna på den traditionella vänster–höger-skalan. Även enligt väljarna hade Miljöpartiet en placering strax till höger om Socialdemokraterna 2014, men låg betydligt närmare det borgerliga blocket på 1980-talet.
Politiskt program På sin hemsida (2018) lyfter Miljöpartiet fram fyra områden som särskilt viktiga. För det första miljöpolitiken, där Miljöpartiet vill skydda skogar, hav och den biologiska mångfalden, och vill satsa på ekologisk mat, förnybar energi, hållbara transporter och grön ekonomi. För det andra klimatpolitiken, där Miljöpartiet vill att Sverige ökar takten för att bli fossilfritt. För det tredje skola och utbildning, där Miljöpartiet vill satsa på tidiga insatser, bättre villkor och högre lön för lärarna samt ökad jämlikhet mellan och i skolorna. Och för det fjärde migration och lika rätt, där Miljöpartiet framhåller sin vision om en värld utan gränser "där alla kan flytta, men ingen tvingas fly".
Partiprogram, 2025 Partiprogrammet, 2025, inleds med några korta stycken med fokus på att "allt hänger ihop", det vill säga att varje människas liv är sammanflätat med andra människors, men också med miljön, omvärlden, och allt annat levande. Det framgår också att partiet ser sig som en del av en global grön rörelse och att partiprogrammet är partiets vision för ett hållbart samhälle.
Därpå beskrivs partiets syn på ett antal politikområden, däribland miljö- och klimatpolitik, jordbrukspolitik, politik för djurvälfärd, media- kultur- och demokratipolitik, jämställdhetspolitik, politik för minoriteter, politik för barn och äldre, bostadspolitik, transportpolitik, skolpolitik, brottsbekämpning, politik för arbetslivet, välfärdspolitik, företagspolitik och migrationspolitik.
Migration I sitt partiprogram (2025) uppger Miljöpartiet att de har en vision om en värld utan gränser och att Sverige ska gå före i arbetet för detta. Partiet vill att Sverige ska vara ett land som är öppet för arbetskraftsinvandring. Tvångsavvisningar ska användas oerhört restriktivt. Miljöpartiet vill därutöver särskilt höja dagersättningen för asylsökande.
Historia
Bildandet (1981) Initiativet till att bilda ett nytt parti kom till stor del från Per Gahrton, tidigare riksdagsman för Folkpartiet (nu Liberalerna) och ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund, FPU (nu Liberala ungdomsförbundet). År 1980 gav Gahrton ut boken Det behövs ett framtidsparti och vid ungefär samma tid bildades Aktionsgruppen för ett framtids- och miljöparti. Riksdagspartiernas sätt att hantera folkomröstningen om kärnkraften 1980 spelade också stor roll.
Miljöpartiet bildades 1981 i Karolinska läroverkets aula i Örebro och ville då placera sig utanför vänster–höger-skalan och ansåg sig varken tillhöra det borgerliga eller socialistiska blocket. Miljöpartiet hade även en bakgrund från lokala partier med grön profil som fanns innan Per Gahrton tog sitt initiativ, främst Stockholmspartiet som hade en vågmästarroll mellan blocken i Stockholms kommunfullmäktige. Många aktiva vid partiets bildande 1981 hade tidigare engagerat sig i olika miljögrupper (miljörörelsen), fredsgrupper (fredsrörelsen), hyresgästföreningar, djurrättsorganisationer, m.m.Birger Schlaug, "Miljöpartiet de Grönas språkrör - historien från Eva Sahlin till Maria Wetterstrand". Texter publicerade på bloggen schlaug.se under våren 2010, redigerade av Mikaela Holm.
Småparti utanför riksdagen (1982–1988) Partiet deltog för första gången i riksdagsvalet 1982, och fick då 1,7 procent av rösterna och kom således inte in i riksdagen. På denna tid hade man inte några fasta partiledare utan partiet företräddes utåt av den som för tillfället var sammankallande i partiets politiska utskott. Första partiledare i denna mening var Eva Sahlin (nu gift Bovin) från Hudiksvall. I valrörelsen 1982 företräddes partiet av Ragnhild Pohanka. Någon partistyrelse fanns inte förrän 1992. På förtroenderådets möte hösten 1984 inrättades systemet med två språkrör – en man och en kvinna (Per Gahrton och Ragnhild Pohanka). På extrakongressen i januari 1985 ändrades partinamnet till Miljöpartiet de gröna efter inspiration från andra gröna partier i Europa. I samband med extrakongressen lämnade också en del medlemmar som förespråkade räntefri, så kallad ekologisk ekonomi Miljöpartiet och bildade Ekologiska partiet.Ola Säll (1985-04-07) Ekologer bildar nytt miljöparti, Svenska Dagbladet, sid:6 Inte heller 1985 lyckades man ta sig in i riksdagen.
Riksdagsparti (1988–1991) Miljöpartiet kom däremot in i riksdagen i 1988 års val – vilket sägs vara på grund av debatter om säldöd och algblomning. Partiet fick då 5,5 procent, vilket resulterade i 20 riksdagsledamöter. Det var första gången på 70 år som ett nytt parti tog sig in i den svenska riksdagen under eget namn utan valsamverkan.Torbjörn Nilsson (2010), Miljöpartiets historia, Tidningen Populär historia
Utanför riksdagen (1991–1994) I valet 1991 fick Miljöpartiet 3,4 procent och hamnade utanför riksdagen. De blev därmed det första partiet på 50 år som åkte ur riksdagen. Under mandatperioden utanför riksdagen blev partiets sätt att organisera sig mer likt de andra riksdagspartiernas. En partistyrelse infördes, och regeln om att man inte kunde vara språkrör och riksdagsledamot samtidigt avskaffades. Modellen med språkrör istället för partiledare var också uppe för diskussion, men behölls i slutändan.
Riksdagsparti i opposition (1994–2014) Inför valet 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen med 5,0 procent.
I 1998 års riksdagsval backade partiet med 0,5 procentenheter (till 4,5 procent)https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/index.html läst 2018-05-08 men vann politiskt inflytande när den socialdemokratiska minoritetsregeringen inledde ett budgetsamarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.Bitte Hammargren & Anita Kratz (1998-09-24) V och mp stöder s-ledd regering, Svenska Dagbladet, sid:5 Som stödparti till regeringen Persson 1998–2002 kunde partiet infria 12 av valmanifestets 32 explicita löften, bland annat grön skatteväxling.Adrian Talaney (2009), Kan man infria vallöften utan att sitta i regeringen? En studie i Vänsterpartiet och Miljöpartiets vallöftesinfriande under mandatperioden 1998-2002. Studentuppsats statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Sid 24 Socialdemokratiska stödröster bidrog sannolikt till att partiet höll sig kvar i riksdagen år 2002 med 4,6 procent av rösterna. De tre rödgröna partierna fortsatte sitt budgetsamarbete fram till 2006, då den borgerliga Alliansen vann valet och Miljöpartiet gick i opposition.
Miljöpartiet har flera gånger fått avsevärt fler röster i EU-valen än riksdagsvalen. I det första svenska Europaparlamentsvalet 1995 fick partiet 17,2 procent, vilket alltjämt (2026) är det högsta resultat partiet fått i ett riksomfattande val. Kravet på att lämna Europeiska unionen var länge en profilfråga för partiet, men avskaffades hösten 2008 efter en medlemsomröstning. I folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 stödde Miljöpartiet den vinnande nej-sidan.Mats Hallgren (2002-09-02) Taktik gömma EMU-frågan, Svenska Dagbladet, sid:10