miniatyr|Texas Ljungberg och Per Wästberg, på 1960-talet i kv Ladugårdsgrinden. Fotografiet taget av Lennart af Petersens. thumb|Per Wästberg på Bokmässan 2010. Per Erik Wästberg, född 20 november 1933 i Stockholm, är en svensk författare och litteraturkritiker. Han var medarbetare i Dagens Nyheter från 1953 och chefredaktör och tillika kulturredaktör 1976–1982. Han är ledamot av Svenska Akademien sedan 1997.

Biografi Wästberg debuterade som författare 1949, 15 år gammal, med novellsamlingen Pojke med såpbubblor, och var därmed den yngste utgivne författaren någonsin i Sverige. Han markerade en påtaglig generationsväxling i den svenska skönlitteraturen, som dessförinnan varit typiskt ångestladdad och skildrat existentiella frågor. Wästbergs författarskap var i stället ungt, konkret och livsbejakande.

Efter studenten 1952 studerade Wästberg i USA och blev 1955 B.A. vid Harvard University. Året därpå blev han fil. kand. i Sverige och 1962 fil.lic vid Uppsala universitet. Tillsammans med Hans Göran Franck grundade han den svenska avdelningen av Amnesty 1964. Wästberg var ordförande i svenska PEN 1967–1978 och sedan av den internationella moderorganisationen av PEN 1979–1986 och 1989–1990. I augusti 2022 lämnade Wästberg Amnesty i protest efter att organisationen skuldbelagt Ukraina i en rapport om den ryska invasionen av Ukraina. Wästberg var från 1953 kulturskribent vid Dagens Nyheter, där han 1976–1982 var chefredaktör och kulturchef. Han har också varit verksam i Stockholms skönhetsråd under perioderna 1967–1975, varav 1972–1975 som vice ordförande, och 1983–1998. Vidare har Wästberg suttit i Stockholms stads konstnärsnämnd åren 1970–1975 och 1984–1986, Samfundet S:t Erik 1981–1999 och Uppsala universitets konsistorium 1991–1994. Därtill har han varit juryordförande för Pilotpriset 1985–1996 och sedan 1997 detsamma för Tranströmerpriset. Dessutom har han varit ordförande för Stiftelsen Övralid och haft en mängd styrelseuppdrag för bland annat Nordiska Afrikainstitutet, Dagens Nyheter och Dramaten. Sedan 1995 är han filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Wästberg kom så småningom att representera den grupp författare i Sverige som engagerade sig i tredje världen och vinnlade sig om ett globalt perspektiv, vilket sammanföll med Dag Hammarskjölds framgångar i FN och tv-revolutionen.Litteraturens historia i Sverige, s. 471 En resa företagen som stipendiat till Afrika under 1960-talet blev en vändpunkt, både litterärt och politiskt, varefter han i romaner och som journalist skrev om kontinenten och uppbrottet från kolonialismen där. Med sina reportage om apartheid, bland annat i Sydafrika, deltog han i den svenska opinionsbildningen mot detta system. I detta sammanhang brukar han föras till samma grupp opinionsbildare som Jan Myrdal och Sara Lidman. Bland hans apartheidkritiska böcker märks reportageböckerna Förbjudet område (1960) och På svarta listan (1960). Han gav på 1960-talet även ut en antologi med afrikansk litteratur, Afrika berättar.

Wästberg är en av de så kallade Stockholmsskildrarna. Till skillnad från Per Anders Fogelströms romaner, som räknas till proletärlitteraturen, utspelas Wästbergs romaner i den övre medelklassen. Bland hans Stockholmsromaner märks Halva kungariket (1955) och den så kallade Luftburen-trilogin: Vattenslottet (1968), Luftburen (1969) och Jordmånen (1972). Luftburen är en svensk långfilm från 1973 i regi av Bengt Forslund. Den är baserad på romanerna Vattenslottet och Luftburen.

Åren 1986–1993 kom en kvartett romaner om ”kärlekens olika ansikten”, med kabinettssekreteraren Johan Fredrik Victorin som huvudgestalt i Stockholm, Kamerun, Europa, med hans släkting Wilhelm Knutson hundra år tidigare som parallellt öde att utforska och dokumentera samt med de olika elementen som poetiskt tema: Eldens skugga (1986), Bergets källa (1987), Ljusets hjärta (1991) och Vindens låga (1993).

Per Wästberg invaldes i Svenska Akademien den 17 april 1997 och inträdde den 20 december samma år. Han efterträdde då Werner Aspenström på stol nummer 12. Under många år var Wästberg även ordförande för Svenska Akademiens Nobelkommitté.

Tillsammans med författaren Anita Theorell och fotografen Hans Hammarskiöld tilldelades han Augustpriset 2001 i kategorin bästa svenska fackbok för Minnets stigar, en bok om svenska kyrkogårdar. År 2006 började Wästberg ge ut sina memoarer. Under 2010-talet var han en flitig kolumnist i Svenska Dagbladet.

Familj Per Wästberg är son till redaktör Erik Wästberg och direktör Greta Wästberg, född i släkten Hirsch, samt bror till Olle Wästberg; han är vidare dotterson till Erik Hirsch. Wästberg var gift första gången 1955–1974 med Anna-Lena Wästberg, född Eldh, andra gången 1992–2005 med Anita Theorell, född Pettersson. Han är från 2007 gift med Sofia Augustdotter Wästberg (född 1965). Under många år sammanlevde han med Margareta Ekström och fick med henne dottern Johanna Ekström (1970–2022) och sonen Jakob Wästberg.Åren då allting hände. UNT. Läst 2014-03-22.

Bibliografi

1949 – Pojke med såpbubblor 1952 – Enskilt arbete 1952 – Ett gammalt skuggspel 1955 – Halva kungariket 1957 – Klara 1958 – Arvtagaren 1960 – Förbjudet område 1960 – På svarta listan 1962 – Angola-Moçambique 1962 – Östermalm 1963 – Innan gaslågan slocknade 1963 – Tio atmosfärer 1964 – Hjältarnas uttåg 1964 – Enkel resa 1964 – Ernst och Mimmi 1966 – Kring Sturegatan 38 1967 – En dag på världsmarknaden 1968 – Vattenslottet 1969 – Afrikas moderna litteratur 1969 – Luftburen 1970 – Röda huset 1971 – Carlssons skola 1871–1971 1971 – Humlegårdsmästaren 1972 – Bekanta i familjen 1972 – Jordmånen 1973 – Sommaröarna 1974 – Upplevelsehuset 1976 – Afrika ett uppdrag 1977 – Berättarens ögonblick 1980 – Ett hörntorn vid Riddargatan och andra stockholmsskildringar 1981 – Obestämda artiklar 1982 – Bestämda artiklar 1982 – Tyda stadens tecken 1982 – Tal i Röda rummet 1983 – En avlägsen likhet 1986 – Eldens skuggal 1987 – Bergets källa 1988 – De hoppfulla öarna 1990 – Frusna tillgångar 1990 – Mina hemliga bokmöten 1991 – Ljusets hjärta 1992 – Frukost med Gerard och andra texter 1993 – Vindens låga 1993 – Tal på Övralid 1993 1994 – Alice och Hjördis – två systrar, dagböcker och brev 1885–1964 1994 – Kring Johannes 1995 – I Sydafrika 1995 – Förtöjningar 1996 – Ung mans dagbok 1996 – Lovtal 1997 – Werner Aspenström (inträdestal till Svenska Akademien) 1997 – En ung författares dagbok 1998 – Om Raoul Wallenberg 1998 – Tre rader 1998 – Duvdrottningen och andra berättelser 1999 – Staden under asfalten 1999 – Raderingar 2000 – Edith Whartons hemliga trädgård 2001 – Minnets stigar (med Anita Theorell och Hans Hammarskiöld) 2001 – Fortifikationer 2002 – Axel Hirsch 2003 – Övergångsställen 2003 – Tio anteckningar om staden 2004 – Tillbaka i tid 2004 – Resa i tysta rum (med Anita Theorell och Hans Hammarskiöld) 2006 – De hemliga rummen. En memoar 2007 – Vägarna till Afrika. En memoar 2008 – Anders Sparrmans resa 2009 – Nya lovtal 2010 – Hemma i världen. En memoar 2012 – Ute i livet. En memoar (1980–1994) 2013 – Gustaf Adolf Lysholm. Diktare, drömmare, servitör 2014 – Erik och Margot. En kärlekshistoria 2015 – Per Wästbergs Stockholm 2015 – Mellanblad 2016 – Det gula pensionatet. En händelselös roman 2020 – Förlupna ord : ur de svarta anteckningsböckerna 2021 – Utsikt från stol 12 2021 – Hyllningar. Essäer och krönikor 2023 – Två vänner 2023 – Tidvatten 2026 – Livstecken

Filmer Luftburen Luftburen är en långfilm från 1973 i regi av Bengt Forslund. Filmen bygger på romanerna Vattenslottet (1968) och Luftburen (1969) med manus av Bengt Forsberg, Margareta Ekström och Per Wästberg. Huvudrollerna gjordes av Margaretha Byström som Gertrud, Olof Lundström som Jan Backman och Solveig Ternström i rollen som Jenny Jeger. Filmen var barntillåten och hade urpremiär den 29 januari 1973 på biograf Spegeln i Stockholm.Luftburen (1973), Svensk Filmdatabas. Läst 2024-08-27.

En kluven stad En kluven stad är en dokumentär från 1998 i regi av Anders Wahlgren. I filmen medverkade, förutom Per Wästberg, Olof Byström, Ove Hidemark, Ivo Nilsson (musiker och kompositör), Ragnar Zedell (antikhandlare), Jörgen Lantz (skådespelare) samt Stig Larsson (korgmakare) och dennes dotter Erika Larsson. Filmen producerades av Suecia Film AB. Den är 61 minuter lång och hade premiär den 6 mars 1998 på biografen Zita Folkets Bio i Stockholm.En kluven stadL (1998), Svensk Filmdatabas. Läst 2024-08-27.

Priser och utmärkelser 1964 – Boklotteriets stipendiat 1969 – BMF-plaketten för Luftburen 1979 – Bernspriset 1986 – Gun och Olof Engqvists stipendium 1993 – Övralidspriset 1993 – Wahlström & Widstrands litteraturpris 1995 – Hedersdoktor vid Stockholms universitet. 1995 – Gerard Bonniers pris 1997 – De Nios Stora Pris 2001 – Augustpriset för Minnets stigar 2001 – Samfundet S:t Eriks plakett 2005 – Litteris et Artibus 2009 – Grand Companion of O.R. Tambo

Referenser Noter

Källor En kluven stadL (1998), Svensk Filmdatabas. Läst 2024-08-27. , Band 20.

Luftburen (1973), Svensk Filmdatabas. Läst 2024-08-27.

Presentation på Svenska akademiens webbplats, sidan läst 10 september 2008

Vidare läsning

Externa länkar

Kategori:Svenska författare under 1900-talet Kategori:Svenska journalister under 1900-talet Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska chefredaktörer Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien Kategori:Sommarvärdar 2003 Kategori:Vinnare av Bernspriset Kategori:Vinnare av Augustpriset Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus Kategori:Mottagare av Samfundet S:t Eriks plakett Kategori:Hedersdoktorer vid Stockholms universitet Kategori:Hedersledamöter vid Stockholms nation Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Författare från Stockholm Kategori:Journalister från Stockholm Kategori:Födda 1933 Kategori:Levande personer Kategori:Män Kategori:Ordförande i Svenska PEN