Kustkänguruspringmus (Dipodomys agilis) är en däggdjursart som beskrevs av William Gambel 1848. Dipodomys agilis ingår i släktet känguruspringmöss, och familjen påsmöss. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life, men Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter, D. a. agilis och D. a. perplexus. Kustkänguruspringmusen har en diploid kromosomuppsättning med 62 kromosomer (2n=62) och värdet för Dipodomys simulans som har en sydligare utbredning är värdet 2n=60.
Utseende Denna gnagare är medelstor i sitt släkte. Kroppslängden (huvud och bål) är 115 till 125 mm, svanslängden är 170 till 195 mm och vikten varierar mellan 63 och 78 g. Det finns 40 till 46 mm långa bakfötter och 13 till 15 mm stora öron. Pälsen på ovansidan är kanelfärgad till mörk rödbrun. Dessutom finns några svartbruna täckhår inblandade. De kan bilda tofsar på ryggen. Även vid svansens spets förekommer en tofs som saknas hos ungdjur. Jämförd med Dipodomys simulans har arten stööre öron i förhållande till andra kroppsdelar. Dipodomys venustus är större och har en smalare nos. Hos Dipodomys heermanni är nosen däremot bredare än hos denna art.
Utbredning Denna gnagare hittas i södra Kalifornien norr och öster om Los Angeles. Den vistas där i kulliga områden och bergstrakter som är täckta av buskar och hed (chaparral) samt på bergstoppar med barrskog. Utredningsområdet ligger 500 till 2550 meter över havet. I hedområdet finns ekar som är utformade som buskar och växter av släktet Ceanothus. Ibland besöks kusten och där dominerar växter av malörtssläktet.
Ekologi Boet grävs ofta vid ett vattendrag som kan torka ut. Kustkänguruspringmusen är nattaktiv och boets ingång stängs under heta dagar. Ibland ligger flera bon nära varandra och hela gruppen kan betraktas som koloni. Ibland övertas nästet från Otospermophilus beecheyi, Thomomys bottae, Chaetodipus californicus, Dipodomys merriami, Neotoma fuscipes eller kalifornisk hjortråtta.
Boet består av ungefär 6 tunnlar som går ner med en lutning av 0,5 meter på 2 meter. I grunden ligger flera kammare som fodras med gräs. Dessutom skapas förråd av ekollon, frön och blommor. Ibland stängs förrårdsrummen. Födan utgörs av frön från gräs, örter och buskar som Rhus laurina, Adenostemma, ensläktet och eksläktet som kompletteras med bär och insekter. Ett 58 g tungt exemplar transporterade i en natt i sina kindpåsar solroskärnor med en vikt av 300 g till boet. Försök visade att arten har bra simförmåga. Kustkänguruspringmusen jagas ofta av prärievargen som gräver upp boet. Den faller även offer för rödlo, gråräv, virginiauv och ormen Crotalus viridis.
Fortplantningen sker allmänt mellan mars och juli. Sällan kan en kull under hösten förekomma. Per kull föds vanligen två eller tre ungar, ibland fyra ungar.
Hot Utbredningsområdet minskar när Los Angeles och andra samhällen växer. Fortfarande är alla revir fördelade i en region som är större än km². Kustkänguruspringmusen registreras ofta. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Källor (1996) , database, NODC Taxonomic Code Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals (2005) , website Dipodomys agilis, Mammal Species of the World Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166 ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
Externa länkar
Kategori:Känguruspringmöss Kategori:Däggdjur i nearktiska regionen