Amazonpapegojor (Amazona) är ett släkte med ett 30-tal papegojfåglar som förekommer i Central- och Sydamerika.
Utseende Amazonpapegojornas fjäderdräkt är oftast grön i olika nyanser, med fläckar i annan färg. Stjärten är kort. Störst är kejsaramazonen (Amazona imperialis) och minst är vitpannad amazon (Amazona albifrons).
Ekologi Föda i naturen är bland annat nötter och frukter. De är mycket fingerfärdiga med sina fötter.
Systematik Artlistan nedan följer AviList:AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025 Rödryggig amazon (A. festiva) Lilabröstad amazon (A. vinacea) Tucumánamazon (A. tucumana) Rödmaskad amazon (A. pretrei) Rödkronad amazon (A. viridigenalis) Violettkronad amazon (A. finschi) Gulkindad amazon (A. autumnalis) Ecuadoramazon (A. lilacina) Diademamazon (A. diadema) Blåkindad amazon (A. dufresniana) Rödbrynad amazon (A. rhodocorytha) Rödhalsad amazon (A. arausiaca) Saintluciaamazon (A. versicolor) Gulnackad amazon (A. auropalliata) Gulhuvad amazon (A. oratrix) Gulkronad amazon (A. ochrocephala) Gulskuldrad amazon (A. barbadensis) Blåpannad amazon (A. aestiva) Svartnäbbad amazon (A. agilis) Vitpannad amazon (A. albifrons) Yucatánamazon (A. xantholora) Gulnäbbad amazon (A. collaria) Kubaamazon (A. leucocephala) Hispaniolaamazon (A. ventralis) Puertoricoamazon (A. vittata) Mjölamazon (A. farinosa) Igapóamazon (A. kawalli) Kejsaramazon (A. imperialis) Rödstjärtad amazon (A. brasiliensis) Saintvincentamazon (A. guildingii) Orangevingad amazon (A. amazonica) Soldatamazon (A. mercenarius)
Birdlife International erkänner även de båda utdöda arterna "martiniqueamazon" och "guadeloupeamazon", medan de flesta auktoriteter betraktar det som osäkert om de någonsin existerat.
Tidigare fördes även gulmaskad papegoja till släktet, men den är mer avlägset släkt och placeras numera som ensam art i Alipiopsitta.
Amazonpapegojor och människan
Status och hot En stor andel av arterna i släktet är numera hotade, vissa akut. Som burfåglar Amazonpapegojor är oftast rätt lugna, men kan vara väldigt skrikiga. De skriker högt, helst morgon till kväll, men det varierar mellan arter och individer. De kan vara mycket trevliga som sällskapsfåglar. Vissa arter är duktiga på att lära sig härma, men det skiljer sig kraftigt mellan individer. De kan under goda förutsättningar bli 60 - 70 år gamla även i fångenskap.
Handeln med vilda papegojor för burfågelindustrin utgör ett stort hot mot flera arter.Guzman, Juan Carlos Cantu; Sanchez, Saldana Maria Elena; Grosselet, Manuel; Gamez, Jesus Siliva (2007) The Illegal Parrot Trade in Mexico (PDF) (Report). Mexico: Defenders of Wildlife.
Referenser Noter
Källor Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Kategori:Västpapegojor Kategori:Fågelsläkten