Benjamin Ricketson Tucker, född 17 april 1854 i South Dartmouth i Massachusetts, död 22 juni 1939 i Monaco, var en amerikansk individualanarkist, redaktör och utgivare av den individualistiska anarkistiska tidskriften Liberty.
Ideologisk sammanfattning Tuckers bidrag till den amerikanska individualistiska anarkismen gick mycket genom hans publicering av likasinnade ideologiska texter. Tucker var den första att översätta Proudhons Qu'est-ce que la propriété? (sv: Vad är egendom?) och Max Stirners Der Einzige und sein Eigentum (sv: Den ende och hans egendom). I hans arbete med den anarkistiska tidskriften Liberty, publicerade han texter av Stephen Pearl Andrews, Joshua K. Ingalls, Lysander Spooner, Auberon Herbert, Victor S. Yarros, Lillian Harman, liksom hans egna skrifter. Han publicerade också George Bernard Shaws första artiklar som kom till USA samt den första amerikanska översättningen av Friedrich Nietzsche. I Liberty sammanförde Tucker de teorier som de europeiska tänkarna såsom Herbert Spencer och Pierre-Joseph Proudhon författade, ekonomiska och rättsliga teorier av amerikanska individualister såsom Lysander Spooner, William B. Greene och Josiah Warren, samt skrifter om fri kärlek och fritt tänkande i opposition till den religiösa lagstiftningen kring sex och kärlek. Med dessa i tankarna producerade Tucker ett rigoröst individualistiskt anarkistiskt system som han kallade den anarkistiska socialismen och hävdade att "[the] most perfect Socialism is possible only on the condition of the most perfect individualism."Peter Marshall, Demanding the Impossible, sida 390
Enligt historikern Frank Brooks, som specialiserade sig på amerikansk individualistisk anarkism, är det lätt att missförstå vad Tucker menar med sin "socialism". Innan ordet "socialism" var ett ord som var synonymt med den marxistiska meningen med ordet var det ett mycket bredare begrepp. Tucker (liksom de flesta av de författare och läsare som medverkade och läste Liberty) förstod ordet "socialism" i alla teorier som sökte krav på att lösa frågan lönearbetet existens genom radikala förändringar i den kapitalistiska ekonomin, förklaringar av ekonomin, och förslag till lösningar på densamma. Dessa lösningar var olika mellan "socialistiska" filosofier,Brooks, Frank H. 1994. The Individualist Anarchists: An Anthology of Liberty (1881-1908). Transaction Publishers. sida 75. till exempel avskaffandet av privat egendom, korporativism, statligt ägande, etc. Tucker menade att begreppet socialism innebar att "labor should be put in possession of its own,"http://fair-use.org/benjamin-tucker/instead-of-a-book/state-socialism-and-anarchism#art1p1 och ansåg att det som "statssocialismen" och den "anarkistiska socialismen" hade gemensamt var att båda ansåg att arbetsvärdeteorin var korrekt.Brown. Susan Love. 1997. The Free Market as Salvation from Government. In Meanings of the Market: The Free Market in Western Culture. sida 107. Berg Publishers. Men istället för att "asserting, as did socialist anarchists, that common ownership was the key to eroding differences of economic power," och vädjan till den sociala solidariteten, förespråkade Tuckers individualistiska anarkism fördelning av samhällets tillgångar på en rättvis naturlig marknad som en medlare av de egoistiska impulser som han ansåg att människan hade men även att marknaden skulle vara en källa till social stabilitet.Freeden, Michael. 1996. Ideologies and Political Theory: A Conceptual Approach. sida 276. Oxford University Press.Även om Tucker beskrev sin ideologi som "anarkistisk socialism" menar Freeden och vissa andra att Tucker inte var socialistisk anarkist eftersom han inte tog avstånd från idén om privat ägande av produktionsmedlen. Tucker, Benjamin:http://fair-use.org/benjamin-tucker/instead-of-a-book/should-labor-be-paid-or-not
Tucker ansåg först att en person hade rätt att äga frukterna av sitt arbete för att sedan överge den tanken till fördel för en "egoism" influerad av Max Stirner.
Han motsatte sig alla former av kommunism, inklusive statslösa kommunistiska samhällen då han trodde att friheten alltid inskränks för individen i sådana samhällssystem.Madison, Charles A. Anarchism in the United States. Journal of the History of Ideas, Vol 6, No 1, January 1945, sida 53.
De fyra monopolen Tucker menade att det dåliga skick, som den amerikanska arbetaren levde under, berodde på fyra monopol som grundades på auktoriteter: Pengamonopol Landmonopol, Skattemonopol Patent
Under flera decennier var hans fokus på statens ekonomiska kontroll av hur handeln skulle genomföras, och vilken valuta som skulle användas. Han ansåg att intressen och profit var en form av exploatering som bankmonopolet låg bakom, som i sin tur upprätthölls genom tvång. Varje sådant intresse och vinst, menade Tucker var "ocker" och han såg det som grunden till förtrycket av arbetarna. Han sade att "interest is theft, Rent Robbery, and Profit Only Another Name for Plunder".Martin Blatt, Benjamin R. Tucker and the Champions of Liberty, Coughlin, Hamilton and Sullivan (eds.), sida 29 Tucker tyckte att ocker var omoraliskt, men han försvarade rätten för alla människor att under fria former ingå i omoraliska överenskommelser.
Han menade att anarkismen var värdelös om inte
Han erkände att "anything is a product upon which human labor has been expended", men accepterade inte äganderätt för labored-upon land:
Tucker ansåg att man inte hade äganderätt till mark som inte används, med argumentet att den enskilde skulle behöva använda mark kontinuerligt för att behålla ensamrätten till den. Om denna praxis inte följs, ansåg han att det i praktiken resulterat i ett "mark monopol".
Tucker var också emot det statliga skyddet av bankmonopolet. Han hoppades att lönerna skulle höjas om man avreglerade finanssektorn, och resonerade att konkurrensen inom banksektorn skulle pressa ned räntorna och stimulera entreprenörskap. Tucker trodde att detta skulle minska andelen personer som söker anställning hos företag, vilket skulle göra att lönen ökade eftersom mängden arbetare inte var lika hög och därmed skulle konkursensen om de som fanns att tillgå bli starkare hos arbetsgivare. "Thus, the same blow that strikes interest down will send wages up."http://praxeology.net/BT-SSA.htm Han motsatte sig inte att personer skulle anställas av andra, men på grund av hans tolkning av arbetsvärdeteorin, tyckte han att den nuvarande ekonomin inte kompenserar människor fullt ut för deras arbete. Han skrev att om de fyra "monopolen" avvecklades, "it will make no difference whether men work for themselves, or are employed, or employ others. In any case they can get nothing but that wages for their labor which free competition determines."http://fair-use.org/benjamin-tucker/instead-of-a-book/solutions-of-the-labor-problem#e164p24
Tucker motsatte sig protektionism, och ansåg att skatter orsakade höga priser genom att förhindra att nationella producenter inte behövde konkurrera med utländska konkurrenter. Han trodde att frihandel skulle hjälpa till att hålla priserna låga och därför skulle hjälpa arbetare mot den lön som de förstjänade den "naturliga lönen". Tucker trodde inte på rätten till olika immateriella egendomar i form av patent, på grund av att patent och upphovsrättsskyddet inte rättmätigt kunde ses som egendom. I "The Attitude of Anarchism Toward Industrial Combinations" från 1899, skrev han att grunden för egendom är "the fact that it is impossible in the nature of things for concrete objects to be used in different places at the same time"http://praxeology.net/BT-AIC.htm. Konkret egendom är en "social nödvändighet". "[S]ince successful society rests on individual initiative, [it is necessary] to protect the individual creator in the use of his concrete creations by forbidding others to use them without his consent." Eftersom idéer inte är konkreta saker, kan de heller inte hållas och skyddas som egendom. Idéer kan användas på olika platser vid samma tidpunkt så deras användning borde inte begränsas av patent. Detta ledde till konflikt med den individualistiska Lysander Spooner, som ansåg att idéer var produkten av "intellektuellt arbete" och alltså privat egendom. Kapitel 1 avsnitt VI
Enligt Victor S. Yarros:
Tucker förkastade inställningen att fackföreningarna var den grupp som skulle förändra genom lagen, såsom införande av en åtta timmars arbetsdag, minimilön och tvingande regler för företag att tillhandahålla försäkringar för anställda och obligatoriska pensionssystem.Victor Yarros (1936). "Philosophical Anarchism: Its Rise, Decline, and Eclipse". Han tyckte istället att strejker bör organiseras av fria arbetare snarare än av byråkratiska fackliga tjänstemän och organisationer. Han hävdade, "strikes, whenever and wherever inaugurated, deserve encouragement from all the friends of labour... They show that people are beginning to know their rights, and knowing, dare to maintain them."Benjamin Tucker, Liberty, 14 april 1881 Vidare tycker han att "as an awakening agent, as an agitating force, the beneficent influence of a strike is immeasurable... with our present economic system almost every strike is just. For what is justice in production and distribution? That labour, which creates all, shall have all."Benjamin Tucker, Liberty, nummer 19, 1882 Tucker såg det individualistiskt anarkistiska samhället som "each man reaping the fruits of his labour and no man able to live in idleness on an income from capital....become[ing] a great hive of Anarchistic workers, prosperous and free individuals [combining] to carry on their production and distribution on the cost principle"The Individualist Anarchists, sida 276 snarare än som en byråkratisk organisation av arbetare i fackföreningar. Han hyste dock genuin uppskattning inför fackföreningar (som han kallade "fackföreningssocialism") och såg det som "an intelligent and self-governing socialism", "they promise the coming substitution of industrial socialism for usurping legislative mobism".The Individualist Anarchists, sida 283-284
Frågan om försvar av egendom Tucker hade inte en utopisk vision av anarkismen, där individer inte skulle komma att tvinga varandra. Han förespråkade att frihet och egendom skulle försvaras av privata institutioner. Han motsatte sig det monopol som staten hade på säkerhetsområdet och förespråkade en fri marknad av privat konkurrerande försvarleverantörer: "defense is a service like any other service; ... it is labor both useful and desired, and therefore an economic commodity subject to the law of supply and demand".On Picket Duty." Liberty. 30 juli, 1887; 4, 26. sida 4. Han sade att anarkismen "does not exclude prisons, officials, military, or other symbols of force. It merely demands that non-invasive men shall not be made the victims of such force. Anarchism is not the reign of love, but the reign of justice. It does not signify the abolition of force-symbols but the application of force to real invaders."Tucker, Benjamin. Liberty 19 oktober 1891. Tucker tyckte att en marknadsbaserad leverans av säkerhettjänster skulle vara ett skydd för mark som används, men att dessa leverantörer inte skulle hjälpa dem som försöker göra vinst genom hyresindrivning "'The land for the people'... means the protection by ... voluntary associations for the maintenance of justice ... of all people who desire to cultivate land in possession of whatever land they personally cultivate ... and the positive refusal of the protecting power to lend its aid to the collection of any rent, whatsoever."Martin Blatt, Benjamin R. Tucker and the Champions of Liberty, Coughlin, Hamilton and Sullivan (eds.), sida 299
Från naturrätt till egoism