Malmö

Malmö är Sveriges tredje största tätort med , huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län, men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun och en mindre del i Lomma kommun. Malmödelen av tätorten utgör centralort i Malmö kommun, medan Arlöv utgör centralort i Burlövs kommun. Malmö är även residensstad i Skåne län. Malmö ingår i storstadsområdet Stormalmö och tillsammans med bland annat Köpenhamn i Öresundsregionen, som med sina 4 miljoner invånare är Nordens befolkningsmässigt största samarbetsregion.

Samhället ligger vid Öresund och finns omnämnt från 1100-talet och fick sina stadsprivilegier 1353. Staden har en rik industrihistoria med några av Skandinaviens största industrikoncerner som Kockums, Skanska och Scania, vilka haft en betydande roll i Malmös näringsliv. Idag karaktäriseras staden istället av många små och medelstora företag inom medicinteknik, logistik, IT, bygg- och fastighetsmarknad.

Historiskt har Malmö kallats Parkernas stad med grund i det stora antalet parkanläggningar som grundades under stadens expansionsfas tidigt nittonhundratal. Under senare expansion har grönområden inte alls prioriterats i samma utsträckning och 2022 ligger Malmö näst lägst bland större skånska tätorter vad gäller andel grönområden. Malmö betecknas som en världsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma.

Etymologi Namnet Malmö (belagt i formen Malmöghae cirka 1170) är en sammansättning av malm i betydelsen "sand" eller "grus" och pluralis högar av ordet hög. Orten låg ursprungligen vid nuvarande Triangelnområdet och avskars från Öresund av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet malm är besläktat med mala och förekommer även som efterled, till exempel i stadsdelsnamn som Norrmalm. En infödd invånare i Malmö kallas malmöit medan en inflyttad kallas malmöbo.

Namnet Malmö (uttal ) uttalas på traditionell malmödialekt med -e: Malme (). Denna form uppkom enligt språkforskaren Ingemar Ingers redan vid medeltidens slut, och finns också belagd i skrift från 1550.

Historia

miniatyr|Malmöhus slott

Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande Triangeln. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad Köpenhamn och Lund. Det rika fisket i Öresund bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i Skåne. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod. miniatyr|Malmö 1594. Tunnelkomplexet vid Adelgatan och Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 1400- och 1500-talshus i centrum. Malmöhus slott byggdes under denna period.

Under den så kallade Grevefejden 1534–1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen Kristian II. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen Kristian III lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison.

I samband med Roskildefreden 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tog initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Malmö blev sydlig ändstation på Södra stambanan, motiverat av närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. På 1860-talet passerade Malmö Norrköping som Sveriges tredje största stad. En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i Fotbollsallsvenskan på 1950-talet.

miniatyr|Kungsparken kring sekelskiftet 1900

I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var Baltiska utställningen 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande Pildammsparken. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades Limhamns köping i Malmö stad.

På sommaren 1918 spreds spanska sjukan till staden och skördade 725 liv i tre vågor fram till 1921. Influensan spreds från Tyskland till Malmö.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med Nils Persson i spetsen, tog makten i stadsfullmäktige 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom Bulltofta som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

miniatyr|vänster|Malmö rådhus miniatyr|vänster|Lilla Torg i Malmö Efter andra världskriget kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som Mellanheden och Augustenborg, samtidigt som Simhallsbadet och Malmö Stadion byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena Segevång och Lorensborg. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som Videdal, Söderkulla och Nydala–Hermodsdal–Gullviksborg. Senare tillkom Rosengård, Kroksbäck, Lindängen, Holma och Lindeborg inom ramen för miljonprogrammet. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som Lugnet revs. I Gamla staden uppfördes Caroli City och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även Kronprinsen, som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 1970-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln (sedermera Hilton, numera Scandic) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av Malmömässan.Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971–1994.

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Under 1995 påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Vid samma tid bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn. Under perioden 1994–2003 blev samtidigt staden fattigare räknat i invånarnas sjunkande skattekraft.

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev början på en ny stadsdel, Västra hamnen. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som öppnades för trafik den 12 december 2010.

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

Malmö högskola bildades 1 juli 1998. Basen var högskoleutbildningar som redan fanns i Malmö, och som tidigare anordnats av Lunds universitet eller av Malmö kommun, bland annat tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, som sedan 2018 är ett universitet, har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.

Militärstaden Staden har genom åren huserat ett flertal staber och förband. Kronprinsens husarregemente (K 7), var förlagda på Regementsgatan 52–54 åren 1897–1927. År 1960 revs hela området. Skånska luftvärnskåren (Lv 4), förlades 1943 till Husie kyrkoväg och verkade där fram tills 1982, då förbandet omlokaliserades till Ystad. Skånska flygflottiljen (F 10), var förlagd på Bulltofta åren 1940–1945, då förbandet omlokaliserades till Ängelholm. Malmö försvarsområde (Fo 11), var förlagd vid Stora Nygatan och från 1982 även vid Husie kyrkoväg. Öresunds marindistrikt (MDÖ), var förlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000. Södra militärdistriktet (MD S), hade under åren 2000–2005 viss stabsverksamhet i staden.

Den militärhistoriska föreningen Malmöhusgardet strävar efter att på ett tidstroget sätt åskådliggöra Malmöhus slotts soldatliv på 1500-talet. Sedan 1958 finns även Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropp samt sedan 2007 finns även Husartroppen Malmö Militärkulturhistorisk förening för att på liknande sätt levandegöra minnet av Kronprinsens husarregemente med olika evenemang och aktiviteter i tidstrogna uniformer med mera.

Administrativa tillhörigheter Malmö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Västra Skrävlinge socken/landskommun, 1915 Limhamns köping, 1931 Fosie socken/landskommun, 1952 Södra Sallerups socken/landskommun och 1967 Oxie landskommun. 1971 ombildades stadskommunen till Malmö kommun med Malmö som centralort. Tätorten växte 1965 samman med Arlöv i Burlövs kommun.