Regalskepp var under den svenska stormaktstiden beteckningen för flottans största skepp. Beteckningen finns i flera former: royalskepp, realskepp och regalskepp, med realskepp som den vanligaste. Klassifikationen användes 1615-1622 och från 1633 och in på 1670-talet, tillsammans med liknande termer som örlogsskepp, mindre örlogsskepp och pinass. Beteckningen regalskepp troddes tidigare bero på att de första skeppen av denna typ döptes efter riksregalier såsom krona, spira, äpple, svärd och den regerande dynastins vapen, men ordet hade inte denna betydelse i början av 1600-talet, och de tidigaste skeppen med beteckningen är inte alla döpt efter riksregalier. Till exempel var år 1622 åtta skepp klassificerade som regalskepp: Äpplet, Kronan, Svärdet, Nykeln, Scepter, Wasan, Apollo, Stockholm, Maria, Andromeda och Tre Kronor.
Ordet har blivit vanligt i publikationer om två stora vrak från perioden, Regalskeppet Vasa och Regalskeppet Kronan, men är inte helt lämpligt i Vasas fall. Vasa byggdes och sjönk under perioden där beteckningen regalskepp inte var i bruk, så ingen benämning av Vasa som regalskepp finns i det befintliga källmaterialet, men om Vasa inte hade sjunkit 1628, kan man konstatera att skeppet skulle betraktas som realskepp/regalskepp under 1630-talet.
Svenska regalskepp
Äpplet (1622 Västervik) Vasa (1627 Blasieholmen), 64 kanoner Äpplet (1628 Blasieholmen), 74 kanoner Kronan (1632 Skeppsholmen), 74 kanoner Göta Ark (1634 Gamla Varvet, Göteborg), 72 kanoner Scepter (1636 Blasieholmen), 58 kanoner Draken (1656 Skeppsholmen), 64 kanoner Viktoria (1658 Skeppsholmen), 76 kanoner Saturnus (1662 Bodekull), 64 kanoner Riksäpplet (1663 Göteborg), 84 kanoner Svärdet (1662) Skeppsholmen), 86 kanoner Wrangel (1664 Skeppsholmen), 60 kanoner Nyckeln (1665 Bodekull), 86 kanoner Mars (1665 Lübeck), 72 kanoner Jupiter (1665 Lübeck), 68 kanoner Venus (1667 Karlshamn), 62 kanoner Kronan (1668 Skeppsholmen), 126 kanoner Solen (1669 Lübeck), 72 kanoner Mercurius (1672 Karlshamn), 66 kanoner
Källor