miniatyr|En psykoterapeut hjälper en person att fungera på ett bättre sätt genom att hjälpa denne få alla bitarna på plats. Psykoterapi, psykologisk behandling, innebär behandling av psykiska, relationella och existentiella problem med psykologiska metoder. Vanliga problem att behandla innefattar ångestsyndrom och depression. De olika terapierna har olika förklaringar till varför dessa problem uppstår och ingen har definitivt stöd för sin förklaring. Vissa terapier grundar sig dock i grundforskning, exempelvis metakognitiv terapi (MKT) och kognitiv beteendeterapi (KBT).
Överlappet mellan de olika terapierna är allt från stort till smått och vissa överlappar mer än andra, både vad gäller teori och metod. Få terapier har dock en tydlig bakomliggande teori om varifrån psykisk ohälsa kommer. Betydligt många fler har en tydlig teori om varför psykisk ohälsa vidmakthålls och således är det inom vissa terapier (som exempelvis kognitiv beteendeterapi) vidmakthållandet som angrips.
Det är vanligt att bedrivandet av psykoterapi rekommenderas vara en evidensbaserad praktik, det vill säga att forskning ska ha säkerställt att terapin har en effekt. De olika terapiernas effekt beskrivs nedan.
Olika psykoterapier De två vanligaste grenarna av olika psykoterapier är psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Nedan följer en lista på olika inriktningar av psykoterapi i alfabetisk ordning.
Existentiell psykoterapi I existentiell psykoterapi är ofta fokus hur en person kan leva väl utefter egna värderingar. Ångest och dåligt mående ses som en naturlig del av livet som kan fungera som guide för vad våra värden är och i vilken riktning vi vill ta livet. Det ses även som viktigt att leva autentiskt.
Humanistisk psykoterapi Det finns ingen tydlig avgränsad definition för vad humanistisk terapi är. Detta beror delvis på att terapin vill fånga in hela personen och dennes livssituation där terapeuten kan vara mer av medhjälpare vid reflektion.
Interpersonell psykoterapi
Interpersonell terapi går ut på att med fokus på klientens relationer kartlägga problem som kan uppstå i personens vardagliga liv. Ett sätt att lösa dessa kan vara genom att bättra på en persons förmåga till kommunikation. IPT har rötter i anknytningsteori, social teori och kommunikationsteori.
Inom IPT är den mest centrala delen ett starkt fokus på klientens nära relationer, hur dessa påverkar vårt mående och även hur vårt mående påverkar våra relationer. Klient och terapeut arbetar tillsammans med att kartlägga de viktiga relationerna i klientens liv, och hur de hänger ihop med upplevda symptom. Områden som inom IPT ses som relevanta och intressanta att arbeta med kan till exempel vara interpersonella konflikter, rollförändringar, komplicerad sorg eller interpersonella svårigheter. Arbetet kretsar sedan mycket kring att förbättra och stärka något eller flera av dessa fokusområden i enlighet med klientens önskemål.
Inom IPT träffas klient och terapeut vanligtvis ungefär 10–16 tillfällen. Träffarna är oftast en gång per vecka. Varje session brukar pågå mellan 45 och 60 minuter. Terapeuten arbetar aktivt tillsammans med klienten under samtalen och det är också vanligt att terapeuten tillsammans med klienten sätter upp hemläxor som klienten genomför mellan sessionerna.
Kognitiv beteendeterapi
Inom KBT ses känslor som svåra att påverka direkt och därför bygger många behandlingar på att påverka tankarna eller beteendet med baktanken att tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. En vanlig metod inom KBT är att kartlägga vilka tankar en person har och upplever som jobbiga för att sedan systematiskt ifrågasätta dem. Centralt för KBT är även inlärningsteori. Detta innebär ett antagande om att vad vi gör beror på en inlärning genom både respondent och operant inlärning. För att då nå ett nytt (förhoppningsvis bättre) beteende måste vi göra en nyinlärning genom erfarenhet och övning. Olika varianter och applikationer av detta finns att läsa för varje terapi.
Trots att KBT baseras på psykologiska teorier saknas definitivt stöd för att problematiken som behandlas kan förklaras genom dessa teorier. KBT är en eklektisk behandling, vilket innebär att behandlingskomponenterna väljs utefter vad som har visats ge effekt.
Kognitiva beteendeterapier (urval) Acceptance and commitment therapy (ACT) Beteendeaktivering (BA) Compassionfokuserad terapi (CFT) Exponering med responsprevention (ERP) Föreställningsmässig exponering (engelska prolonged exposure; PE) Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) Schematerapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF KBT) Unified Protocol
Metakognitiv terapi
alt=Bilden visar en hjärna och en tankebubbla innehållandes en böjd pil som pekar tillbaka till hjärnan, alltså tankar om tankar.|miniatyr|Tankar om tankar
Det råder ingen konsensus kring huruvida metakognitiv terapi (MKT; förkortas vanligen MCT av de som arbetar med metoden) är en del av KBT-paraplyet eller om det är något fristående. MKT berör och hanterar kognitioner och beteenden (genom metakognitioner), vilket talar för att det rör sig om KBT. Däremot har MKT en teori, och därmed interventioner, som står i direkt kontrast till det i KBT (inlärningsteori bl.a.).
I MKT är målet att förändra hur klienten förhåller sig till sina tankar. Man ser att alla har negativa tankar som spontant dyker upp men att vissa reagerar på dessa på ett sätt som gör att de dröjer sig kvar och därmed blir till problem. Den teoretiska modellen bakom terapin säger att psykisk ohälsa, bland annat, beror på ett utdraget fokus på ångestväckande eller andra negativa tankar. Detta sker på grund av hur personen ser på sina tankar, det vill säga vad hen har för metakognitiva antaganden. Om en person ser en nytta i att fokusera på det negativa (exempelvis att det är förberedande att oroa sig); tror att negativa tankar inte går att kontrollera, vilket gör att hen aldrig försöker; och/eller tror att tankar kan innebära en fara eller på annat sätt vara meningsbärande (exempelvis genom en uppfattning att för mycket oroande skulle kunna göra en galen) kan det leda till att personen ger negativa tankar särskilt mycket uppmärksamhet, vilket förlänger den negativa känsla som kopplas till tanken. Terapin går således ut på att bland annat lära ut hur tankar kan hanteras för att de inte ska få något särskilt inflytande över ens humör samt att hjälpa personen bort från de uppfattningar som leder till att hen ger tankarna särskilt mycket uppmärksamhet. MKT lägger sig på en processnivå istället för saknivå i behandlingen av psykisk ohälsa, vilket innebär att målet aldrig är att jobba med enskilda negativa tankar (så som görs i KBT) utan processerna bakom de negativa tankarna.
Det förekommer även uppmärksamhetsträning i terapin. Den syftar till att öka förmågan att rikta sin uppmärksamhet för att då bli flexibel i vad som får fokus. Enbart denna komponent har visats minska frekvensen av påträngande tankar, ångest, stress och depression.
Psykodynamisk terapi
alt=Konflikttriangeln beskriver hur affekter, enligt psykodynamisk teori, kan hämmas och ersättas av en annan känsla som då kallas försvar.|miniatyr|Konflikttriangeln Psykodynamisk terapi (PDT) har sina rötter i psykoanalysen och har idag kvar vissa, men inte alla, av tankarna som fanns hos psykoanalysen, bl.a. vikten av det omedvetna och att lösa omedvetna konflikter. Konflikter kan beskrivas som kognitiv eller emotionell dissonans där vi inte har på det klara hur vi tänker eller känner. Idag finns ett stort fokus på att medvetandegöra känslor. Centralt för PDT är konflikttriangeln som går ut på att man genom inlärningserfarenhet kan reagera på en känsla (exempelvis ledsamhet) med en hämmande känsla (exempelvis skam) och då uttrycka en annan känsla (exempelvis ilska) istället. Detta menar man inom PDT innebär en konflikt mellan affekter som behöver lösas upp. Detta innebär att sakta men säkert närma sig den första känslan utan att låta nästa yttra sig istället.
Psykodynamiska terapier (urval) Anknytningsbaserad terapi Affektfokuserad terapi Dynamisk interpersonell terapi Intensiv dynamisk korttidsterapi (eng. intensive short-term dynamic psychotherapy; ISTDP) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi Psykoanalys Psykodynamisk korttidsterapi Psykodynamisk långtidsterapi Överföringsfokuserad terapi
Transdiagnostisk och processbaserad psykoterapi KBT har traditionellt sett haft olika behandlingar för olika diagnoser, medan andra terapiinriktningar har haft ett mer övergripande förhållningssätt. Transdiagnostiska behandlingar är de som har en mer övergripande behandling utan att rikta in sig på en särskild diagnos. MKT är ett exempel på transdiagnostisk behandling då den har en förklaringsmodell för samtlig psykisk ohälsa samt en grundläggande behandling (även om det finns variationer i betoning beroende på vad problematiken är). Viss forskning visar även på att symtom inte låter sig grupperas så som diagnoser föreslår, vilket kan ses som ett tecken på varför transdiagnostiska behandlingar skulle vara gynnsamma.
Processbaserad psykoterapi erkänner, till skillnad från transdiagnostisk psykoterapi, inte att det finns diagnoser.
Processorienterad kontra objektorienterad psykoterapi Processorienterad psykoterapi har som mål att förstå och angripa de processer som ligger till grund för psykiska åkommor. Objektorienterad psykoterapi, däremot, ämnar angripa specifika orosmål och andra specifika saker som uppstår i den psykiska ohälsan. Ett exempel på en objektorienterad intervention är kognitiv omstrukturering där målet är att ändra specifika kognitioner. Ett exempel på en processorienterad terapi är MKT där målet är att ändra på de processer som ligger till grund för de psykiska besvären. Nedan följer två exempeldialoger på hur ett och samma problem kan tacklas ur ett processbaserat perspektiv respektive ett objektbaserat perspektiv.
Processbaserad dialog
Klient: ”Jag är så rädd för vad som ska hända om jag inte får in lönen i tid.” Terapuet: ”Bär du ofta med dig rädslan?” Klient: ”Ja, jag kan knappt sluta tänka på det!” Terapuet: ”Det är när du tänker på det som du känner dig rädd?” Klient: ”Ja, jag antar det.” Terapeut: ”Hur skulle det vara om du inte tänkte på det lika ofta?” Klient: ”Oj, det tror jag inte att jag kan.” Terapeut: ”Om du kunde, hur skulle det vara?” Klient: ”Det skulle vara fantastiskt att slippa!”
Objektbaserad dialog
Klient: ”Jag är så rädd för vad som ska hända om jag inte får in lönen i tid.” Terapuet: ”Vad tänker du kommer hända då?” Klient: ”Om jag inte får lönen i tid kommer jag inte kunna betala hyran i tid och då kan jag bli vräkt!” Terapuet: ”Att bli vräkt låter inget vidare.” Klient: ”Nä, precis.” Terapeut: ”Hur sannolikt tänker du det är att du faktiskt blir vräkt?” Klient: ”Oj, svår fråga. 90% kanske.” Terapeut: ”Finns det något som talar för att du faktiskt kommer bli vräkt?” Klient: ”Nja, inte direkt kanske.”
Likheter och skillnader +TerapiformTeoretisk grund(Förmodade) VerkningsmekanismerVanliga behandlingskomponenterEffektstorlekKBTKognitiv teori och inlärningsteoriKognitiv förändring och nyinlärningKognitiv omstrukturering (inkl. beteendeexperiment) och exponering[Information saknas]MCTSelf-Regulatory Executive Function modelMetakognitiv förändringSokratisk dialog och beteendeexperiment[Information saknas]PDT[Information saknas][Information saknas][Information saknas][Information saknas]
Färdighetsträning Något som ingår i KBT men inte andra terapier är färdighetsträning där man får öva på specifika overta beteenden. Detta är något som visats vara en fördel för KBT vid behandling av social fobi. Givetvis övar man på färdigheter inom andra terapiformer, exempelvis att närma sig känslor eller att låta negativa tankar passera, men KBT är det enda där man övar på specifika beteenden.
Närmande och undvikande