Fantastik (i litteraturen) eller spekulativ fiktion (på film eller i TV-serier) (engelska: the fantastic eller speculative fiction) är samlingsnamn för fiktion som är tydligt icke-realistisk. Termen används främst inom litteratur och filmiska berättelser men kan även inkludera verk inom dator- och TV-spel och rollspel. Fantasy, science fiction, skräck och historisk fiktion är stora genrer inom fantastiken. Inom barn- och ungdomslitteraturen används ibland beteckningen fantastisk berättelse.
Betoningen på spekulativ betyder att berättelsern är presumtiv eller hypotetisk. Fantastik och spekulativ fiktion ifrågasätter ofta den allmänt accepterade världsordningen, man tänker sig en annan verklighet som förs fram genom berättelsen och läsaren får dela den upplevelsen med flörfattaren.
Paraplybeteckningen innefattar alla typer av fantasy och science fiction inom både litteratur, och filmer, datorspel, TV-spel och serietidningar.
Definitioner Fiktion är till skillnad från facklitteratur och dokumentärer imaginär, det vill säga helt eller delvis påhittad av berättaren (romanförfattaren, filmmanusförfattaren). Till skillnad från vanlig litteratur, som är fiktiva berättelser men ändå uspelar sig i vår värld, har en fantastik berättelse magiska eller vetenskapliga inslag som inte finns i vår verklighet idag. Fantrastik som gengre har främst sitt upphov och sin största utbredning i det nutida engelska språk- och kulturområdet, anglosfären.
Fantastik är ett paraplybegrepp som innefattar flera undergengrer, där de stora grupperna är science fiction och fantasy. Det kan ibland vara svårt att veta om en berättelse tillhör fantasy eller science fiction. Genom att använda fantastikbegreppet kan man då inkludera en berättelse och behöver inte vara så noggrann med hur man definierar den.
Fantastik eller fantastisk litteratur har först på senare århundraden blivit tydligt avgränsad från realistisk litteratur, på grund av att den rationalistiska världsuppfattningen har blivit alltmer spridd. I äldre tid kunde exempelvis magi och verklighet blandas mer fritt inom en berättelse, men allteftersom världsuppfattningen blivit mer vetenskapligt baserad har fantasilitteraturen fått tydligare gränser. "What if…? "What if…" , i betydelsen "tänk om det vore så här i stället…", är en populär engelskspråkig metafor för fantastik och spekulativ fiktion. När det gäller barn är nästan all litteratur och film fantastik /spekulativ fiktion, och en anledning är att genren består av sagor som stimulerar abstrakt tänkande.
Paraplytermen fantastik är användbar när vissa vill fastslå att en bok tillhör en viss genre medan kombattanter hävdar något annat. Så har science fiction-företrädarna betraktat Mary Shelleys Frankenstein som den första science fiction-romanen medan andra ser boken som ett exempel på skräck-romantik.Stableford, Brian. ”Science fiction before the genre”. i James, Edward & Mendlesohn, Farah (red.) (2003) The Cambridge Companion to Science Fiction. Cambridge University Press. Merparten av de filmer som spelat in mest pengar över hela världen är spekulativ fiktion.
Placering Långfilm Inspelad summa (miljoner $) i hela världen Inspel-ningsår Typ av film 01 Avatar 2782 2009 Science fiction/fantasy (spekulativ fiktion) 02 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2 1328 2011 Fantasy (spekulativ fiktion) 03 Transformers: Dark of the Moon 1123 2011 Fantasy/sagor (spekulativ fiktion) 04 The Lord of the Rings: The Return of the King 1119 2003 Fantasy (spekulativ fiktion) 05 Pirates of the Caribbean: Dead Man's Chest 1066 2006 Fantasy/historiskt spekulativ fiktion 06 Toy Story 3 1063 2010 Sagor (spekulativ fiktion) 07 Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides 1044 2011 Fantasy/historiskt spekulativ fiktion 08 Alice in Wonderland (2010) 1024 2010 Fantastisk berättelse 09 The Dark Knight 1001 2008 Superhjältar (spekulativ fiktion) 10 Harry Potter and the Sorcerer's Stone 974,8 2001 Fantasy (spekulativ fiktion) 11 Pirates of the Caribbean: At World's End 963,4 2007 Fantasy/historiskt spekulativ fiktion 12 Harry Potter and the Deathly Hallows Part 1 956,4 2010 Fantasy (spekulativ fiktion) 13 The Lion King 945,7 1994 Sagor (spekulativ fiktion) 14 Harry Potter and the Order of the Phoenix 939,9 2007 Fantasy (spekulativ fiktion) Därefter följer i tur och ordning Harry Potter and the Half-Blood Prince (2009), The Lord of the Rings: The Two Towers (2002), Star Wars: Episode I - The Phantom Menace (1999), Shrek 2 (2004), Jurassic Park (1993). ET (1982) återfinns på 34:e plats trots att den återutgavs 1985 och 2002.
Science fiction
Science fiction är en genre inom litteratur, film och TV-serier som oftast bygger på spekulationer kring vetenskap och teknologi i framtiden, och, inte att förglömma, hur detta påverkar människan. Den kan även beröra situationer där nutiden eller det förflutna är annorlunda. Tidsresor, förändringar av historien i avgörande ögonblick, parallella universum eller en alternativ verklighet som till exempel handlar om nutiden med den skillnaden att Hitler och nazisterna gick segrande ur Andra världskriget, är samtliga välkända koncept inom science fiction. Begreppet förkortas sedan 1920-talet på svenska oftast som sf, på brittisk engelska SF och på amerikansk engelska (och därmed även ofta på modern svenska) för sci-fi. Det kan vara viktigt att notera att science fiction verkligen har en relation till vetenskapliga principer och att även om den teknologi som förekommer i berättelsen inte finns så kan den, om man låter dagens vetenskapsmän och -kvinnor spekulera, vara möjlig i framtiden.
Ett problem ska inte lösas med magi, religion eller med hjälp av övernaturliga varelser, och berättelsen ska inte innehålla ofattbara element eller ha en handling som helt cirklar kring ett fruktansvärt monster, för om detta sker är det fråga om en blandning med fantasy eller skräckfilm och berättelsen bör kategoriseras som spekulativ fiktion.
Jules Verne och H.G. Wells Det finns dock inga hinder mot action- eller äventyrsteman i science fiction, det är trots allt fråga om underhållning och inte om sociologiska beskrivningar av tänkbara teknologiska landvinningar.Clute & Nichols; The Encyclopedia of Science Fiction (1995), sid 568-570. Science fiction-berättelser började dyka upp i samband med den industriella revolutionen, och de beskrev en rädsla för vad industrialismen och det ökande antalet nya maskiner kunde föra med sig. Men det fanns även berättare som såg ljust på framtiden. Författaren och fransmannen Jules Verne (1828 - 1905) skrev sina första science fiction-romaner under 1860-talet: Till jordens medelpunkt, Från jorden till månen, En världsomsegling under havet, och 1873 Jorden runt på 80 dagar Böckerna blev oerhört populära och hade dessutom en mycket positiv syn på framtiden. På 1880-talet påbörjade Herbert George Wells (1866 - 1946) sin författarbana med en rad noveller. Den första romanen, The Time Machine, kom 1895, och andra kända science fiction-romaner av Wells är Doktor Moreaus ö (1896), Den osynlige mannen (1897) och Världarnas krig (1898). Alla dessa böcker har blivit långfilmer, vissa flera gånger.
Nyare science fiction Det skrivs hela tiden nya romaner. Här följer en uppräkning av några av den mest kända författarna och deras verk, som 1984 av George Orwell, Du sköna nya värld av Aldous Huxley, och The Fountainhead av Ayn Rand. Vidare Isaac Asimov, författare till bl.a. Stiftelsetrilogin och hans många robotnoveller som ligger till grund för filmen I, Robot. Arthur C. Clarke är berömd för 2001 A Space Odyssey och Ray Bradbury är känd för Martian Chronicles. Robert A. Heinlein är författare till Double Star, Starship Troopers, Stranger in a Strange Land, The Moon Is a Harsh Mistress och Ursula K LeGuin är författare till böcker som Mörkrets vänstra hand och The Dispossessed.
Den stora filmwebbplatsen IMDb har en topplista över de bästa science fiction-långfilmerna, men tyvärr finns även rena fantasy-filmer och blandade genrer med där. Star Wars-filmerna hör exempelvis hemma i fantasy-genren, men verkar ha hamnat i science fiction-facket eftersom fantasyberättelsen utspelas i rymden: Rymdimperiet slår tillbaka (från 1980), Inception (2010), Stjärnornas krig (1977), Matrix (1999), Terminator 2 (1991), Alien (1979), Wall-E (2008), Clockwork Orange (1971), Aliens - Återkomsten (1986), Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004), Tillbaka till framtiden (1985), Metropolis (1927), År 2001 - Ett rymdäventyr (1968), Jedins återkomst (1983), Blade Runner (1982), Donnie Darko (2001), The Thing (1982), Terminator (1984), District 9 (2009), De 12 apornas armé, V för Vendetta (2006), Stalker (1979), Nausicaä från Vindarnas dal (1984), Krigsspel (1965), Star Trek (2009), Avatar (2009), Truman Show (1998), Frankenstein (1931), Frankensteins brud (1935), Dawn of the Dead (1978), Apornas planet (1968), Solaris (1972).
Fantasy och fantastisk berättelse
Begreppet fantasy, i den betydelse det har nu, började användas när J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen från 1950-talet slog igenom bland collegeungdomar i USA under 1960-talet. Termen är dock äldre; mellan världskrigen användes i USA hade begreppet fantasy samma betydelse som fantastik och spekulativ fiktion har idag. Fantasy var ett samlingsnamn för fantasy inklusive bland annat science fiction.
Religion räknas inte som fantastik, eftersom religionen är verklig och inte fiktion för dem som tror eller overklig och inte heller då fiktion för dem som inte tror. I fantasy förekommer emellertid ibland väldigt tydliga allegorier. Den kristne Clive Staples Lewis, mer känd som C.S. Lewis är (när det gäller fantasy) mest känd för sina böcker om landet Narnia, där han i sju böcker författade under 1950-talet vänder sig till läsare i de tidiga tonåren.
Av alla undergenrer till fantastik är fantasy den enda som är klart uttalat icke-realistisk. Skaparen uppfinner ett mikrokosmos som inte finns, men han/hon lånar gärna från och blandar olika kulturer som finns i verkligheten och som hör hemma i skilda tidsperioder eller historiska eror. En fantasy-berättelse utspelas ofta i ett påhittat avgränsat land eller ö-rike. Berättelsen kan vara så komplex att det inte sällan finns både kartor och en förteckning över medverkande (namn och typ av varelse/väsen) i början eller slutet av boken. Den övergripande berättelsen är kampen mellan gott och ont, där det onda utmålas som nästan oövervinnerligt och mystiskt. Europeisk eller japansk medeltid med ärorika riddare med hästar och svärd samt upplysta eller grymma kungar och trollkarlar kan utgöra basrekvisita i historien. Men där kan även finnas dyrkansvärda skönheter, svårflirtade dvärgar som, om de övertygas, är orädda, lojala bundsförvanter, jättar, alfer, älvor och mängder av andra mer eller mindre magiska väsen eller nästan-människor. Enbart fantasin sätter gränser för berättelsen. Rymdskepp och galaktiska imperier,Intragalaktisk betyder inom en galax, exempelvis inom vår egen galax Vintergatan, till skillnad från intergalaktisk. räknas normalt inte till fantasy, då det finns en egen term för detta, Space opera.
Det är vanligt att det är just den anglosfära varianten av fantasy som ses som fantasy. Vissa anser att dagens fantasy började med 1800-talsförfattare som William Morris och George MacDonald och sedan fick sitt stora genombrott i och med J.R.R. Tolkiens verk Sagan om ringen som blev mycket populär under 1960-talet.Holmberg, John-Henri (1995) Fantasy: Fantasylitteraturens historia, motiv och författare Viken: Replik. Tolkien själv var väldigt inspirerad av bland annat Beowulf när han skrev Sagan om Ringen och Bilbo – En hobbits äventyr.