miniatyr|440px|Hertzsprung–Russell-diagram baserat på 22 000 stjärnor ur Hipparkoskatalogen och 1000 från Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av Richard Powell.

Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg. En stjärnas position i diagrammet avslöjar i vilken utvecklingsfas den befinner sig.

Områden i HR-diagrammet Strax efter stjärnbildningen följer en protostjärna det nästan vertikala så kallade Hayashispåret längst till höger i diagrammet (ej i bild).

Diagonalt i diagrammet från hög ljusstyrka och hög temperatur till låg ljusstyrka och låg temperatur sträcker sig huvudserien. Den representerar de stjärnor som omvandlar väte till helium i sina centra. Stjärnmassan bestämmer positionen längs huvudserien med de mest massiva högst upp.

Ovanför huvudserien befinner sig jättarna med stjärnor som förbrukat sitt väte och således befinner sig i senare utvecklingsstadier. Långsamt kallnande stjärnor i slutfasen av sin utveckling, de vita dvärgarna, finns i diagrammets nedre vänstra del.

Mellan huvudserien och jättegrenen är diagrammet glest, något som kallas Hertzsprungluckan.

De största och ljusstarkaste stjärnorna ligger över jättegrenen i diagrammet och kallas superjättar.

HR-diagrammet används också för att åldersbestämma grupper av stjärnor (stjärnhopar). Då man sätter in data för en grupp stjärnor i ett HR-diagram, får man en brytpunkt på huvudserien. Åldern är beroende av brytpunktens läge (ju lägre ner på huvudserien - desto äldre stjärnor).

Historia Ett HR-diagram konstruerades av den danske astronomen Ejnar Hertzsprung 1911 för stjärnor i stjärnhopar. Ett par år senare konstruerades oberoende ett motsvarande diagram av den amerikanske astrofysikern Henry Norris Russell för stjärnor i solens närmaste omgivning. Hans Rosenberg ordnade därefter ett HR-diagram för stjärnor i Plejaderna. Samtliga fann att stjärnorna alls inte fördelades jämnt över diagrammet och att stjärnor med samma temperatur kunde ha olika luminositet. Diagrammet fick namn efter de två första, oberoende konstruktörerna.

Varianter av diagrammet Där finns olika former av Hertzsprung-Russell diagrammet som visar ungefär samma grundstruktur: Nämligen ljusstarkare stjärnor med högre yttemperatur befinner sig högre upp till vänster i diagrammet, medan ljussvagare stjärnor med lägre yttemperatur befinner sig längre ner till höger. Originalversionen av diagrammet visade stjärnornas spektraltyp på den horisontella axeln och den absoluta magnituden på den vertikala axeln. Stjärnornas spektraltyp är inte en mätbar, numerisk kvantitet, men det är en monoton serie som motsvarar stjärnornas temperatur. En mer modern version av diagrammet ersätter spektraltypen med ett färgindex, som också motsvarar temperaturen på stjärnorna. Den här versionen av diagrammet kallas ofta för det observationella Hertzsprung-Russell diagrammet, eller på engelska color-magnitude diagram (CMD) om det också visar den absoluta eller skenbara magnituden på den vertikala axeln.

En annan version av diagrammet visar stjärnans ytgravitation på den vertikala axeln och den effektiva temperaturen på den horisontella axeln. De här parametrarna tas oftast fram via spektralanalys av stjärnans spektrum och därför kallas ofta den här versionen av diagrammet för det spektroskopiska Hertzsprung-Russell diagrammet. Det kallas också för Kiel diagrammet. Båda axlarna på diagrammet är inverterade så att deras värden ökar inåt istället för utåt i diagrammet. Diagrammets utseende kan skilja sig lite från hur det klassiska Hertzsprung-Russell diagrammet ser ut, men de tydligaste detaljerna som huvudserien och jättegrenen kan fortfarande uttydas. I och med att parametrarna i det här diagrammet ofta tas fram genom spektralanalys, vilket kräver mer resurser jämfört med fotometriska mätningar, så kan man inte skapa det om stjärnorna saknar bra spektra.

Se även Asymptotiska jättegrenen

Referenser

Externa länkar

Hertzsprung-Russell Diagram The Hertzsprung-Russell Diagram

Kategori:Astrofysik