Anti-Coercion Instrument (ACI), vardagligt kallat handelsbazookan, är en förordning från Europeiska unionen som lades fram som förslag i december 2021, antogs i november 2023 och trädde i kraft den 27 december 2023. Förordningen syftar till att skydda EU och dess medlemsstater mot ekonomiskt tvång från tredjeländer och fastställer en ram för unionens åtgärder, inklusive granskning, dialog och antagande av motåtgärder.

Instrumentet förenar säkerhetspolitik och handelspolitik och är utformat som ett försvars- och avskräckningsverktyg, med syftet att förebygga ekonomiskt tvång genom att möjliggöra sanktioner mot de stater som utövar sådant tvång. I forskningssammanhang har begreppet "geo-legalitet" introducerats för att beskriva hur EU använder sin rättsliga och normativa auktoritet, däribland ACI, som ett medel för att motverka yttre ekonomiska påtryckningar.:138, 142–143

Bland de former av ekonomiskt tvång som instrumentet kan användas mot finns bojkotter och handelsrestriktioner. I en tidigare version av ACI ingick även föreslagna mekanismer för ekonomisk kompensation till drabbade medlemsstater. I den slutliga förordningen ersattes detta dock av en ram för att kräva ersättning från det land som utövar tvånget.

ACI utvecklades ursprungligen främst som ett avskräckningsverktyg riktat mot Kina. Fram till januari 2026 har instrumentet ännu inte använts. Under 2026 har EU:s ledare övervägt dess första tillämpning mot USA med anledning av Grönlandskrisen. Som en reaktion på denna situation har ett asymmetriskt frihandelsavtal med USA, Agreement on Reciprocal, Fair, and Balanced Trade, pausats av EU:s ledning.

Bakgrund ACI utformades bland annat för att hantera kravet på enhällighet bland EU:s medlemsstater vid beslut om vissa handelsbegränsande åtgärder. Enligt instrumentet tas vetorätten bort i dessa fall, och handelsrestriktioner som svar på ekonomiskt tvång kan i stället antas genom två omröstningar med kvalificerad majoritet. Händelser där EU och dess medlemsstater utsatts för påtryckningar bidrog också till diskussionen om instrumentet, såsom sanktioner från USA mot företag involverade i byggandet av gasledningen Nord Stream 2 omkring 2019 samt införandet av tullar på stål och aluminium 2018. En annan viktig drivkraft var Kinas användning av handelsrestriktioner mot länder som Litauen och Norge.

Redan 2021 tillät Litauen att Taiwan öppnade ett representationskontor i landet. Därefter svarade Kina med omfattande handelsåtgärder, en situation som har beskrivits som en katalysator för utvecklingen av ACI.

Tidningen The New York Times har gjort en alternativ koppling av instrumentets tillkomst till gränskrisen mellan Belarus och Europeiska unionen, under vilken Belarus hotade att stoppa leveranser av naturgas till EU.

Föreslagna tillämpningar Grönlandskrisen

I januari 2026 uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron EU att överväga att använda Anti-Coercion Instrument med anledning av de tullar som USA:s president Donald Trump infört mot vissa EU-medlemsstater.

Åtgärderna kopplades till Trumps förslag om ett framtvingat amerikanskt annekterande av Grönland, som ingår i Konungariket Danmark.

Anteckningar

Referenser

Noter

Kategori:Europeiska unionens förordningar Kategori:Juridikåret 2023 Kategori:Europeisk unionsrätt