Kumla tryckeri var ett tryckeri i Kumla, som grundades i november 1917 av boktryckaren Nils Helander. Företaget bedrev verksamhet i Kumla under större delen av 1900-talet och var bland annat utgivare och tryckare av Kumla Julblad, som utkom 1930–1979. Tryckeriet utförde trycksaker för bland annat företag, hantverk och föreningar och hade under mitten av 1900-talet ett flertal anställda. Företagets arkiv finns bevarat hos Kumla kommun och omfattar material från 1917 till 1994.
Historia Bakgrund och grundande Kumla hade redan före 1917 haft flera tryckeriverksamheter. Ett av dessa var Kumla Accidenstryckeri, som hade förvärvats av Adolf Frölin 1913. Frölin kom senare att flytta verksamheten till Hallsberg efter att ha gått i kompanjonskap med C. Kron och där tillsammans med honom förvärvat Hallsbergs Tryckeri. I november 1917 etablerade sig boktryckaren Nils Helander från Hjo i Kumla och startade Kumla Tryckeri. Helander berättade senare själv att han hade fått möjlighet att överta Frölins tryckeri och därefter beslutat sig för att flytta till Kumla. Den första verksamheten inrymdes i en mindre butikslokal och ett intilliggande lagerutrymme. Enligt en lokalhistorisk skildring från 1962 började Helander sin tryckerirörelse i november 1917 i lokaler som tidigare hade använts för speceri- och diversehandel. Efter att fastigheten senare kommit i Helanders ägo sammanfördes ytterligare lokaler med tryckeriet, som byggdes ut vid flera tillfällen.
Verksamheten under 1920- och 1930-talen Under Nils Helanders ledning utvecklades tryckeriet till en etablerad grafisk verksamhet i Kumla. Ett av de tidiga större arbetena var bokverket Kumla i ord och bild, som utgavs 1925. År 1930 började Kumla Julblad ges ut från tryckeriet. Kumla Julblad innehöll huvudsakligen kulturhistoriska artiklar och intervjuer med äldre invånare. Nils Helander var tidningens redaktör och utgivare under dess utgivningsperiod. Publikationen kom ut årligen fram till 1979 och omfattade därmed 50 årgångar.
Utbyggnad och verksamhet under 1940-talet Tryckeriets lokaler byggdes ut successivt. I en företagsbeskrivning från mitten av 1900-talet anges att tryckeriet hade byggts till 1942. Vid denna tid sysselsatte verksamheten en tjänsteman och tio arbetare. Produktionen omfattade trycksaker för industri, hantverk och föreningar. Maskinparken bestod enligt samma källa av en sättmaskin, tre digelpressar, en snällpress, en skärmaskin och två gummeringsmaskiner. Den sammanlagda golvytan uppgavs till 240 kvadratmeter. Helander beskrev senare sitt arbete som typograf och tryckeriföreståndare och berättade om de förändringar som skett inom yrket sedan hans ankomst till Kumla 1917. Vid företagets 30-årsjubileum 1947 uppgavs att tryckeriet hade utvidgats vid flera tillfällen och sysselsatte omkring ett dussin personer.
Fyrtioårsjubileet Den 19 november 1957 hade Kumla Tryckeri varit verksamt i 40 år. Vid jubileet beskrevs företagets tidiga verksamhet som blygsam, med en tryckare och en springpojke i en mindre lokal. Verksamheten hade därefter vuxit och omfattade 1957 sexton anställda. Vid denna tid framhölls Kumla Tryckeri som ett förhållandevis stort företag sett till ortens storlek. Ett flertal tidskrifter och andra periodiska publikationer hade tryckeriet som tryckort och företagets produkter distribuerades till olika delar av Sverige.
Lokalerna vid Skolvägen Tryckeriet var beläget vid Skolvägen i centrala Kumla. Äldre fotografiskt material visar tryckeriet som en mindre fristående byggnad i området nära Kumla station. En lokalhistorisk skildring av Kumla från 1910- och 1920-talen beskriver vägen till tryckeriet vid Skolvägen och visar att verksamheten låg i direkt anslutning till det äldre stationssamhällets bebyggelse. I en återgiven skildring av ett besök i Kumla från 1920-talet syns en skylt med texten "Kumla tryckeri" på den dåvarande byggnaden. Materialet publicerades av Kumla kommun i samband med en artikel om Kumla som stadsmiljö under 1900-talets första decennier.
Senare verksamhet Under senare delen av 1900-talet drevs verksamheten som kommanditbolag. Sveriges handelskalender anger 1971 företagsnamnet Kumla Tryckeri, KB, med adress Skolvägen 2. Verksamheten beskrevs som produktion av alla slags trycksaker och företaget hade då 20 anställda. Som chef anges boktryckaren Gunnar Helander och etableringsåret 1917. Företaget förekommer fortfarande i tryckt material under 1990-talet. I ett nummer av Simsport från 1996 anges KB Kumla tryckeri med postadress i Kumla och telefon- och faxnummer. Samma källa anger även ett separat företag, Art Repro i Kumla AB, i samma ort. Kumla kommuns arkivförteckning anger Kumla tryckeri som arkivbildare med tidsperioden 1917–1994. Det bevarade arkivet innehåller bland annat en serie trycksaker från 1974 till 1994 och ytterligare material från företagets verksamhet.
Efter tryckeriverksamheten Efter att tryckeriverksamheten hade upphört kom den tidigare tryckerilokalen att användas i andra sammanhang. I en kommunal publikation från 2001 omnämns den tidigare verksamheten som "gamla tryckeriet" och det framgår att byggnaden då inte längre användes för tryckeriverksamhet. Kumla pingstförsamling använde under 2000-talet lokaler i det nedlagda tryckeriet för bland annat ungdomsverksamhet och söndagsskola. Detta visar att byggnaden fortfarande existerade och kunde användas efter att den ursprungliga tryckeriverksamheten upphört. När byggnaden senare revs är inte klarlagt i de källor som ligger till grund för denna artikel. Uppgiften att den revs 2010 har förekommit, men något primär- eller sekundärmaterial som entydigt belägger just rivningsåret har inte identifierats. Årtalet bör därför inte anges som ett faktum utan ytterligare källa.
Kumla Julblad
Kumla Julblad var den publikation som framför allt kom att förknippas med Kumla Tryckeri. Den började ges ut 1930 och sista årgången utkom 1979. Nils Helander var redaktör och utgivare under en stor del av perioden. Tidningens innehåll bestod huvudsakligen av kulturhistoriska artiklar och intervjuer med äldre kumlabor. Materialet behandlade inte enbart Kumla utan även den omgivande bygden, bland annat Hallsberg. Vid 40-årsjubileet 1957 framhölls Kumla Julblad som den publikation som gjort tryckeriet och Nils Helander särskilt uppskattade. Helander hade 1956 tilldelats Örebro läns hembygdsförbunds förtjänsttecken för sitt arbete med tidskriften. Kumla kommun har digitaliserat ett stort antal årgångar av Kumla Julblad. Materialet är OCR-läst och kan därför sökas efter namn och begrepp.
Nils Helander Nils Helander var grundare och under företagets första decennier centrala person. Han kom från Hjo och hade erfarenhet av tryckeribranschen innan han flyttade till Kumla 1917. I en självbiografisk text från 1967 beskrev han beslutet att överta Frölins tryckeri och etablera sig i Kumla. Helander hade även ett starkt intresse för lokalhistoria. Hans arbete med Kumla Julblad gjorde att han kom att dokumentera ett stort antal berättelser om äldre Kumla och dess invånare. Genom tidskriften och andra publikationer fick Kumla Tryckeri därför en funktion som inte enbart var kommersiell utan även kulturhistorisk.
Arkiv Kumla Tryckeris arkiv finns bevarat hos Kumla kommun. Kommunens arkivförteckning anger perioden 1917–1994 och klassificerar arkivet under tillverkningsindustri. Materialet omfattar bland annat trycksaker från 1974–1994. Även de digitaliserade årgångarna av Kumla Julblad utgör ett omfattande källmaterial för studier av företaget och dess verksamhet. Tidningarnas annonser och redaktionella material ger bland annat uppgifter om tryckeriets kunder, publikationer och lokala verksamhet.
Referenser
Kategori:Företag bildade 1917 Kategori:Kumla kommun