Hagendalsvägen är en gata i centrala Kumla. Den är en av Kumlas äldsta, och har sitt ursprung i en väg som anlades 1872 av grosshandlaren C.A. Hagendahl i Örebro. Vägen förband Hagendahls spannmålsamagasin vid järnvägen med landsvägen med landsvägen genom Kumla. Ursprungligen kallades gatan Hagendahlska vägen.
Historia Tillkomsten När järnvägen mellan Örebro och Hallsberg öppnades 1862 hade området där Kumla senare kom att växa fram ännu ingen tät stadsbebyggelse. Kumla station låg vid järnvägen och förbindelserna mellan stationen och landsvägen var begränsade. Den viktigaste befintliga vägen var den väg som senare kom att motsvara Kyrkogatan. Grosshandlaren C. A. Hagendahl bedrev spannmålshandel och hade en filial i Kumla. För att förbättra transporterna till sitt spannmålsmagasin vid järnvägen köpte han i januari 1872 en markremsa från en del av Östergården i Kumla by. Marken köptes för 120 riksdaler riksmynt och vägsträckan anlades från landsvägen, nuvarande Södra Kungsvägen, till Hagendahls magasin vid järnvägen. Den nya vägen blev i folkmun kallad Hagendahlska vägen. Den var ursprungligen omkring tio alnar bred och hade en något annan sträckning än dagens gata. Vid den östra delen gick den bland annat snett genom det område som senare kom att ingå i kvarteret Vagnmakaren. År 1885 överlämnade Hagendahl vägen som gåva till Kumla kommun. Enligt den lokalhistoriska skildringen från 1964 hade kommunen fortfarande lagfart på vägen vid denna tid.
Namngivning Trots att vägen sedan länge kallades Hagendahlska vägen fick den sitt officiella namn först efter att Kumla municipalsamhälle börjat fastställa namn på ortens gator. Den 26 mars 1923 beslutade municipalfullmäktige att vägen skulle heta Hagendalsvägen. Namnet syftar på C. A. Hagendahl, som hade låtit anlägga vägen. Kumla kommun har senare beskrivit Hagendalsvägen som Kumlas äldsta gata.
Stationssamhällets framväxt Hagendalsvägen fick stor betydelse för den framväxande bebyggelsen kring Kumla station. Vägen knöt samman landsvägen med järnvägsområdet och Hagendahls spannmålsmagasin. När handel, hantverk och bostäder började koncentreras till området kring stationen blev Hagendalsvägen en av de centrala förbindelserna i det nya samhället. Vid slutet av 1800-talet fanns redan ett antal byggnader längs vägen. En bild från 1898, återgiven i Kumla Julblad 1964, visar Hagendalsvägen med bland annat P. J. Carlssons magasin, Ohlins smedja och bostadshus, skomakaren Almqvists och skräddaren C. Th. Carlssons hus. På andra sidan vägen syntes bland annat bryggeriet, F. A. Carlssons tornvilla, Johanneskyrkan och flera bostadshus. Längs vägens södra sida fanns även samhällets spruthus. Bebyggelsen var fortfarande småskalig och hade en blandning av bostäder, handel och hantverk.
Torget och handeln Hagendalsvägens norra del kom att bli nära förknippad med Kumlas centrala torg. Under början av 1900-talet låg torget i direkt anslutning till gatan och området präglades av affärsverksamhet. En bild från omkring 1905 visar Hagendalsvägen sedd från torget. I förgrunden syns en byggnad som inrymde Frans Erikssons affär. Byggnaden revs 1958. Under 1900-talets första hälft etablerades ett stort antal handels- och serviceföretag längs gatan och i de närmaste kvarteren. Hagendalsvägen blev därmed en viktig del av Kumlas centrala handelsmiljö.
Hagendalsvägen 1 Fastigheten vid Hagendalsvägen 1, i dag betecknad som en del av fastigheten Bankiren 7, är en av gatans äldre bevarade byggnader. Kumla Bostäder anger byggnadsåret till 1895 och uppger att huset har byggts om vid flera tillfällen. Byggnaden är bland annat dokumenterad på ett fotografi från 1967 som Solgården med affärshuset vid Hagendalsvägen 1. På fotografiet syns även Almnäs vid Odengatan. Kumla Bostäder förvaltar i dag fem lägenheter i byggnaden.
Hagendalsvägen 5 Hagendalsvägen 5 ingår tillsammans med Odengatan 3–5 i ett senare bostadskvarter. Byggnaderna uppfördes 1990 enligt Kumla Bostäders fastighetshistorik.
Hagendalsvägen 8 Hagendalsvägen 8 var under 1900-talets första hälft förknippad med fotografiverksamhet. Agnes Djurfeldt & Co hade fotoateljé i bokhandlaren Perssons gård på adressen, sannolikt under slutet av 1910-talet. Fotografen Sven Sundberg etablerade sig i Kumla senast 1920 och hade sannolikt under sina första år sin fotoateljé på Hagendalsvägen 8. Fotografen Curt Götlin etablerade sig på Hagendalsvägen 1937. Kumlaateljén bytte namn till Kamerabilden 1943 och övertogs 1946 av Östen och Hjördis Johansson. Från Götlins verksamhet i Kumla finns omkring 3 600 bevarade glasplåtar i kommunarkivet. Den nuvarande fastigheten Hagendalsvägen 8 är enligt Kumla Bostäder uppförd 1970 och innehåller 19 lägenheter.
Post och kommunikationer Hagendalsvägen hade även betydelse för den tidiga postverksamheten i stationssamhället. Enligt en kommunal historisk skildring var ett tidigt postkontor inrymt i ett hus på Hagendalsvägen, på den plats där färghandeln Nyvelius senare hade sina lokaler. Posten flyttade senare till järnvägsstationen och fick 1949 egna lokaler. Gatan har därför varit en del av den centrala kommunikationsmiljön i Kumla sedan stationssamhällets första utvecklingsskede.
Verksamheter och näringsliv Hagendalsvägen var under 1900-talet en gata med stor koncentration av handel och service. I äldre fotografier och lokalhistoriska beskrivningar förekommer bland annat spannmålshandel, smedja, skomakeri, bryggeri, speceri- och diversehandel samt annan detaljhandel. Under 1900-talets mitt fanns bland annat konditori, manufakturhandel, konfektyrhandel och andra butiker längs gatan. I 1964 års Kumla Julblad annonserade exempelvis Helanders konditori på Hagendalsvägen 30. Gatan var samtidigt en viktig adress för kontor och föreningsliv. I 1964 års Kumla Julblad anges bland annat en expedition på Hagendalsvägen 20.
Bebyggelseförändringar Hagendalsvägens bebyggelse förändrades kraftigt under 1900-talet. Äldre trä- och affärshus ersattes successivt av större affärs- och bostadsbyggnader. Ett tydligt exempel är byggnaden vid Hagendalsvägen–Köpmangatan, där ett större affärs- och bostadshus uppfördes 1914. Den äldre byggnaden som inrymde Frans Erikssons affär revs 1958. År 1960 uppförde köpman Manne Larsson ett nytt större hus som bland annat kom att inrymma Kumla sparbank. Delar av det äldre balkongräcket från den tidigare byggnaden bevarades i det nya huset. Förändringarna innebar att gatans centrala del successivt fick en mer urban karaktär med större affärshus och flerbostadshus.
Bostäder Under efterkrigstiden ökade bostadsinslaget längs Hagendalsvägen. Kumla Bostäder har byggt och förvaltat flera centrala fastigheter på och omkring gatan. I ett centralt kvarter färdigställdes under 1983 och 1990 bebyggelse vid Hagendalsvägen 1 och 5 samt Odengatan 3–5. Vissa äldre byggnader i kvarteret byggdes om under senare perioder. Kumla Bostäder anger att Hagendalsvägen 8 har 19 lägenheter och är byggd 1970, medan Hagendalsvägen 1 innehåller fem lägenheter i en byggnad från 1895 som har byggts om flera gånger.
Hagendalsvägen i bildmaterial Gatan är väl dokumenterad i Kumla kommuns historiska bild- och lokalhistoriska material. Kumla Julblad 1958 publicerade exempelvis ett fotografi av Hagendalsvägen och torget omkring 1905. Bilden visar den äldre gatubilden med affärshus, torget och den då ännu relativt småskaliga bebyggelsen. I 1964 års Kumla Julblad publicerades ytterligare historiska bilder av Hagendalsvägen, bland annat en bild från 1898 och en bild från början av 1900-talet. Bildmaterialet visar hur gatan förändrades från en landsvägsliknande miljö till en central affärsgata.
Gatans betydelse Hagendalsvägen har en särskild plats i Kumlas historia eftersom den anlades före den egentliga stadsbebyggelsen kring stationen. Dess ursprung var direkt knutet till järnvägens etablering och behovet av en bättre transportväg mellan järnvägen och landsvägen. När stationssamhället växte blev vägen en central handels- och kommunikationsled. Under 1900-talet förändrades dess funktion successivt från transportväg till en integrerad del av Kumlas centrala stadsbebyggelse. Gatan utgör därmed ett tydligt exempel på hur järnvägens tillkomst på 1860-talet påverkade Kumlas stadsbild och hur en enskild transportväg kunde bli en av den framväxande tätortens viktigaste gator.
Se även Kumla Kumla station Kumla stad Köpmangatan (Kumla) Johanneskyrkan (Kumla) Kumla Julblad
Referenser
Kategori:Kumla Kategori:Gator i Sverige