mini|Fransk avbildning över hjälmprydnadens infästning på en bygelhjälm. Bygelhjälm, även öppen tornerhjälm eller egentlig tornerhjälm (med flera benämningar; , , ), är en särskild riddarhjälm för särskilda tornerspel (, klubbetornering, , "stridsklubbetornering") där målet är att med slagvapen slå av motståndarens hjälmprydnad. Den har som uppgift att skydda mot hugg och samtidigt ge användaren bra sikt. Den har således ett hjälmgaller uppgjort av byglar . Byglarna är utböjda och kan vara försedda med tvärbygel likt en bygelkorg.
Bygelhjälmen började användas på mitten av 1400-talet och var aldrig avsedd för strid.
Motsatsen till begreppet "öppen tornerhjälm" är sluten tornerhjälm (stickhjälm).
Heraldik Bygelhjälmen är ett vanligt motiv inom heraldik (motsvarande , och Spangenhelm, "ribbhjälm", inom heraldik). Bygelhjälmens tävlingsform var exklusiv varför bygelhjälmen kom att betraktas som en förnämare heraldisk hjälm än övriga hjälmtyper.
I Sverige finns den äldsta avbildningen på slottet Rydboholm från 1500-talet. På 1600-talet blev bygelhjälmen en statussymbol och användes av både adel och ofrälse ståndspersoner. Redan 1639 använde den ofrälse officeren Håkan Nilsson en öppen hjälm i sitt sigill.
År 1762 beslöt kung Adolf Fredrik att den öppna hjälmen endast skulle få användas av adelsmän. Även om det är tveksamt om förordningen ännu är gällande följer heraldikerna i Sverige och Finland denna rekommendation. I Danmark och Norge är den öppna hjälmen fri att använda för alla.
Bilder
Anmärkningar
Källor
Kategori:Hjälmar Kategori:Ridsport Kategori:Militärväsen under medeltiden Kategori:Medeltiden i nutid