Ystads kommun

Ystads kommun är en kommun i Skåne län. Centralort är Ystad.

Kommunen är belägen i södra Skåne med kust mot Östersjön. Jordbruket och handeln har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men andelen sysselsatta inom jordbruket har minskat och numer är tillverkningsindustrin en viktig arbetsgivare.

Sedan mitten på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har olika politiska koalitioner styrt kommunen med växlande majoritets- och minoritetsstyre.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Baldringe, Balkåkra, Bjäresjö, Borrie, Bromma, Glemminge, Hedeskoga, Högestad, Hörup, Ingelstorp, Löderup, Sjörup, Skårby, Snårestad, Stora Herrestad, Stora Köpinge, Sövestad, Valleberga och Öja. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Ystads stad som 1863 bildade en stadskommun.

Löderups municipalsamhälle inrättades 18 juni 1927 och upplöstes vid utgången av 1958.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades landskommunerna i Löderups landskommun och de då bildade Glemmingebro, Herrestads och Ljunits landskommuner. Ystads stad kvarstod oförändrad.

Ystads kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ystads stad, Löderups, Herrestads och Ljunits landskommuner samt en del ur Glemmingebro landskommun (Glemminge och Ingelstorp).

Kommunen ingår sedan bildandet i Ystads domsaga.Domsagohistorik Ystads tingsrätt

Geografi Kommunen är belägen på södra/sydöstra Skåne och gränsar till Simrishamns, Tomelilla, Sjöbo och Skurups kommuner.

Topografi och hydrografi

Kommunen har en kustremsa mot Östersjön. Där är landskapet relativt flackt, med en höjdskillnad på omkring 50 meter som generellt lutar åt sydost mot kusten. Kustområden kring hamnen, östra delarna av centralorten och Ystads sandskog är belägna under +5 meter. Längs kusten råder ibland starka undervattensströmmar.

Bland större sjöar finns Krageholmssjön och Ellestadssjön i nordvästra delen av kommunen och genom mellersta delen av kommunen flyter Nybroån från norr till söder och mynnar ut i Östersjön. I öster flyter Kabusaån från nordväst och mynnar även den ut i Östersjön.

Naturskydd Det finns 17 naturreservat i kommunen. Backåkra naturreservat är ett gammalt sandhedslandskap med betande kor. Där växer hedblomster, jungfrulin och backsilja, typiska växter för torrängar. Bland djur och insekter återfinns kamgräsfjäril samt det lilla biet hedsidenbi. Mäktiga sanddyner som byggs på med mer sand hittas i Sandhammarens naturreservat, dit följer sand från Löderup och Hagestad med havsströmmarna. Längre in från kusten finns planterad tallskog som skydd mot sandflykt. Andra naturreservat är exempelvis Ållskog och Svartskylle.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Ljunits, Löderups, Stora Köpinge, Sövestadsbygdens och Ystads.

Från 2016 indelas kommunen istället i 20 distrikt:

Baldringe Balkåkra Bjäresjö Borrie Bromma Glemminge Hedeskoga Högestad Hörup Ingelstorp Löderup Sjörup Skårby Snårestad Stora Herrestad Stora Köpinge Sövestad Valleberga Ystad Öja

Tätorter År 2020 bodde 84,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 11 tätorter i Ystads kommun: Tätort Befolkning Ystad Köpingebro Nybrostrand Svarte Löderup Glemmingebro Sövestad 366 Stora Herrestad 315 Hedeskoga 252 Rynge och Vallösa226 Trunnerup, Bleckstorp och Rögla*204 *Del av tätorten ligger även i Skurups kommun

Styre och politik Styre Efter valet 2010 tog Alliansen tillsammans med Miljöpartiet över makten i kommunen.

Mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet samt en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de då en majoritetskoalition. Efter valet 2018 bildade Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna en minoritetskoalition. Detta var möjligt genom en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. De styrde dock med oppositionens budget. Efter valet 2022 fortsatte styret.

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande MMalin OlssonFörste vice ordförande SDPeter LundgrenAndre vice ordförande SMagnus Arling

Mandatfördelning 1970–2026

Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026 Ordförande M Paula Nilsson Förste vice ordförande M Gunilla Andersson Andre vice ordförande S Kevin Rasmussen Källa:

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick   Sten Hagberg (M) 1981 1994  Bengt-Göran Hansson (S) 1995 1998  Thomas Lantz (M) 1999 2002  Kent Mårtensson (S) 2003 2006   Thomas Lantz (M) 2007 2009  Kristina Jönsson (M) 2009 2014  Kent Mårtensson (S) 2015 2018   Kristina Bendz (M) 2019 2021  Paula Nilsson (M) 2021

Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförande Andre vice ordförandeBarn- och utbildningsnämnden LPer-Olof Lind MPaula Larsson Jarl SKarin VoltaireGymnasienämnden MKevin Sundin SDKent Andersson SAllan WaktmarKultur- och fritidsnämnden MSverker Meyer SDJan-Åke Isaksson SMårten MårtenssonMyndighetsnämnden MStefan Engdahl MOla Pantzar SRiccard AxteliusSamhällsbyggnadsnämnden KDHåkan Thorén Damm SDGöran Björk SRoger JönssonSocialnämnden MAnne Olofsdotter LMarcus Bräutigam SBirgitta Cestrone NymanValnämnden MOla Pantzar SBirgitta Persson

Vänorter Ystad har två vänorter: Druskininkai, Litauen Świnoujście, Polen Vänortavtalen med Ekenäs, Sölleröd, Ballerups kommun och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Ekenäs och Sölleröd upphört att vara egna kommuner.

Vänortavtalen med de nordiska vänorterna Ekenäs, Sölleröd och Haugesunds kommun avslutades 2008, då Sölleröd upphört att vara egen kommun och Ekenäs också planerades upphöra och ingå i en större kommun. Tidigare hade representanter för kommunerna träffats vartannat år och "haft gemensamma arrangemang inom bland annat kultur och idrott".

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Jordbruket och handel än har traditionellt varit basnäringarna i kommunen, men framförallt jordbrukets betydelse har minskat. I början av 2020-talet är omkring 70 procent av områdets areal jordbruksmark, men erbjöd endast knappt tre procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkningsindustrin är desto större och svarade för cirka 9 procent av arbetstillfällena. Bland företag inom detta område märks Polykemi AB, som arbetar med plastindustri, och Vossloh Nordic Switch Systems AB, som tillverkar växelkomponenter för järnväg. Andra större arbetsgivare är kommunen och Region Skåne, främst genom lasarettet i Ystad.

Infrastruktur Transporter Den svenska sträckan av Europaväg 65, liksom riksvägarna 13 och 19, har sin utgångspunkt i centralorten. Riksväg 9 genomkorsar kommunen likväl som järnvägen Malmö–Ystad–Simrishamn. Hållplats finns på Ystads station. I tätorten Ystad finns också en hamn, vilket är en av de viktigaste svenska gränsstationerna till länder utanför EU. Därifrån finns färjeförbindelse med Rønne på Bornholm och Świnoujście i Polen. Från Ystads hamn går huvuddelen av godstrafiken mellan Norden och Polen.

Sjukvård Lasarettet i Ystad drivs av Region Skåne och ingår i sjukvårdsförvaltningen Skånes universitetssjukvård. År 2018 arbetade omkring 1000 personer på akutmottagningen eller mottagningar och vårdavdelningar inom ett flertal olika specialiteter. Sjukhuset ansvarar för tarmoperationer, så kallad kolonkirurgi, och manlig sterilisering på patienter från större delen av Skåne.

Befolkning Demografi Statistik

Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Utländsk bakgrund Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 166, eller 10,92 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 985 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 109, eller 7,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 383 den 31 december 2002).

Invånare efter de vanligaste födelseländerna Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Ystads kommun 28 985 personer. Av dessa var 2 588 personer (8,93 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Födelseland <center> 31 december 2015 1 2 3 : Övriga länder 4 5 Asien: Övriga länder 6 7 8 9 10 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 11 12 Europa utom EU: Övriga länder 13 Sydamerika 14 15 16 Nordamerika 17 Afrika: Övriga länder 18 19 20 21 22 Oceanien 23 24 25 25 Okänt födelseland

Kultur Kulturarv I mitten på 1200-talet grundades Gråbrödraklostret i Ystad av bröder från franciskanorden. Det är en av Sveriges äldsta bevarade klosterbyggnader och används numer som museum. Ett annat kulturarv är Ales stenar, vilket är Sveriges största bevarade skeppssättning.

Ett senare arv är Dag Hammarskjölds Backåkra, en plats han köpte 1957 i syfte att bosätta sig på. Där har FN:s säkerhetsråd hållit möte och platsen används numer som museum och konferensanläggning.

Kommunsymboler Kommunvapen

Blasonering: I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring.

Vapnet bygger på ett sigill med lejon och rosor som fanns för Ystads stad under medeltiden, men djuret omvandlades så småningom till en grip. När vapnet fastställdes för Ystads stad år 1936 återgick man till ursprunget. Även de landskommuner med vilka Ystad lades samman 1971 (Glemmingebro, Herrestad och Löderup) hade vapen. Dock registrerades stadsvapnet för den nya kommunen år 1974.

Kommunfågel Gråhakedoppingen är Ystads kommunfågel.

Logotyp Kommunen använder numera oftast en logotyp bestående av ett stiliserat "Y".

Se även Personer med anknytning till Ystads kommun Ytornet

Källor Statistiska Centralbyrån

Externa länkar Ystads kommun

Kategori:Sveriges kommuner