12 mars

12 mars är den 71:a dagen på året i den gregorianska kalendern (72:a under skottår). Det återstår 294 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar s nationaldag nationaldag (till minne av självständigheten från Storbritannien 1968 och grundandet av republiken 1992)

Flaggdagar Sverige: Kronprinsessans namnsdag

Övriga Färöarna: Grækarismessa, som anses vara vårens början och ögruppens nationalfågel strandskatans ankomst från vinterkvarteren

Sverige: Visans Dag. Till minne av Evert Taubes födelsedag

Dagens namn I den svenska almanackan Nuvarande – Viktoria och Regina Föregående i bokstavsordning Gregorius – Namnet fanns på dagens datum fram till 1882, då det flyttades till 13 mars, men utgick ur almanackan 1901. Det fanns på dagens datum till minne av påven Gregorius den store, men flyttades för att ge plats åt Viktoria, sedan Sverige 1881 hade fått en ny kronprinsessa med detta namn, när kronprins Gustaf (V) gifte sig med Victoria av Baden. Regina – Namnet fanns sedan gammalt på den 7 september, men utgick 2011. 2022 återinfördes det på dagens datum. Vibeke – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 utgick det, men återinfördes 2001 på 16 november. Viking – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 22 mars och utgick 2001. Viktor – Namnet förekom tidvis både på 6 mars, 19 april och 27 oktober före 1692, då det infördes på 22 mars. Där fanns det fram till 1993, då det flyttades till dagens datum, och 2001 flyttades till 22 januari. Viktoria – Namnet fanns fram till 1830 på 25 december. Detta år flyttades det till 23 december och 1882 till dagens datum, som en hyllning till den nya svenska kronprinsessan Victoria av Baden, som hade förlovat sig med kronprins Gustaf (V) just denna dag 1881. Det har funnits på dagens datum sedan dess. Föregående i kronologisk ordning Före 1882 – Gregorius 1882–1985 – Viktoria 1986–1992 – Viktoria, Vibeke och Viking 1993–2000 – Viktoria och Viktor 2001–2021 – Viktoria Från 2022 – Viktoria och Regina Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2020 – Greger, Grels, Gregorius I föregående revideringar 1929–1949 – Gregorius, Greger 1950–2019 – Gregorius, Greger, Grels

Händelser 1088 – Sedan Viktor III har avlidit året före väljs Odo av Lagery till påve och tar namnet Urban II. 1610 – Under det De la Gardieska fälttåget lyckas en svensk här under fältmarskalken Jakob De la Gardies befäl inta den ryska huvudstaden Moskva och möts av jubel från stadens innevånare. Detta är en av mycket få gånger i världshistorien någon har lyckats med att inta staden, men redan i juni lämnar De la Gardie den, för att istället häva belägringen av Smolensk. 1868 – Sydafrikanska Lesotho, som sedan 1822 har varit separerat från den brittiska Kapkolonin, blir ett brittiskt protektorat. 1884 blir det en brittisk koloni med namnet Basutoland. 1891 – Sedan 1880-talet har några ungdomar på Djurgården i Stockholm tävlat i både vinter- och sommarsporter med hemmagjorda primitiva sportredskap, inspirerade av sportklubben Norska Gardet, som finns förlagt i staden. För att få bättre ordning på djugårdsungdomarnas tävlingar tar 22-årige John G. Jansson och några av hans kamrater denna dag initiativ till att bilda Djurgårdens IF (DIF), vilket sker på ett kafé på Alberget 4A (numera Djurgårdsvägen 124), bredvid Franska Värdshuset. Till en början är klubben endast öppen för personer, som bor eller någon gång har bott på Djurgården, men från hösten 1892 tillåts även andra bli medlemmar. Idag () är DIF den flersektionsförening i Storstockholm, som har flest SM-guld. 1921 – Turkiet antar sin nuvarande nationalsång İstiklâl Marşı (Självständighetens marsch), med text av Mehmet Akif Ersoy och musik av Osman Zeki Üngör. Antagandet sker två och ett halvt år innan upplösningen av Osmanska riket och grundandet av den turkiska republiken, både som motivation för de turkiska trupper, som kämpar för att upprätta republiken och att ha som nationalsång, när man väl har lyckats med detta. 1932 – Den svenske finansmannen och miljardären Ivar Kreuger begår självmord på sitt hotellrum i Paris, vilket blir inledningen på den så kallade Kreugerkraschen. Sedan Wall Street-kraschen knappt två och ett halvt år tidigare har Kreuger försökt rädda sitt världsomspännande finansimperium, men misslyckats eftersom flera av de företag och stater han har fordringar på inte kan betala sina skulder till honom, vilket leder till att han inte kan betala skulderna till sina fordringsägare. Efter hans död bryter företaget snabbt samman och går i konkurs. 1934 – Statschefen Konstantin Päts och general Johan Laidoner utropar undantagstillstånd i Estland och låter gripa ledarna för den högerextrema Vapsrörelsen. Parti- och mötesverksamhet förbjuds. Päts regerar i fortsättningen Estland genom dekret och ställer in de planerade valen i april 1934. 1938 – Tidigt på morgonen marscherar trupper från Nazityskland över gränsen till Österrike, för att Tyskland ska annektera Österrike i vad som kallas Anschluss (anslutningen). Inmarschen sker dagen före den österrikiske förbundskanslern Kurt Schuschnigg har tänkt hålla en allmän folkomröstning om Österrikes anslutning till Tyskland, eftersom den tyske rikskanslern Adolf Hitler misstänker, att folkomröstningsresultatet kommer att bli ett nej. I april håller tyskarna en folkomröstning, där det österrikiska folket tillfrågas om de går med på anslutningen, i vilken 99,7 procent av deltagarna röstar ja. 1940 – Moskvafreden undertecknas mellan Finland och Sovjetunionen. 1947 – Den amerikanske presidenten Harry S. Truman håller ett tal i kongressen, där han framlägger den så kallade Trumandoktrinen. Denna går ut på att USA ska lämna ekonomiskt och militärt bistånd till Grekland och Turkiet, för att hjälpa dem att inte hamna inom den sovjetiska intressesfären. Eftersom doktrinen dock i grund och botten handlar om att USA ska bekämpa kommunismens spridning i världen ser vissa historiker den numera som inledningen på kalla kriget. 1967 – General Suharto, som genom kuppartade former har tagit makten i Indonesien 1965, avsätter officiellt presidenten Sukarno och tillträder själv posten som landets president. Sukarno har blivit fråntagen all makt den 11 mars året före, men har fått sitta kvar som marionettpresident fram till denna dag. 1968 – Ögruppen Mauritius i Indiska oceanen, som har varit brittisk koloni sedan 1810, blir självständigt och istället medlem av det brittiska samväldet. Samma datum 1992 blir landet republik. 1976 – Sveriges kung Carl XVI Gustaf eklaterar sin förlovning med tyskan Silvia Sommerlath, som han har träffat under sommar-OS i München knappt fyra år tidigare. Under intervjun nämner kungen i ett sedermera känt citat att när de träffades ”var det något som sade, som man alltid säger, ’klick’ och sedan dess har det sagt klick mest hela tiden”. Bröllopet äger sedan rum den 19 juni samma år. 1979 – En teknik att överföra text och enklare grafik till tv-apparater, där tittaren själv kan bläddra mellan olika sidor, vilken benämns text-tv, införs i Sveriges Television. I början måste man ha en särskild text-tv-mottagare, för att kunna använda tekniken, men från och med 1980-talet byggs denna in som standard i alla nya tv-apparater. 1986 – De svenska socialdemokraternas nye partiledare Ingvar Carlsson, som efter mordet på statsministern Olof Palme den 28 februari har fungerat som tillförordnad statsminister, väljs denna dag av riksdagen till ordinarie statsminister. Med undantag för tiden 1991–1994, då Carl Bildt är statsminister i en borgerlig regering, kommer han att inneha posten till mars 1996, då han efterträds av Göran Persson. 1992 – Den värsta spårvagnsolyckan i Göteborgs spårvägs historia inträffar, när en spårvagn på linje 7 råkar i sken och okontrollerat rullar från Wavrinskys plats till Vasaplatsen i Göteborg, där 13 väntande resenärer omkommer, när vagnen krossar dem. 1994 – Biskop Barry Rogerson viger 32 kvinnor till engelska kyrkans första kvinnliga präster i katedralen i Bristol, två år efter att kyrkan har gett sin tillåtelse till vigning av kvinnliga präster. Eftersom kvinnorna vigs i bokstavsordning efter sina efternamn blir universitetskaplanen Angela Berners-Wilson den allra första. 2003 – Den serbiske premiärministern Zoran Đinđić blir skjuten av den kosovanske polisen Zvezdan Jovanović, när han är på väg ut från den serbiska regeringsbyggnaden i Belgrad och avlider senare samma dag. Mordet, som tros vara en beställning från den serbiska maffian, inträffar bara några timmar innan Đinđić ska sammanträffa med den svenska utrikesministern Anna Lindh, vilken själv blir mördad knappt ett halvår senare. 2005 – Károlos Papoúlias efterträder Konstantinos Stefanopoulos som Greklands president, sedan han den 8 februari med stor majoritet har vunnit presidentvalet i parlamentet (där han har fått 279 av 300 röster).

Födda 1613 – André Le Nôtre, fransk trädgårdsarkitekt 1637 – Anne Hyde, engelsk prinsessa, gift med hertig Jakob av York 1661 – Jonas Cedercreutz, svensk friherre, lagman och landshövding i Västmanlands län 1672 – Richard Steele, engelsk-irländsk publicist och författare, grundare av tidningarna The Spectator och The Tatler 1728 – Anton Raphael Mengs, tysk målare och konstteoretiker 1759 – Rasmus Nyerup, dansk historiker och biblioteksman 1781 – Fredrika av Baden, tysk prinsessa, Sveriges drottning 1797–1809 (gift med Gustav IV Adolf) 1792 – August von Hartmansdorff, svensk ämbetsman, politiker och hovkansler, landshövding i Kalmar län 1839–1840 1795 – George Tyler Wood, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i Texas 1847–1849 1812 – Isaac P. Christiancy, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator för Michigan 1875–1879 1815 – Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871 1818 – John S. Hager, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kalifornien 1873–1875 1824 – Gustav Kirchhoff, tysk fysiker 1832 – Charles Boycott, brittisk egendomsförvaltare som protestformen bojkott är uppkallad efter 1835 – Simon Newcomb, amerikansk astronom och matematiker 1863 – Gabriele D’Annunzio, italiensk författare 1864 – Alice Tegnér, svensk tonsättare, musiklärare och organist 1869 – Joseph Sherman Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, senator för New Jersey 1917–1923 1871 – Oscar Hedström, svensk motorcykelkonstruktör 1876 – Elbert Lee Trinkle, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1922–1926 1877 – Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker, Tysklands riksinrikesminister 1933–1943 1878 – Gemma Galgani, italiensk jungfru, mystiker och helgon 1881 Mustafa Kemal Atatürk, turkisk politiker, känd som ”den turkiska republikens fader”, Turkiets president 1923–1938 Arthur Raymond Robinson, amerikansk republikansk politiker, senator för Indiana 1925–1935 1886 – Vittorio Pozzo, italiensk fotbollstränare 1890 – Evert Taube, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör 1905 – Wanda Rothgardt, svensk skådespelare 1910 – Masayoshi Ohira, japansk politiker, Japans premiärminister 1978–1980 1912 – Sixten Sason, svensk industriformgivare 1917 – Fritjof Hellberg, svensk skådespelare 1921 Algimantas Dailidė, litauisk nazistkollaboratör och krigsförbrytare Gordon MacRae, amerikansk skådespelare 1922 – Jack Kerouac, amerikansk författare 1925 Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare Leo Esaki, japansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1973 1929 – Owe Thörnqvist, svensk artist 1932 – Andrew Young, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1977, USA:s FN-ambassadör 1977–1979 1937 Janne ”Loffe” Carlsson, svensk skådespelare, musiker och kompositör Zoltán Horváth, ungersk fäktare