Särskilt förordnande är i Sverige en form av behörighet som innebär att en person utan yrkeslegitimation tillfälligt får utöva ett legitimationsyrke som omfattas av ensamrätt till yrke. Förordnandet är knutet till en viss tjänst och är tidsbegränsat. Bestämmelser om särskilt förordnande finns bland annat i patientsäkerhetslagen och i föreskrifter från Socialstyrelsen.

Rättslig innebörd

Enligt patientsäkerhetslagen är apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare så kallade ensamrättsyrken. Yrkena får endast utövas av den som har legitimation för yrket eller som har fått ett särskilt förordnande att utöva det.

Särskilt förordnande är därmed en form av behörighet att utöva yrket, men är inte detsamma som legitimation. Förordnandet är begränsat till den tjänst och den tidsperiod som anges i beslutet. Det innebär inte heller i sig att personen får använda den skyddade yrkestiteln. För läkare får exempelvis en person med särskilt förordnande som huvudregel inte använda den skyddade yrkestiteln läkare enbart på grund av förordnandet.

Ett särskilt förordnande får inte meddelas till en person som uppfyller kriterierna för legitimation. Om en person redan uppfyller kraven för legitimation ska denne i stället ansöka om legitimation. För läkare får särskilt förordnande inte heller meddelas den vars läkarlegitimation har återkallats eller vars ansökan om legitimation har avslagits på sådana grunder att legitimationen skulle ha kunnat återkallas.

Beslutande myndighet

Socialstyrelsen prövar ansökningar om särskilt förordnande i de fall där beslutanderätten inte har överlåtits till en region. Patientsäkerhetsförordningen ger Socialstyrelsen möjlighet att meddela föreskrifter om att en region eller en kommun som inte ingår i en region i vissa fall får besluta om särskilt förordnande.

För läkare regleras detta närmare i Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2022:20. En region kan bland annat besluta om särskilt förordnande för läkare som ska genomföra allmäntjänstgöring (AT), för vissa vikariat och för vissa former av praktisk tjänstgöring för läkare utbildade utanför EU/EES. I andra fall är det Socialstyrelsen som prövar ansökan.

För privata vårdgivare gäller att ansökan om särskilt förordnande för läkare ska göras hos Socialstyrelsen även om vårdgivaren har avtal med en region.

Läkare

Särskilt förordnande har stor betydelse för läkare som ännu inte har svensk läkarlegitimation. Eftersom läkaryrket är ett ensamrättsyrke krävs särskilt förordnande för att en person utan legitimation ska få utöva läkaryrket inom ramen för den aktuella tjänsten.

Läkarstudenter

Från och med den 1 februari 2026 krävs att en läkarstudent har fullgjort studier till och med den tionde terminen, med godkända kurser och prov, för att kunna få särskilt förordnande för vikariat enligt reglerna för läkarstudenter. Den tidigare möjligheten för studenter som hade fullgjort nio terminer upphörde den 31 januari 2026 genom en övergångsbestämmelse.

För studenter vid svenska universitet kan en region besluta om särskilt förordnande för vikariat vid exempelvis semester, annan ledighet eller vakans. För andra arbetsgivare krävs beslut från Socialstyrelsen. Om den tilltänkta tjänstgöringen avser primärvård kan särskilt förordnande inte ges till en läkarstudent som ännu inte har avlagt läkarexamen.

För studenter som har genomfört läkarutbildningen vid ett universitet inom EU/EES krävs beslut från Socialstyrelsen. Studenten ska bland annat kunna visa att de nödvändiga språkkunskaperna finns.

Allmäntjänstgöring

Särskilt förordnande krävs för läkare som genomgår allmäntjänstgöring (AT) enligt den äldre svenska utbildningsordningen. Ett sådant förordnande kan ges till den som har avlagt den äldre läkarexamen eller till den som har fått beslut från Socialstyrelsen om att genomföra AT i Sverige.

Utländskt utbildade läkare

Särskilt förordnande används även inom vägen till svensk läkarlegitimation för läkare utbildade utanför EU/EES. Det kan bland annat användas för praktisk tjänstgöring som ingår i Socialstyrelsens legitimationsprocess. För läkare som har fått beslut om sådan tjänstgöring krävs särskilt förordnande för att tjänstgöringen ska kunna genomföras.

För läkare utbildade utanför EU/EES kan särskilt förordnande även förekomma för AT, tjänstgöring i väntan på AT, tjänstgöring före eller efter praktisk tjänstgöring samt för utbildningstjänst som efterliknar svensk specialiseringstjänstgöring. I vissa fall kan regionen fatta beslut efter att Socialstyrelsen har meddelat ett beslut som ligger till grund för tjänstgöringen. Privata vårdgivare ska däremot ansöka hos Socialstyrelsen.

För personer som har genomgått läkarutbildning utanför Sverige krävs som huvudregel nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska för att särskilt förordnande ska kunna ges. Socialstyrelsens föreskrifter anger även hur sådana språkkunskaper kan visas.

Handledning och patientsäkerhet

Den vårdgivare som har en person som tjänstgör med särskilt förordnande ska ge den förordnade stöd och vägledning som är anpassad till personens behov och tjänstens innehåll. För läkare ska den förordnade ha tillgång till en legitimerad läkare som handledare samt till medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetens tekniker och arbetssätt. Socialstyrelsens allmänna råd anger att behovet av att handledaren eller annan legitimerad läkare finns tillgänglig på plats bör beaktas.

Särskilt förordnande är således inte ett generellt tillstånd att arbeta som läkare oberoende av arbetsplats. Behörigheten gäller inom ramen för den tjänst och den tidsperiod som beslutet avser.

Förskrivning av läkemedel

För läkare innebär särskilt förordnande även behörighet att förordna läkemedel för behandling av människor, men för en läkare utan legitimation är denna behörighet begränsad till de läkemedel och den verksamhet som omfattas av det särskilda förordnandet. Reglerna finns i Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.

Giltighet

Ett särskilt förordnande ska vara tidsbegränsat och gälla en viss tjänst. Förordnandet kan därför inte användas som en generell ersättning för legitimation.

För läkare beviljas särskilt förordnande inte retroaktivt. Ansökan måste göras så att den aktuella perioden ligger framåt i tiden från ansökningstillfället.

Historik

Särskilt förordnande har länge använts för personer som behöver få utöva ett ensamrättsyrke innan de har fått legitimation. I den äldre svenska behörighetslagstiftningen omfattades bland annat läkare, tandläkare och barnmorskor av ordningen.

I samband med förändringar av patientsäkerhetslagstiftningen 2020 återinfördes möjligheten för regioner att i vissa fall besluta om särskilda förordnanden. Ändringen trädde i kraft den 1 mars 2020.

Se även

Legitimation Patientsäkerhetslagen Socialstyrelsen Läkare i Sverige Allmäntjänstgöring Specialiseringstjänstgöring Läkarlegitimation

Källor

Kategori:Medicinsk utbildning Kategori:Yrken inom hälso- och sjukvård