Burkina Faso (mòoré och dioula, ’De hedervärda männens land’Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000), mellan 1960 och 1984 Övre Volta, är en suverän stat och republik i västra Afrika, gränsande till Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Mali, Niger och Togo.
Burkina Faso består mest av savann och genom landet flyter tre stora floder: Mouhoun, Nazinon och Nakambe (kallades förr Svarta Volta, Röda Volta och Vita Volta).
Före kolonisationen bestod nuvarande Burkina Faso av kungadömena Tengkodogo, Yatenga och Wogodogo.
Namn Namnet Burkina Faso antogs 1984 och betyder "De oförgängliga människornas land".
Historia
Från 1200-talet bildades tre betydande kungadömen av bland annat mossifolket kring floderna: Tengkodogo (1120–), Yatenga (1333–) och Wogodogo (1441–).
Under 1890-talet erövrades området av fransmännen och 1897 införlivades det med Franska Västafrika.Bra Böckers lexikon, band 25, tredje upplagan Den 1 mars 1919 blev Övre Volta en egen fransk koloni.
Den 11 december 1958 blev Övre Volta en till Frankrike associerad stat, och den 5 augusti 1960 en självständig republik. 1966 avsattes den första presidenten Maurice Yaméogo av generalen Sangoulé Lamizana. Två gånger försökte Lamizana införa flerpartisystem med fria val men misslyckades. 1980 störtades Lamizana och Seye Zerbo övertog makten. Zerbo störtades i sin tur av Jean-Baptiste Ouédraogo år 1982. I januari 1983 utsågs Thomas Sankara till premiärminister, men greps kort därefter. Sankara frigjordes i en militärkupp 4 augusti 1983 och påbörjade därefter en rad reformer för hälsovård, utbildning och utvecklande av näringslivet.
År 1984 ändrade Sankara landets namn till Burkina Faso. Sankara inledde även utrikespolitiska närmanden till en del av grannländerna, bland annat Ghana. 1987 genomförde kaptenen Blaise Compaoré en ny kupp och tog över styret av landet. Under kuppen dödades Thomas Sankara. 1991 antogs en ny konstitutionRespons (uppslagsverk), band 1, andra upplagan. 1992 kunde demokratiska val hållas.
Burkina Fasos gränsområden har blivit tillhåll för rebeller från Liberia och Elfenbenskusten, Elfenbenskustens regering anklagar Burkina Faso för att stödja rebellerna.
Med anledning av det alltmer försämrade säkerhetsläget i Burkina Faso beslutade presidenten den 31 december 2018, efter samråd med regeringen, att utfärda regionala undantagstillstånd i de mest drabbade områdena. Undantagstillståndet ökar den lokala administrationens befogenheter att upprätthålla säkerhet och ordning. Detta kan inkludera restriktioner i individers friheter och rättigheter, nattligt utegångsförbud, förbud mot folksamlingar och demonstrationer samt stängning av inrättningar som t.ex. marknader och samlingslokaler. Undantagstillståndet gäller i ett flertal provinser i sju av Burkina Fasos 13 regioner. De sju aktuella regionerna är: Hauts Bassins, Boucle du Mouhoun, Cascades, Centre-Est, l’Est, Nord och Sahel.
Geografi miniatyr|289px|Burkina Faso
Topografi Burkina Faso är en inlandsstat sydväst om Sahara och den upptas av ett savanntäckt, flackt platåland.
Landet består i huvudsak av en savanntäckt flack platå, där savannen övergår i stäpp och halvöken. 200–300 m ö.h.
Lägsta punkt i landet är Mouhounfloden (Svarta Volta), 200 meter över havet.
Hydrografi Genom landet flyter floden Voltas källfloder, Svarta, Röda och Vita Volta, som ofta torkar ut. Mouhounfloden är den enda flod i landet som flyter fram året runt.
Klimat Klimatet är tropiskt med varma, torra vintrar och heta, regniga somrar. Det förekommer svårare torrperioder, vilket gör att öknen breder ut sig och förstör den odlingsbara marken. Medeltemperaturen i januari är 25 °C och i april 33 °C.
Naturskydd Då invånarna har liten tillgång till elektricitet används brännved som energikälla. Detta i sin tur leder till avskogning. Avskogning tillsammans med jorderosion har gjort stora delar av marken obrukbar.
Torrt klimat, vattenbrist och mager jord har gjort att Burkina Faso är extremt utsatt vid klimatförändringar som extremväder, regn och temperaturstegringar.
Styre och politik Författning och styre
Burkina Faso är en republik med flerpartisystem och beskrivs som en sekulär stat där religionsfrihet respekteras. Grundlagen (som skrevs 1991 men sedan reviderats flera gånger) garanterar grundläggande mänskliga rättigheter.
Presidenten har den verkställande makten och väljs vart femte år. Presidenten kan endast omväljas en gång.
Premiärministern utses av presidenten och godkänns av parlamentet.
Ett enkammarparlament har den lagstiftande makten. Parlamentet består av 127 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år.
År 2000 genomfördes en konstitutionell ändring som minskade presidentperioden från sju till fem år, detta följdes 2001 upp med en ändring som begränsade presidenten till två mandatperioder vid makten.
Dock argumenterade Demokrati- och framstegskongressen för att ändringen inte skulle gälla retroaktivt och Compaoré valdes för en tredje mandatperiod 2005. 2002 års nationsförsamlingsval var det första valet utan en större bojkott från oppositionen.
Administrativ indelning
Burkina Faso är indelat i 13 regioner, 45 provinser och 351 departement. Departementen fungerar samtidigt som kommuner.
Regioner
Boucle du Mouhoun Cascades Centre Centre-Est Centre-Nord Centre-Ouest Centre-Sud Est Hauts-Bassins Nord Plateau-Central Sahel Sud-Ouest
Provinser
Balé, Bam, Banwa, Bazèga, Bougouriba, Boulgou, Boulkiemdé, Comoé, Ganzourgou, Gnagna, Gourma, Houet, Ioba, Kadiogo, Kénédougou, Komondjari, Kompienga, Kossi, Koulpélogo, Kouritenga, Kourwéogo, Léraba, Loroum, Mouhoun, Namentenga, Nahouri, Nayala, Noumbiel, Oubritenga, Oudalan, Passoré, Poni, Sanguié, Sanmatenga, Séno, Sissili, Soum, Sourou, Tapoa, Tuy, Yagha, Yatenga, Ziro, Zondoma och Zoundwéogo.
Politik
Landet har upplevt en rad militärkupper efter självständigheten från Frankrike år 1960. År 1983 blev Thomas Sankara president efter en militärkupp. År 1987 mördades Sankara i en tvist med sin officerskamrat, armékapten Blaise Compaoré. Efter detta infördes demokrati och år 1991 vann Compaoré lätt det årets presidentval eftersom oppositionen bojkottade valet.
Compaoré säkrade ytterligare en sjuårig mandatperiod i 1998 års val. Regeringen genomförde år 1998 en rad politiska reformer. Bland annat infördes en oberoende valkommission, offentlig kampanjfinansiering och en tredje vice presidentposition för oppositionsledaren.
Landets första kommunalval hölls 2006, där Demokrati- och framstegskongressen valdes till nästan två tredjedelar av den lokala fullmäktigeplatserna.Länder i fickformat, Utrikespolitiska Institutet Vid presidentvalen 2010 omvaldes Compaoré ytterligare en mandatperiod, valdeltagandet var dock mindre än tio procent.
I november 2014 avgick Compaoré efter omfattande folkliga protester mot hans planer på en grundlagsändring, som skulle ge honom chans att sitta kvar i ytterligare en mandatperiod. Makten togs då över av militären.
År 2015 vann Roch Marc Christian Kaboré presidentvalet vilket innebar att landet fick en civil president för första gången på 50 år. Stridigheter och attentat i landet mellan år 2015–2020 gjorde att många inte kunde rösta i valet år 2020. Endast 51 % röstade och Kaboré omvaldes med 58 % av rösterna.
I januari 2022 avsattes Kaboré i en militärkupp som ett resultat av att han inte klarat av att hantera de stridigheter som pågått i landet.
Ekonomi och infrastruktur Burkina Faso är år 2022 ett av världens fattigaste länder. Vilket beror på en hög befolkningstäthet, begränsade naturtillgångar, känslig odlingsjord och en mycket ojämn fördelning av inkomsterna.
Landet är helt beroende av internationellt bistånd och under år 2017 finansierades drygt en tredjedel av statsbudgeten med just bistånd. Bistånd som främst ges av Frankrike. År 2000 fick de stöd bland annat genom avskrivning av skulden.
På 90-talet skrevs Burkina Faso in i både Världsbankens och Internationella valutafondens, IMF, strukturanpassningsprogram. Som en följd av detta privatiserades stora delar av den statligt ägda industrin.
Landet har även infört nya investeringsregler vilket politikerna hoppas ska locka fler utländska investerare. Tack var dessa regler och andra lagförslag som gynnat gruvsektorn har det skett en ökning av guldutvinning.
BNP-tillväxten har under lång tid varit kraftig. Mellan år 1999 och 2009 ökade den med 180 % och mellan år 2009 och 2019 med 69,2 %. Trots det är Burkina Faso ett ekonomiskt outvecklat land. Stridigheterna i landet under början av 2020-talet har också påverkat den ekonomiska situationen negativt genom minskad handel och minskade investeringar.
Näringsliv SektorAndel av BNPJordbruk31 % (2017)Industri24 % (2017)Service45 % (2017)
Jord- och skogsbruk, fiske Burkina Faso är ett jordbruksland men trots det täcker produktionen inte landets livsmedelsbehov. Omkring 90 % av befolkningen är beroende av jordbruket.
Jordbrukssektorn stod år 2021 inför allvarliga utmaningar i form av magra jordar, stora erosionsskador, återkommande torrperioder och även allmän vattenbrist. Faktum är att de torrare zonerna av landet överskridit den ekologiska bärförmågan redan år 1980. Därför söker hundratusentals lantarbetare från Burkina Faso varje år säsongsarbete i Elfenbenskusten och Ghana. Pengarna de tjänar skickas hem och har stor betydelse för landets ekonomi.
Hirs och majs hör till de dominerande matgrödorna, medan bomull står för hälften av landets exportinkomster. Bomull har sedan 1990-talet varit Burkina Fasos viktigaste exportvara. Landets regering har förenat sig med tre andra länder i regionen - Mali, Niger och Tchad - för lobbying inom WTO i ett försök att minska subventionerna till bomullsproducenter i rika länder.
Fiskerinäringen är underutvecklad och konsumeras lokalt.
Energi och råvaror År 2019 hade 22 % av befolkningen tillgång till elektricitet. 80 % av elektriciteten producerades av fossila bränslen, 9 % av vattenkraft och 12 % av andra förnybara resurser. Därtill importerades också elektricitet.
Burkina Fasos naturtillgångar består främst av guld och zink. Men det finns även fyndigheter av silver, mangan, vanadin och fosfater. Men det är bara en liten del som utnyttjas, endast guld och zink bryts I större skala.
Industri Bortsett från gruvnäringen är industrisektorn liten år 2021 och består huvudsakligen av bearbetning av jordbruksprodukter och tillverkning av varor för att minska importen.
Problemen för industrin beror främst på låga investeringar och att marknaden är liten och lokal.
Handel Burkina Fasos utrikeshandel har år 2021 haft ett långvarigt och stort underskott.
De dominerande exportvarorna var bomull och guld medan importen i huvudsak bestod av kapitalvaror och livsmedel.
Största handelspartners för importen var Kina, Elfenbenskusten och USA. För exporten var Schweiz, Indien och Sydafrika viktigaste länderna.
Många familjer får inkomster genom att männen arbetar utomlands och skickar hem pengar till sina familjer.
Infrastruktur Utbildning och forskning Burkina Fasos har en av de lägsta antalet registrerade elever i Afrika år 2021. Detta trots att regeringen ägnar en stor del av statsbudgeten till utbildning.
Undervisningsspråket i grund- och gymnasieskolor är franska.
År 2022 är ungefär en fjärdedel av befolkningen i åldern 15 år och äldre är läskunniga.
Det finns ett flertal universitetet och forskningsinstitutioner i Burkina Faso men en del söker sig till högre utbildning i Frankrike, Senegal eller Elfenbenskusten.
Landets regering arbetar aktivt med att förbättra flickors grundskoleutbildning samt fokuserar på bättre villkor för infrastruktur- och jordbrukssektorn samt landreformer.
Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster Hälsotillståndet i Burkina Faso är i allmänhet dåligt.
Majoriteten av sjukhusen finns i de större städerna. Genom att öka antalet bykliniker har regeringen har försökt förbättra tillgången till primärvård.